Eftersom rasism är den totalitära kapitalismens strategi för att avleda den potentiellt revolutionära kraften i underklassens frustration, blir normaliseringen av rasism en hjärtefråga för The Puppetmaster. Så fort Svenskt Näringsliv (genom Almega och Medieföretagen) fick klorna i public service, påbörjade man en medveten strategi att omforma verksamheten till private service. Det är inte längre det gemensamma, offentliga som är intresset att värna – det är istället Svenskt Näringslivs sponsorer som sätter agendan. Så vad vill private service?
- Private service vill normalisera rasism, för att en större del av populationens samlade frustration ska få utlopp härigenom.
- Private service vill motverka antikapitalistiska ideologier såsom feminism.
- Private service vill begränsa informationen om hur samhället verkligen fungerar.
- Private service vill polarisera debatter, för att kunna avskilja misshagliga element från den samhälleliga gemenskapen: Antirasism är extremism.
En uppmärksam läsare av Antropofagi-bloggen tipsade mig nyligen om en härlig skrift, Rapport från sopornas planet av Stefan Jonsson. I kapitel 8, som är titulerat "Rasister är vi allihopa", kan man läsa bland annat detta:
"Ett rasistiskt samhälle utan rasister? I dag skulle vi beteckna ett sådant fenomen som 'systemimmanent' eller 'institutionell' rasism, eller för att välja en mer vedertagen term, 'strukturell diskriminering'. […] Statistiken [visar] otvetydigt att invandrare, särskilt av ickeeuropeisk härstamning, drabbas av strukturell diskriminering. Invandrare får lägre lön än infödda svenskar för samma jobb. Polisen är brutalare och mer misstänksam mot utlandsfödda personer. Arbetslösheten bland första och andra generationens invandrare är oproportionerligt stor. Bostadsmarknaden är beryktad och alltmer etniskt segregerad. Trots denna statistik har de flesta politiker ännu inte velat inse att det finns en institutionaliserad rasism i Sverige, vilket nog är skälet till att vi länge saknade mer omfattande statliga utredningar och forskningsprogram kring dessa frågor. När utredningarna och forskningen sedan kom, omkring 2005, förträngdes de så gott som helt från det offentliga samtalet."
Åsikten att Sverige är ett samhälle mer eller mindre fritt från rasism är en åsikt som private service vill sprida. När rasisterna blir så synliga att de till och med sitter i Riksdagen, då väljer man att helt enkelt sluta benämna dem som rasister. När medarbetare tycker fel, så ombeds de hålla flabben. När en simpel professor i mänskliga rättigheter tittar fram och säger sin ringa mening, ja då fattar private service naturligtvis det enda publicistiska beslut man kan fatta. Vilket är att låtsas att man har ringt fel, blocka på Facebook, och döpa till SVARA EJ! i telefonboken. Ungefär.
Professorn, Lena Halldenius, i DN:
"Jag förklarade i telefon vad opartiskhet i värdefrågor betyder, att det inte är samma sak som att vara neutral eller inte ha en åsikt. Att konsekvent försvara demokrati, jämlikhet och mänskliga rättigheter, till exempel, och tillämpa de principerna oavsett sammanhang, oavsett andra intressen och oavsett vem som kan gynnas eller missgynnas, är att vara opartisk. Men jag var också tydlig med att jag är kritisk mot Sveriges Radios hållning i den här frågan, att opartiskhetskravet används för att slippa ta ställning och ducka för viktiga frågor. Det är fegt och principlöst, säger Lena Halldenius till DN."
Jonssons Rapport från sopornas planet verkar förresten innehålla ungefär en tackas vikt i guldkorn. Jag kommer definitivt att återvända till denna källa så småningom. Nu måste jag emellertid lägga foliehatten på hyllan ett tag och springa ett par varv i ekorrhjulet. Till nästa gång:
Professorn, Lena Halldenius, i DN:
"Jag förklarade i telefon vad opartiskhet i värdefrågor betyder, att det inte är samma sak som att vara neutral eller inte ha en åsikt. Att konsekvent försvara demokrati, jämlikhet och mänskliga rättigheter, till exempel, och tillämpa de principerna oavsett sammanhang, oavsett andra intressen och oavsett vem som kan gynnas eller missgynnas, är att vara opartisk. Men jag var också tydlig med att jag är kritisk mot Sveriges Radios hållning i den här frågan, att opartiskhetskravet används för att slippa ta ställning och ducka för viktiga frågor. Det är fegt och principlöst, säger Lena Halldenius till DN."
Jonssons Rapport från sopornas planet verkar förresten innehålla ungefär en tackas vikt i guldkorn. Jag kommer definitivt att återvända till denna källa så småningom. Nu måste jag emellertid lägga foliehatten på hyllan ett tag och springa ett par varv i ekorrhjulet. Till nästa gång:
The revolution will not be televised. Inte på private service i alla fall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar