Måndags-rant om inskränkta bönder

Det är mycket snack om vem som röstar på SD och varför. En bekant till Antropofagi har tagit saken i egna händer och gått till statistiken. Studien visar tydligt att de kommuner där SD är starkast har en låg förvärvsfrekvens, en låg medelinkomst, och en hög arbetslöshet. Detta variabelkluster kallar Antropofagis statistik-fipplande bekant för "utanförskap".

(Obs! "Utanförskap" är en term som Antropofagi tycker är lite läskig eftersom den är highjackad av Moderaterna, när de inför valet 2006 ville beskriva den låga arbetslösheten som hög arbetslöshet, genom att klumpa ihop studenter, arbetssökande, sjukskrivna och pensionärer.)

Samtidigt rankar starka SD-kommuner också högt på vad Antropofagis bekanta kallar för "land", inom "land/stad"-variabel-klustret. Av de 15 kommuner där SD är starkast ligger 14 i Skåne, och en ca 100 meter in i Blekinge. Vi snackar charm-kommuner som Bjuv, Sjöbo, Sölvesborg. Det här är red-neck country. Har du inte sett det, så kan du omöjligt förstå.

Hela listan: Sjöbo, Bromölla, Hörby, Örkelljunga, Svalöv, Östra Göinge, Bjuv, Klippan, Tomelilla, Osby, Perstorp, Skurup, Sölvesborg, Åstorp, Svedala.

(Obs! Ofta är resursstarka individer drivande i nazistisk och rasistisk organisering, se fallet Göran Englund som var viktig för Sjöbo-partiets framgångar. Den anonyme internetz-rapparen som Antropofagi ibland refererar till rappar också i den här låten att det "kan va skammen i kroppen hos mannen på botten som föder agg/ men bruna skjortor från Köpenhamn till Östermalm är ju överklass".)

SD har visserligen idag i och för sig brutit sig in i det röda Norrland, men sambandet mellan landsbygd och "utanförskap" är fortsatt starkt. Tesen att rasism föds ur dumhet och marginalisering står sig. De variabler som är klumpade i variabelklustret "stad/land" är bl.a. befolkningstillväxt, antal invånare, tillgänglig arbetskraft och andel med eftergymnasial utbildning.

Dock, tänker Antropofagi, kan det finns ett ytterligare variabelkluster som vi i denna analys har glömt att ta hänsyn till. Låt oss kalla det "inskränkthet", eller kanske vad David Deutsch (som jag nämnt t.ex. här och här) skulle benämna "parochial" ("provinsiell"). Detta variabelkluster kan byggas upp av t.ex. "tar invånarna del av nyheter via dagstidningar eller kvällspress, eller inte alls", "hur ofta reser invånarna utomlands och när de gör det, i vilken form och till vilka resmål", "vilken attityd har invånarna till nymodigheter" etc. Jag inser att det är ett digert metodarbete att skapa detta variabelkluster, men jag tar mig friheten att lämna detta arbete till framtiden och istället spekulera fritt. Låtom mig utan förder adoo-doo prestera en tes i all enkelhet:

"Inskränkthet" leder till "landsbygdskap" och till "utanförskap". Så spår Antopofagi. Det är som sagt visat att "landsbygdskap" och "utanförskap" kopplar till "röstar på SD". Dock tror Antropofagi att det går en pil även direkt från "inskränkthet" till röstar på SD, samtidigt som "inskränkthet" är det variabelkluster som förklarar höra värden på "landsbygdskap" och "utanförskap". Varför tror jag då det?

Som Deutsch argumenterar i The Beginning of Infinity (pallar inte referera, läs den istället) så är inskränkthet dåligt för utvecklingen. Som vi alla vet har alla tätorter en gång varit leriga bonn-hålor motsvarande Bjuv och Sjöbo. Men vissa har tagit sig ur detta, troligen genom utveckling. Här kan man tänka sig att invånarna har innoverat, men troligare är att de har absorberat innovationer från omkringliggande kulturer. Landsfiskalen i Porrarp kanske fick höra talas om ål-ljustret från Listerlandet, och inlemmade det i sin produktion. Vipps fanns det luad ål på julbordet, och orten vart lite rikare.

Ni fattar kanske vad jag dravlar om. Om inte, låt mig göra en lite jämförelse till en bok som jag tror alla mår bra av att läsa. Jared Diamonds Vete, vapen och virus försöker som bekant visa varför det kom sig att Europa blev den dominerande kolonisatören av världen. Här finns många intressanta tankar, såsom antal domesticerbara djur och växter, därigenom möjliggjord befolkningstäthet pga. mer effektiv matproduktion, därigenom frigjord tid för människorna som således kunde hitta på uppfinningar, samt att man levde tillsammans med fjäderfän och svin i stor smuts och trängsel vilket utvecklade en mängd fruktansvärda epidemier som så småningom kom att utrota t.ex. 99 procent av Nord- respektive Sydamerikas befolkningar.

Men, geograf som han är kan Diamond inte annat än påpeka Eurasiens öst-västliga utsträckning, jämfört med Afrikas och Amerikernas nord-sydliga. Genom att landmassan håller sig inom färre klimatzoner (och således också färre malariabälten, saltöknar, etcetera) så kan utbytet kulturer emellan blomstra lättare. Exempelvis är det idag känt att jordbruket kom till Sverige med en migrationsvåg från nuvarande Turkiet. Blomster!

Kontentan: Utbyte mellan kulturer är bra, och är grunden till utveckling. Är man "inskränkt", för att igen låna Deutschs term, då är man inte intresserad av att hitta den bästa förklaringen till ett fenomen, och inte heller den bästa lösningen till ett problem. Man är istället intresserad av stagnation.

Så, genom att korsbefrukta Deutschs och Diamonds begreppsapparater ser vi genast att Stockholm hade kunnat vara Bjuv, och att Sjöbo hade kunnat vara Lund. Alla städer börjar som sagt som byhålor, men kan därefter i vissa fall utvecklas.

"Inskränkthet" leder till stagnation, och är alltså den direkta förklaringen till "landsbygdskapet", som ju kännetecknas av en risig befolkningsutveckling. "Inskränkthet" leder också till "utanförskap", eftersom dålig utveckling ger hög arbetslöshet i dagens system. Inskränkthet leder således indirekt till SD-röstande, enligt funktionen (fördumma + försumma proletariatet = rasism), men också direkt till SD-röstande eftersom SD:s ideologi är parochial, inskränkt.

Hur kan jag vara så säker på mig sak? Jo, jag nämnde att de skånska SD-fästena har en stolt tradition av nazism. Detta är påvisat att Sveriges go to nazi-forskare, Heléne Lööw.

(Parentes: Denna Lööws idé angrips i den här artikeln som jag sprang på vid en snabb sökning. Slutsatsen tycks dock bli att fallet som studeras, Landskrona, mycket riktigt har en stark högerextrem tradition som spänner från nazism under 30-talet till SD-rasism idag. Läs själv slutsatsen och känn efter hur det känns i just din hjärna.)

Men, inte fasen var Bjuvs och Sjöbos positioner desamma under 30-talet som idag! Då hade vi feta, rika bönder som mådde gott och hade nära till lanthandeln. Sjöbo-partiets Sven-Olle var en maktfaktor i orten, inte en marginaliserad stackare. Inskränktheten fanns, trots avsaknad av "utanförskap". "Landsbygdskap" var knappast heller relevant i de icke-urbaniserade Sverige, där de flesta bodde på landet.

Sen eskalerade urbaniseringen. De människor som hade det trist på landet, och som var driftiga nog att göra något åt detta, sögs upp av städerna. Produktionen förändrades, och en jäkla massa verksamhet centraliserades. Färre behövdes efter hand i lantbruket, och Sveriges ekonomi ställdes om en smula. Kunskapsintensiv tjänstesektor är idag kanske inte SCA, Volvo och LKAB, men likväl en viktig faktor i Svensk ekonomi.

När urbaniseringen var slut, då hade vi rika städer och fattig landsbygd. För att generalisera. (Något jag, uppenbarligen, gillar att göra. Men, uppenbarligen, inte gillar att andra gör. Typ rasister.)

Samtidigt som detta hände, hände också globaliseringen. En mängd påfund kom farande genom rymden. Vissa inkorporerade dessa påfund i livet och arbetet. Andra härbärgerade föreställningen att man ska helga leran och brännvinet som man alltid har gjort, och ve den som kommer farande i automobil med button down-skjorta och bärbar skrivmaskin. Så gick det också som det gick.

Alltså, en rik ort kunde i frid och fröjd vara inskränkt och rasistisk innan globaliesring och vidhängande processer och förändringar i produktionsvillkoren gjorde att inskränkthet omedelbart ledde till stort armmod. Typ. Detta korresponderar med de förändringar som sker i SD:s väljargrupper idag. Många tyckare påpekar i media att SD:s väljare i många fall inte är marginaliserade. Som jag har påpekat i detta blogginlägg står sig sambandet, att "utanförskap" och "landsbygdskap" (som får sägas vara aspekter av "marginalisering") korrelerar med SD-skap – det är dock fullt möjligt att detta samband är avtagande.

Även den forskning jag brukar hänvisa till av Anders Sannerstedt som visar att SD-väljare är lågutbildade män som tycker att "invandringsfrågor" är de viktigaste frågorna, visar också på att SD-väljare inte nödvändigtvis är ekonomiskt utsatta. Många har jobb. Sambandet med utbildning står sig dock, vilket Sannerstedt nämner här.

Detta får mig att problematisera min egen favorit-tes, att fattigdom plus dumhet leder till rasism. Fattigdomen behövs inte. Inskränktheten och/eller dumheten räcker gott och väl för att folk ska rassa loss. Kausalitet är som alla vet en bedrövligt störig pil, man vet aldrig åt vilket håll den egentligen pekar. En jävla soppa är det. Det enda som kallt kan konstateras är att rasism är en aspekt av inskränkthet, och inskränkthet leder fan ingen vart.