Din käpp i ekorrhjulet - Flykten från matriarkatet

Antropofagi har tidigare skrivit om den fläckiga hyenan och dess brutalt matriarkala flockstruktur. Men, änna, det finns fler exempel från djurens värld, en värld där blogg-serien Din käpp i ekorrhjulet ofta utspelar sig. (Sammanväxta djupshavsfiskar och havslevande däggdjurs svettkörtlar har också avhandlats.)

Idag ska det handla om ett djur som inte bara lever i ett matriarkalt samhälle. Det är också ett djur som är immunt mot cancer, bygger upp sitt liv efter insektsmodell, och mest liknar en mänsklig penis. Behold, i all sin prakt (?), nakenråttan!

Hej!

Nakenråttan (heterocephalus glaber) är, som tänderna avslöjar, en gnagare.Egentligen är den ingen råtta, utan närmare släkt med marsvinet. Den lever i i Afrika, främst i Etiopien, i underjordiska gångsystem som den bygger i öknar.

Råttan lever, till skillnad alla andra däggdjur som Antropofagi känner till, i stora kolonier som domineras av en drottning. Drottningen är den enda hona som har förmåga att fortplanta sig. Termen för detta upplägg är eusocialitet, vilket alltså innebär att fortplantningen sköts av en eller ett fåtal individer i ett samhälle. Andra exempel på eusociala djur är myror och getingar.

Nakenråttan är blind och döv, och hittar sin väg med luktsinnet. Gnagar'n kan springa lika snabbt baklänges som framlänges, vilket är praktiskt när en lever hela sitt liv i underjordiska gångar. Dess kolonier kan bestå av upp till 100 individer, där flertalet som sagt är sterila arbetare.

Nakenråttans hälsa är ett kapitel för sig. Den kan leva i upp till 30 år, vilket med god marginal är rekord bland gnagare, och den får aldrig cancer. Enligt forskarna beror detta på att djurets fibroplaster (en sorts bindvävsceller) tillverkar högmolekylär hyaluronsyra som enligt Dagens Medicin "effektivt hindrar tumörtillväxt". Forskarna beskriver cancer-skyddet som en evolutionär bonus, eftersom hyaluronsyra-produktionen förmodligen selekterats fram då egenskapen är gynnsam för att pressa sig fram genom trånga gångar. (Jämför hjortsvinets betar eller godhetens uppkomst, Kyrklund 1988, Om Godheten.)

Nog om hälsobiten. Hur funkar det att se ut som en penis och leva i ett matriarkat? Vissa individer får nog av att vara infertila, självuppoffrande arbetare, och söker alternativa vägar för att starta något eget. Då och då dyker det upp en hane som, illojalt mot gruppen, stjäl mat ur kolonins matförrådet. Genom att öka sin tillväxt kommer hormon-produktionen igång, och hanen blir fertil. För att undvika incest – alla i kolonin har ju samma mamma – lämnar den tjuvaktige hanen samhället och ger sig ut i öknen.

Efter en förmodligen väldigt strapatsrik vandring hittar den fertila hanen fram till en annan koloni. De befintliga invånarna försöker kasta ut hanen, men i och med sitt mat-tjuvande är den större och starkare än andra nakenråttor. I en fruktansvärd underjordisk kamp

(tänk er, vildsinta penisar under jorden, huggtänder som blänker, råttansikte mot råttansikte med ingenstans att ta vägen – 'You shall not pass!' väser rivalen framför, ett par huggtänder nafsar dig i baktassarna)

kämpar sig inkräktaren fram genom kolonin tills han hittar drottningens gemak. Lite som i Super Mario får vår hjälte äntligen lägga ögonen på prinsessan, men ack – sista bossen är också där! Den befintliga fertila hanen vill inte bli ersatt av en ny, och kämpar tills sista blodsdroppen för att få behålla sin position som hov-hora. Vår hjälte vinner självklart även denna slutgiltiga tvekamp, och får sedan befrukta den mycket pilska drottningen. Vips så är vår nakenråtta anfader till nästa generation i den nya kolonin.