Lite om Helmersson och rasism

En kan i dagens DN läsa den här tänkvärda betraktelsen över nationalstats-fetischismen och asylrättens historia. Eller så kan en läsa att Erik Helmersson tycker att vita också kan utsättas för rasism.

Helmersson "tillhör dem som snarare menar att det bara finns rasism, inget annat. Att rasism bäst definieras som att betrakta och/eller behandla någon som en sämre människa på grund av etnicitet, kultur eller religion. Och att det därför kan drabba alla människor."

Okej, vi håller tillgodo med den definitionen då. Priset blir en skopa bitterhet i bröstet. Varför? Låtom mig förklara.

Varje gång SD:s rasism tas för given eller nämns i förbigående, då ropas det ut: Nej! SD är icke rasister!

En anför då än det ena, än det andra, än det tredje. Fjärde, femte och sjätte. Etcetera. (SDs väljare ser invandringfrågan som viktigaste frågan. SDs partiprogram är rasistiskt. SD-politiker uttrycker sig rasistiskt. SDs förslag och uttalanden är rasistiska. SD-väljarna tror att människor kan delas upp i raser. SD delar NSDAPs syn på tiggare. SD befattar sig med andra rasistiska partier och organisationer. SD var tidigare öppet nazistiskt. Osv.)

Nej! fortsätter det att utropas. Det ovan skrivna må vara någorlunda sant. Men den lexikaliska definitionen av rasism är mycket sträng, och vi kan inte enligt den benämna SD ett rasistiskt parti.

NEs definition:

"Rasism, i strikt (europeisk) bemärkelse en ideologi som grundas på kombinationen av följande fem förutsättningar:

1) uppfattningen att det är rimligt att indela människosläktet i ett antal distinkta raser utifrån fenotypiska skillnader (yttre kännemärken);

2) antagandet att det finns ett samband mellan å ena sidan sådana fenotypiska skillnader och å andra sidan nedärvda mentala och intellektuella anlag, beteendemönster samt lynne och moralisk karaktär;

3) antagandet att dessa nedärvda drag är gemensamma för alla medlemmar av resp. raser;

4) övertygelsen att raserna låter sig klassificeras i en hierarki, beroende på kvaliteten av de nedärvda dragen;

5) föreställningen att denna hierarkiska klassifikation berättigar medlemmar av förment överlägsna raser att dominera, exploatera och t.o.m. förinta medlemmar av förment underlägsna raser."

Få rörelser lever upp till samtliga fem kriterier. Även de mest rasistiska organisationer, som i dagligt tal kallas rasistiska, lever bara upp till 3-4 kriterier.

Helmersson må ha rätt eller fel. Det hela är väl en fråga om var en drar gränsen mellan strukturell rasism och individuella fördomar. Däremot är det extremt symptomatiskt att en mycket vag och generös rasist-definition tillämpas av Helmersson i denna fråga, när en mycket strikt och sträng definition gärna förs på tal när SD eller någon lokal gammal moderatpolitiker är i skottlinjen. Då är det plötsligt jädrigt viktigt för höger-debattörerna att väga ordet "rasist" på guldvåg.

Ett viss mått av konsekvens efterlyses. Antingen använder vi "rasist" i vardagstal enligt magkänsle-principen, och då gör vi det genomgående. Eller så förhåller vi oss slaviskt till den stränga lexikaliska definitionen.

***

Tillägg/parentes:

Organisationer som uppfyller flera men inte alla av NE-definitionens kriterier bör kanske, analogt med detta argument, betraktas som marginalfenomen. Lesswrong-posten som diskussionen utgår ifrån menar att marginalfenomen kan bedömas utifrån en konsekventialistisk princip. Angående sjukdom: Ett marginalfenomen som fetma bör betraktas som en sjukdom om detta ger bäst resultat, i termer av bemötande, hantering och tillgång till vård. Är moraliserande över den fetes beteende det som ger bäst resultat, då bör fetman betraktas som ett moraliskt/personligt tillkortakommande.

Tillämpar vi ett motsvarande konsekventialistiskt perspektiv på marginalfenomenet SD, då måste vi först ta reda på huruvida SD gynnas eller missgynnas av att kallas "rasister". Svaret är väl inte självklart, eftersom vissa menar att all "smutskastning" av SD ger bränsle åt väljarnas konspirationsteorier. Antropofagi menar däremot att normaliseringen är det som ger SD möjlighet att stjäla såväl S- som M-väljare.

Antropofagi drar slutsatsen att marginalfenomenet SD bör benämnas ett rasistiskt parti, då detta missgynnar dem. Skulle någon peka på motsatsen kan slutsatsen givetvis omprövas.

(På temat: Det finns inga rasister; K. Svensson och anglocismer; läsarkritik; per definition; rasist-raster på bäng-blick.)