fredag 4 mars 2016

Btw (boendesegregation)

Antropofagi har tidigare grunnat på varför boendesegregationen synbarligen är större i Hufvudstaden än i Malmö. Antropofagi skrev bl.a.:

"Malmökommissionens slutrapport beskriver segregationen i Malmö. Här är de sociala klyftorna extremt stora, med åratals skillnader i förväntad livslängd, och stora skillnader i hälsotal, inkomst, sysselsättning med flera sociala indikatorer. Den geografiska segregationen i Malmö är emellertid inte fullt lika påtaglig, sannolikt pga. att staden helt enkelt är betydligt mindre till ytan."

I sprängfyllda och superintressanta Malmö- och rasism-idé-historiken Raskrigaren (ja, Anonym Internetz-rappare har rätt i att det är "sann genans när Mangs resonemang får resonans") skriver författaren Mattias Gardell:

"Malmö är en av Sveriges mest segregerade städer. Men konkurrensen är hård. Alla Sveriges städer är segregerade, bara inte på samma sätt. I Stockholm placerades de avskilda orterna ut på stort geografiskt avstånd från varandra och från innerstaden. Ska du åka till Husby eller Fittja måste du bestämma dig innan du åker, ta tunnelbanan och gå upp just där [...] Ännu värre med de orter där de rikare lever i självvald exklusivitet. Dit går inte ens tunnelbanan [...]

I Malmö finns inga avstånd. Där finns inga förorter. Seved, Rosengård och Lindängen ligger i stan. Seved mitt i, Rosengård och Lindängen på några minuters cykelavstånd från city. Staden sprider ut sig från hamnen som en solfjäder och där den tar slut, tar landsbygden vid.

[...]

Segregeringen som i ökad grad åtskilt stadens invånare på basis av alltmer rasifierad klass, tar sin plats inne i stadens sammanhängande rum. Områdena särskiljs av gator, parker eller vältrafikerade transportleder [...] Att staden är geografiskt samlad betyder inte att segregationen är mindre allvarlig i Malmö än i Stockholm eller Göteborg, bara att den strukturerats på annat sätt. Då 'systemskiftet' inleddes 1991 var den rikaste tiondelen i Malmö sex gånger rikare än den fattigaste. Tjugo år senare var den rikaste tiondelen tolv gånger rikare än den fattigaste. Under det årtionde då Peter [Mangs] bedrev sin 'verksamhet' ökade skillnaden i förväntad livslängd mellan män från stadens välbesuttna respektive fattiga stadsdelar till sju år.

Bilden av Malmö skiljer sig beroende på om man står på en balkong i Slottsstaden eller Rosengård och tittar ut. Att folk från Slottsstaden och Rosengård tittar in till varandra är sällsynt. Men man stöter ändå på varandra på stan, på torget, i parken, på stranden. Det gör man inte lika självklart i Stockholm eller Göteborg. Malmö är tätare, mer sammanhållet, med fler mötesplatser, inte bara köpcentrum."

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar