Läsarkritik, del 5

Kritik inkommen avseende förra inlägget:

"hur ar '... där en stamtavla fri från konvertit-blod måste kunna uppvisas' ett exempel pa icke-biologisk rasism?"

Jag låter Gardell själv svara:

"Rasismens historia föregår idén om biologisk ras med många århundraden och legitimerades länge med hänvisning till teologi, inte naturvetenskap.

Den första ras-stat som etablerades i Europa uppstod på den iberiska halvön på 1400-1500-talen då judar och muslimer fick välja mellan att konvertera, lämna landet eller dö. Därefter infördes doktrinen om 'blodsrenhet', limpieza de sangre, för att särskilja de invånare i vars vener det rann rent kristet blod från de som härstammade från conversos. För att kunna bli köpman, tjänstgöra i staten, bli medlem i en religiös orden eller militärakademi behövde man visa upp en stamtavla som bevis för att man tillhörde samhällets priviligierade invånare med ren kristen bakgrund. I denna maktordning handlade skillnaden om kristna, judar och muslimer, uttryckta i termer av sed och rit, det vi idag kallar kultur och religion.

Den så kallade nyrasismen som talar om kultur och religion istället för ras är således inte alls ny utan snarare en återgång till ett tänkande som gällde innan den 'vetenskapliga rasismen' etablerades på ett mycket sent stadium i rasismens historia. Inte ens under den vetenskapliga rasismens och fascismens glansdagar handlade det uteslutande om biologisk ras, utan alltid också om kultur, civilisation, ande, förädling. Medan Hitler knöt dessa termer till biologisk ras, kunde Mussolini aldrig hantera motstridigheterna i den biologiska rasismteorin. Tillhörde italienarna den 'alpina rasen' eller 'medelhavsrasen'? Var italienarna måhända en blandning? Men rasblandning var ju inte bra! Till slut gav Mussolini upp och återgick till att tala om den kommande uomo fascista, den fascistiska människan, i termer av kultur, ande och vilja.

Då föreställningen om biologisk ras under efterkrigstiden successivt detroniserades som vetenskaplig sanning och legitim utgångspunkt för den politiska hanteringen av skillnad, kom rasismens bärande idé om nedärvda essenser att fortsätta färdas inbäddade i begrepp som kultur, etnicitet och religion [...]"

Den biologiska/vetenskapliga rasismen var ett beställningsjobb inom det rådande paradigmet. Åk till Namibia, mät lite skallar, och kom tillbaka med argument till det nazistiska samhällsbygget! Vetenskapliga argument ska det vara. Som någon skrev angående Lundborgs rasbiologiska studier av samerna (jag parafraserar): "Lundborg åstadkom en hög meningslösa siffror och ett samiskt trauma." Det fick gälla för vetenskap, och fungerade ganska väl som ideologisk överbyggnad under ett antal årtionden.

En intressant episod i Gardells Mangs-bok (Raskrigaren, som sagt) är när Mangs förtrogne, som intresserar sig för genetik, menar att personer från Mellanöstern genetiskt sätt är väldigt lika vita Européer. Vännen menar att Mangs borde inrikta sig på att mörda afrikaner, eftersom dessa ska vara mer av ett intrång i folkstammen, ur kontemporär vetenskaplig synpunkt. Mangs hatar emellertid MENA-blattar med passion, liksom romer och judar. Vännens argument biter inte. Episoden kan sägas spegla den nutida rasismens ambivalenta förhållande till "vetenskapen".