Krokodiltårar

SCB anger att ca 17 procent av verksamheten inom välfärden utförs av privata företag. Denna verksamhet har ökat med 32 procent sedan 2010, jämfört med en ökningstakt av verksamheten i sin helhet som är 15 procent. Här kan en titta på hur köpen av tjänster från privata utförare har ökat mellan 2003 och 2017, uppdelat på hälso- sjukvård samt utbildning (landstingen). Även här (kommunerna). Kommunerna köper vård och omsorg av privata företag för 20 miljarder kr mer 2014 jämfört med 2003. Ökningen är ungefär densamma avseende utbildning, i absoluta tal. Landstingen köper sjukvård för 13 miljarder kronor mer, medan utbildningsinköpen minskat med ca 5 miljarder.

 

Ekonomifakta anger att andelen vårdverksamhet som landstingen köpte in från privata företag under 2015 var ca 10 procent.

 

SCB:s rapport (s. 10) skriver att "privatägda företag inom vård, skola och omsorg visade på goda nyckeltal":

 

"Vad gäller avkastningen på totalt kapital låg totala värdet för vård, skola och omsorg på 14,6 procent, jämfört med 8,1 procent för totala tjänstesek-torn. Det var främst företagen inom hälso- och sjukvård som bidrog till det högre värdet. De hade en avkastning på totalt kapital på 19,1 jämfört med före-tagen inom utbildning som låg på 8,5 procent.

Även avkastning på eget kapital visade på högre värde för företagen inom vård, skola och omsorg totalt jämfört med den totala tjänstesektorn, 28,7 procent jäm-fört med 19,0. Här är det de privatägda företagen inom omsorgsområdet som visade på högst värde, 38,5 procent, medan värdet för företag inom utbildnings-området endast var 19,1 procent." 

Det talar som lite för sig själv, det här.

 

(v) har även låtit SCB ta fram uppgifter om företagens vinster, vilket visar på ett rörelseresultat på 13,8 miljarder kronor (efter avskrivningar, före skatt) för 2011. Den skattefinansierade delen tycks vara 9,2 miljarder. Det är väl inte direkt i paritet med varken Nuon eller Arbetsförmedlingen, men det är en slant.

 

***

 

Ordning och reda i välfärden diskuteras i P&P-podden, men finns också att faktiskt läsa. P&P-gänget diskuterar svårigheten i att kombinera likvärdigheten och det kompensatoriska med den tänkta utslagningsmekanismen i marknadskonkurrensen. En oöverstiglig målkonflikt, tycker jag. (Det mycket lyssningsvärda poddavsnittet ger även en av utredarnas syn på den saken.) Frågan rör alltså följande problematik:

 

En marknad förväntas reglera sig själv när oseriösa och dåliga aktörer slås ut. Men utslagning i det här fallet handlar om att t.ex. en skola är så dålig under en så lång tid att ingen väljer den, och att skolan då går i konkurrs. Det innebär att en stort antal elever går på den dåliga skolan under flera år, och att ytterligare elever får ett avbrott i skolgången i och med konkurrs. Dessutom är det väldigt svårt att byta skola; inte analogt med att välja att handla på ett annat café eller köpa ett annat diskmaskinsmärke. Regleringen förutsätter även en mångfald i bemärkelsen variation avseende kvalitet, vilket givetvis strider mot likvärdighetsprincipen.

 

Utredningen kallar välfärden för en "kvasimarknad", och diskuterar att effektiviteten "motverkas bl.a. av problemen med att definiera och mäta kvalitet, av att brukarna och beställarna ofta har svårt att göra informerade val och av det stora behovet av kontroll och tillsyn."

 

Kring nämnda vinstkartläggning diskuteras i utredningen:

 

"Den genomsnittliga kapitalavkastningen är /.../ betydligt högre än för övriga delar av tjänstesektorn. Avkastning på totalt kapital uppgick till 13,4 procent 2014, vilket kan jämföras med tjänstesektorn i sin helhet som hade 7,4 procent. Avkastning på eget kapital uppgick till 27,5 procent 2014, medan tjänstesektorn i sin helhet hade 14,3 procent. Det innebär att ägarna fått en god avkastning med tanke på vad de inve-sterat i företagen. Särskilt hög är avkastningen i förhållande till s.k. operativt kapital då medianavkastningen bland välfärdsföretagen i relation till detta kapital under åren 2005–2013 uppgick till 47 procent. Kartläggningen visar även att företagen gör s.k. 'övervinster', dvs. vinster som överstiger den ersättning som marknaden kan anses kräva för att skjuta till kapital till företagen."

 

Problem med det?

 

"Med aktörer som drivs primärt av vinstsyftet finns större risker för att verksamheter, i syfte att hålla nere kostnaderna, skär ned på sådan kvalitet som är svår att mäta och följa upp, sänker personaltätheten eller utformar sin verksamhet för att dra till sig brukare som är förknippade med låga kostnader. Det finns också indikationer på att vinstsyftande företag har lägre personaltäthet än andra typer av utförare och att konkurrensen och/eller den ökande andelen privat regi inom skolväsendet och inom hälso- och sjukvården haft segregerande effekter eller bidragit till segregation. Det tar sig bl.a. uttryck i att skillnaderna i genomsnittliga resultat mellan skolor ökar och att privat och offentligt drivna verksamheter tenderar att dra till sig brukare med olika socioekonomisk bakgrund."

 

Som P&P-gänget konstaterar är det rätt intressant att kommunala skolor har bättre resultat än privata, om man rensar för socioekonomiska faktorer. Vid en face value-jämförelse är resultaten desamma, trots andra förutsättningar i elevgruppen. Detta skulle kunna tyda på en sämre verksamhet. (Eller, måste erkännas, på att kommunala skolor strösslar med betygen på ett sätt som privatskolor inte gör. Vet ej hur det ligger till med den saken.)

 

***

Utredningen kommenterar även valfrihetsargumentet:

"Den andel av den offentligt finansierade välfärden som bedrivs i enskild regi har ökat betydligt sedan 1980-talet. Den ökning som skett efter millenieskiftet kan nästan helt härledas till att vinst-syftande företags andel ökat. Dessa företag ingår i allt större utsträckning även i nationellt övergripande eller till och med inter-nationella koncerner som vuxit i storlek. Andelen som drivs av idé-burna organisationer har varit relativt konstant. Utredningen anser att en fortsatt utveckling mot allt större, vinstsyftande aktörer riske-rar att leda till mer likriktning och minskad mångfald för brukarna." (Min fetstilsmarkering.)

 

***

 

Det brukar heta att Sverige är extrema vad gäller vinster i välfärden. Utredningen jämför med de nordiska länderna:

 

"Utredningen har gjort en nordisk utblick och kan konstatera att det inte i något annat nordiskt land är tillåtet med vinstsyftande skolor. I Norge och Finland är inslaget av fristående skolor begränsat. I Danmark är det däremot mycket vanligt med fristående skolor. Det går alltså inte att dra slutsatsen att en möjlighet att ta ut vinster är nödvändig för att det ska uppstå en stor friskolesektor. Vad gäller förskolor, omsorg och hälso- och sjukvård tillåts privata vinstsyftande aktörer i alla nordiska länder. I jämförelse med Sverige är dock inslaget av idéburna aktörer större i de andra nordiska länderna." (Min fetstil.)

 

Det är alltså inte så att en begränsning av vinster med nödvändighet minskar andelen friskolor! (Tyvärr, skulle en kanske säga, om en liksom Antropofagi stör sig på religiösa friskolor och pennalistiska privatskolor.)

 

***

 

Mjäkigt nog föreslår utredningen trots allt detta inte ett totalstopp för vinster i välfärden. Ändå bölar borgare. Ack hur de smyger i vassen.