MAB deep

Gårdagens intersektionalitetsrant, skriven i affekt, behöver nyanseras en smula.

Så skulle en intersektionalitets-troende i alla fall uttrycka det.

En icke-troende, som Antropofagi, känner mer för att göra en Slate Star Codex SSC) och ranta vidare med hjälp av motte and bailey-konceptet. (Antropofagi har skrivit lite om motte and bailey-prylen förr. Typ att det är poppis bland rasister.)

Så det är precis vad jag, Antropofagi, kommer att göra. Alltså ranta vidare. Lezz gew!

***

Först kort om motte and bailey.

SSC skriver här och här om motte and bailey-tekniken, angående social justice warriors, utifrån detta paper om postmodernism. RationalWiki sammanfattar:

"Motte and bailey (MAB) is a combination of bait-and-switch and equivocation in which someone switches at will between a "motte" (an easy-to-defend and often common-sense statement, such as "culture shapes our experiences") and a "bailey" (a hard-to-defend and more controversial statement, such as "cultural knowledge is just as valid as scientific knowledge") in order to defend their viewpoint. Someone will "support" the easy-to-defend (motte) temporarily, to ward off critics, but does not actually believe what they're saying. The "difficult" (bailey) version always remains the desired belief, but is never actually defended. For all intents and purposes, the MAB'er is defending a "ghost" belief."

***

Nationella sekretariatet för genusforskning skriver:

"Intersektionalitet handlar om att maktordningar baserade på kategorier som kön, ras, sexualitet, funktionalitet och klass samverkar med varandra på olika sätt och skapar ojämlikheter, diskriminering och förtryck /.../ En enskild maktordning kan inte förstås oberoende av andra. Termen intersektionalitet myntades i en diskussion om hur sociala rörelser tenderar att inte uppmärksamma villkoren för personer som faller mellan kategorierna. Ett exempel är hur såväl en vit feministisk rörelse som en svart antirasistisk rörelse, riskerar att missa framför allt rasifierade kvinnors villkor /.../ Ras- och könsdiskriminering sker ofta samtidigt och är svåra att särskilja ifrån varandra. Idag används intersektionalitet som en teoretisk utgångspunkt och en metodologisk hjälp inom forskning, såväl som aktivism och praktiskt förändringsarbete."

Detta är i stora delar enkelt på gränsen till banalt, och således lätt att förstå/"hålla med om". Jaja, förtryck/diskriminering/orättvisa utgår från flera olika parametrar. En människa kan ingå i flera olika kategorier. Vara vit kvinna. Eller svart man. Eller svart kvinna. Jaja.

Den som så vill kan med fördel förstå intersektionalitet som en multipel linjär regression. Dvs., "en teknik med vilken man kan undersöka om det finns ett statistiskt samband mellan en responsvariabel (Y) och två eller flera förklarande variabler (X)." Antropofagi är inte mycket av en statistiker (hrm, hrm), men det är i alla fall så Wikipedia uttrycker saken.

Aha, okej! Så "intersektionalitet" är bara ett annat sätt att säga att vi vill ha en lite mer mångbottnad analys! Istället för att bara kolla vilka som får mest lön, män eller kvinnor, eller vilka som i högst grad riskerar suicid, cis- eller transpersoner, eller vilka som oftast utsätts för våld, hetero- eller homosexuella, så får vi lite mer pejl på vilka problem som finns i världen och vilka som drabbas av dem. Fett lätt att förstå faktiskt.

En annan okontroversiell och lätt-att-förstå/hålla-med-om-beskrivning hittar vi på jämställ.nu:

"Det används för att beteckna hur olika maktordningar och diskrimineringsgrunder påverkar och ibland förstärker varandra, en enskild maktordning kan inte förstås oberoende av andra. Utförandet av en intersektionell analys förutsätter dock inte att samtliga diskrimineringsgrunder lyfts, en kan istället välja de kategorier som är relevanta för den aktuella analysen."

Jamen då så! Det handlar om att titta på flera olika kategorier/variabler! De som är intressanta i stunden! Inga konstigheter.

"Intersektionalitet kan användas som analysredskap inom många olika områden och också fungera som ett verktyg. En intersektionell analys kan exempelvis synliggöra hur särskilda satsningar på vissa målgrupper, såsom nyanlända, lågutbildade eller personer med funktionsnedsättning, inte tar hänsyn till att personer kan tillhöra flera målgrupper samtidigt och ha behov som kräver en kombinerad insats. Till exempel kan en grupp med nyanlända ha helt andra behov än en annan om den ena gruppen är högutbildad och den andra lågutbildad, eller om den ena gruppen är kvinnor och den andra är män. Om en då sätter in samma insats till båda grupperna riskerar en att ens satsning inte fungerar för alla. Intersektionalitet kan alltså vara ett verktyg för att skapa anpassade insatser och därmed nå önskade resultat."

Aha, så högutbildade invandrare har andra förutsättningar än lågutbildade. Inga konstigheter här heller! Wuzzup, alla välintegrerade 90-talsbosnier.

As easy as Dell helt enkelt, om någon minns det gamla senkapitalistiska ordstävet.

***

Men är det så lätt, änna? Inte alla intersektionalitetsvurmare skulle hålla med (Antropofagis fetstil):

"Tyvärr tycks många av de som använder begreppet som flitigast inte ha en helt korrekt förståelse av vad begreppet verkligen betyder. Många använder det som att beteckna en ideologi eller feministisk inriktning eller verkar enbart se det som en beteckning på medvetenheten om att det finns fler än en maktstruktur. Det sista är ju såklart en nödvändighet för att kunna göra en intersektionell analys, men det räcker ju verkligen inte för att se hur de olika maktrelationerna samverkar. Tvärtom blir resultatet ofta att de olika maktrelationerna räknas upp och påtalas en och en samt beskrivs var för sig än hur de visar sig i kombination. För att inte tala om när människor i intersektionalitetens namn (och kanske i viss mån, av intellektuell lätja) pratar om olika maktstrukturer som om de fungerar på samma sätt. Som att exempelvis homofobi, rasism och klassförtryck fungerar likadant och motverkas på samma sätt. På så vis hamnar resonemang lät i diskussioner om ”klassism” och ”medelklassnormen” som orsaker bakom klassförtryck och därmed lyckas göra en analys av klass utan att beröra orättvisan i att klasser över huvud taget existerar.

En annan vanföreställning är att intersektionalitet handlar om att uppmärksamma allt som är fel där en viss grupp är utsatt. När till exempel någon frågar ”Ska inte djur inbegripas i den intersektionella analysen?” så visar det med tydlighet hur de missuppfattat konceptet. Djurförtryck går nämligen inte att analysera genom någon annan sektion. Svarta katter utsätts inte för rasism av vita katter. Det går inte att säga att ett djur utsätts för dubbla förtryck på samma sätt som att någon kan vara utsatt för både transfobi och rasism (för att ta ett exempel)."

Okej, så många verkar inte ha förstått vad begreppet begriper. Okej, det är alltså inte bara en medvetenhet om att det finns fler än en makstruktur. Okej, så det är inget bra om olika maktrelationer bara räkas upp.

Så, hjälp oss att förstå då. Vad är det mer än att det finns fler maktstrukturer? Vad är analysen, om det inte är att ta med flera förklarande variabler?

Nationella sekretariatet skriver vidare (Antropofagis fetstil):

"Att tänka på maktordningar som integrerade, det vill säga att inte analysera kön separat från andra kategorier, förutsätter en vilja att låta sig bli överraskad. Uppgiften är inte lätt, eftersom det inte finns några enkla formler att utgå ifrån eller några entydiga svar att leverera. Tvärtom utgår intersektionell feministisk analys ifrån en komplexitet där sociala relationer, och i synnerhet maktrelationer, produceras och reproduceras på ett trassligt sätt. 'Invandrarkvinnan' och 'arbeterskan' är exempel på olika kvinnliga konstruerade identiteter där inte bara sexism, utan även rasism och klassförtryck behöver analyseras för att nå en förståelse av maktrelationers betydelse för människors förutsättningar i livet."

Okej... Vem sa komplexitet? Inte lätt, trassligt sätt? Här låter som vi lämnar lite lönndörrar för att retirera tillbaka till slottet. Alltså, mekanismer för att bortförklara de orimligheter som pågår ute på fälten.

En annan källa menar att "Intersektionalitetsperspektivet är en kritik mot reducering av komplexitet."Ah, reducera komplexitet, detta onda. Komplexitet är ju något i sig själv eftersträvansvärt, eller hur? Kanske inte.

Samma källa menar att en bör "förstå att världen är inte färdig utan ständigt kan omtolkas". Detta låter lite mer relativistiskt än vad Antropofagis vetenskapsteoretiska manifest, som utgår från den kausala realismen, är benägen att skriva under på. (Det ontologiska postulatet säger ju att världen finns oberoende av oss.)

***

Vi ser också en tendens till grumligt språk och grumligt tänkande, när vi försöker förstå intersektionalitetsbegreppet. Vi kan även notera släktskapen med postmodernismen, så som beskrivs i själva huvudartikeln om motte and bailey, som ju - som nämnts - inriktar sig på postmodernismens bedrägliga strategier. SOU 2014:34 (Antropofagis fetstil):

"Postkoloniala feministiska analyser av global ojämlikhet, och av de instabila identiteter som skapas i och genom den transnationella cirkulationen av människor, varor, kulturella uttryck och kapital, har också bidragit till att fästa uppmärksamheten på de processer som gör olikhet till ett tecken för ojämlikhet. Utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv är den sociala verkligheten inte given, den skapas istället inom ett maktfält. Detta gäller även de kategorier som beskriver och förklarar denna verklighet, till exempel kön, etnicitet och ras – men också kategoriseringar baserade på sexualitet, funktionsförmåga, ålder eller klass. Även om dessa kategorier kan användas i analytiskt syfte saknar de en fast kärna och en essentiell innebörd bortom de specifika kontexter där de skapas och hålls vid liv. I detta sammanhang har Judith Butlers studier om könets performativitet varit en viktig utgångspunkt för att analysera 'görandet' av andra kategorier, som ras, sexualitet eller funktionsförmåga /.../

Det intersektionella samtalet är i dag inte låst till ett perspektiv eller en specifik ontologi. Talet om skilda maktordningar existerar sida vid sida med de socialkonstruktivistiska perspektiven. Även om utgångspunkten i olika maktordningar eller maktaxlar leder till andra frågor och andra metodologiska utmaningar än socialkonstruktivistiska ansatser – till exempel vilka maktordningar som intersektionalitetsteori bör ta upp och vilka som kan undvaras, eller vilka maktordningar som är mest centrala och varför – kan den rådande pluralismen tolkas som uttryck för en grundläggande enighet kring den teoretiska och politiska nödvändigheten av att utforska maktutövningens komplexitet ur fler dimensioner än kön."

 

Kanske inte genomgående ett under av tydlighet. SOU 2014:34 betonar också att "även om intresset för intersektionalitet är stort bör detta inte tolkas som att det finns en konsensus om begreppets innebörd och om hur perspektivet kan eller bör användas i konkreta analyser." Hm. Allt kan inte vara hur väldefinierat som helst. Men ändå en liten, liten varningsklocka.

"En viktig skiljelinje handlar om hur intersektionalitet förhåller sig till kategorier som kön, klass, etnicitet, ras och nation, vilket hänger samman med den ontologiska status som tillskrivs dessa kategorier. Medan vissa forskare tar sin utgångspunkt i strukturellt bestämda grupper utgår andra från hur olika subjektspositioner skapas och reproduceras i olika sammanhang. I det ena fallet utgår forskarna från kategorier som ges en strukturell bestämning i specifika maktstrukturer, i det andra skapas ojämlika subjektspositioner kontinuerligt i skärningspunkten mellan olika former av förtryck och maktutövning."

Om Antropofagi får tolka fritt, kanske den första varianten är mer common sense-versionen av intersektionalitet, dvs. vad jag ovan jämställer med en multipel linjär regression. Den andra varianten tycks mig klart mer postmodern, diffus och relativistisk.

Låt oss fortsätta med SOU:n (Antropofagis fetstil):

"Ett underliggande problem handlar om olika kategoriers inbördes relation – är kön viktigare än klass? – och hur de ska rangordnas. Att inte på förhand kunna definiera vilka kategorier som är mest grundläggande har också skapat en viss osäkerhet kring intersektionalitetens metodologiska användbarhet. Ytterligare ett problem som uppmärksammats är risken för att enhetliggöra analysen av maktförhållanden som har olika ursprung, uttrycksformer och konsekvenser."

Den som vill kan givetvis plöja hela SOU:n själv. Jag kan i alla fall meddela att diskussionen om vilka kategorier som har prioritet blir ganska lång. Antropofagi har tidigare argumenterat för att klass är en bra kategori. Här kan förtydligas att detta kan sägas bero på att klass är en metakategori. Klass beskriver fördelning av resurser. Hur resurserna sedan fördelas, enligt vilka "maktaxlar", är en annan historia.

I diskussionen om olika kategoriers olika prioritet förstår en också varför den bör förbli en annan historia. Det blir mycket snabbt en hal sluttning.

Vi börjar med kön. Biologiskt kön är ett objektivt faktum (se kausala realismens ontologiska postulat), medan genus är en social konstruktion. Ras är nästa steg på skalan; ibland synligt, men med en betydligt större komponent social konstruktion än kön/genus. (Bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla.) Ålder? Tja, objektivt faktum, men alla är någon gång i alla åldrar (givet att en inte dör, liksom). Religion? Jag har tidigare diskuterat varför det inte borde vara en diskrimineringsgrund. Vad skiljer förresten religion från politisk ideologi? Sexuell läggning! Pedofili, då? Min poäng: Så snart vi traskar iväg från materialiteten och in i de sociala konstruktionernas spegelsalar och evigt undflyende dunster, så hamnar vi i just de där diskussionerna om "ontologisk status" som SOU 2014:34 snackar så mycket om. Men, å andra sidan, att bryta på vad som helst är väl bra, liksom. Så får en svar på om det har någon betydelse i sammanhanget. Bara så länge en icke förväxlar kausalitet och korrelation.

(En skulle förresten kunna slänga in aspekter som utseende, som förmodligen förklarar jävligt mycket av både inkomst, risk att utsättas för våld, och risk att dömas till hårdare straff inom rättssystemet. Men fulhet nämns ingenstans som diskrimineringsgrund. Och detta säger jag alltså inte för att raljera och tråka personer med olika funktionsnedsättningar. Utan för att fulhet fan är handikappet Gud glömde.)

Och detta är alltså kritik mot den vettiga versionen av intersektionalitet, den som bara vill bredda analysen. Den andra versionen, som "utgår /.../ från hur olika subjektspositioner skapas och reproduceras i olika sammanhang" och som diskuterar hur "ojämlika subjektspositioner kontinuerligt /skapas/ i skärningspunkten mellan olika former av förtryck och maktutövning", den förstår jag inte ens. Kanske, bara kanske, för att den inte är avsedd att förstås.

***

Okej, nu har katten harvat runt den heta gröten länge nog.

Jag har påstått att det finns en självklar-på-gränsen-till-banal-sunt-förnuft-intersektionalitet, som handlar om att det finns många olika förklarande variabler i en multipel linjär regressions-analys. Alla kan hålla med om detta; detta är borgen, den lättförsvarade uppfattningen. Det ger oss ganska lite ny information. Vi kan möjligen bråka om vilka variabler som bör ingå i vilken analys. Och givetvis vilken data som finns tillgänglig. (Reversed stupidity is not intelligence kan väl tillämpas på det faktum att SD vill ha insamling av viss statistik.)

Sedan har jag påstått att det finns en svår-att-förstå-flum-version-av-intersektionalitet. Jag har insinuerat att den har en egentlig funktion som är att vara svårbegriplig för att profilera samhällsvetarkastet, eftersom jämställdhet är enkelt att begripa och ofta går hem i stugorna. Detta är åkermarken runt omkring borgen, den svårförsvarade men lukrativa.

Men okej, ett lite flippigt/flummigt intersektionalitetsbegrepp på vift, vad gör väl det? I vilken bemärkelse är denna åkermark lukrativ?

Jo, för ni vet det där med vilka kategorier som ska vara med i den där analysen? Om ingen fattar intersektionalitetsbegreppet, då är det upp till prästerskapet att bestämma. Och då kan prästerskapet lika gärna bannlysa en eller annan variabel. Som i denna (annars vettiga och okontroversiella) Rummet-bloggpost:

"Sårade känslor är inte förtryck: Det är viktigt att försöka se skillnaden på att bli utsatt för dåliga saker i livet och systematiskt förtryckt. Att jag som ciskvinna fått höra att jag ser ut som en kille i kort hår betyder inte att jag förtrycks på samma sätt som trans*personer förtrycks i samhället. När vita klagar på att de någon gång kallats för 'svenne' betyder inte att det finns systematiska strukturer/normer som förtrycker svenskar och genomsyrar varje del av samhället. Blanda inte ihop dina sårade känslor med marginaliserade gruppers förtryck."

Oavsett vad en tycker om själva åsikten, så är det väl att anse som ett fall av agendasättande, ett fall av att ta sig tolkningsföreträde.

Men, vilket jag som nämnts mött i mitt arbete; främst handlar det om att äga ett analysverktyg som ingen annan äger. När någon kommer dragande med en simpel multipel linjär regressions-analys, då kan intersektionalitetsexperten hävda:

"Tyvärr tycks många av de som använder begreppet som flitigast inte ha en helt korrekt förståelse av vad begreppet verkligen betyder." 

"/.../verkar enbart se det som en beteckning på medvetenheten om att det finns fler än en maktstruktur. 

"/.../det räcker ju verkligen inte för att se hur de olika maktrelationerna samverkar."

"Uppgiften är inte lätt, eftersom det inte finns några enkla formler att utgå ifrån eller några entydiga svar att leverera."

"Tvärtom utgår intersektionell feministisk analys ifrån en komplexitet där sociala relationer, och i synnerhet maktrelationer, produceras och reproduceras på ett trassligt sätt."

"Utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv är den sociala verkligheten inte given, den skapas istället inom ett maktfält."

"Det intersektionella samtalet är i dag inte låst till ett perspektiv eller en specifik ontologi."

"/.../ subjektspositioner skapas och reproduceras i olika sammanhang /.../"

"/.../ skapas ojämlika subjektspositioner kontinuerligt i skärningspunkten mellan olika former av förtryck och maktutövning /.../"

***

Eller så har jag helt fel. Allt kanske bara är jargong. Det kanske bara är jag som är korkad, och intersektionalitetsexperterna som har underskattat the inferential distance. I så fall hoppas jag att någon förbarmar sig över mig snart.

För det här blir ju helt pinsamt, om jag bara argumenterar mot inget. Jag håller ju som sagt med om att det är en bättre, mer fullödig analys när vi inkluderar fler variabler. Att en svart, rik person inte är lika utsatt för rasism som en svart, fattig person. Att en vit ciskvinna inte får lika mycket stryk på stan som en transpersoner eller för den delen en heteroman (men desto mer stryk i hemmet än iaf. den senare). Överlag att cashflow, socialt kapital och utbildningsnivå är skottsäker väst, hjälm och flytväst för de flesta typer av förtryck och diskriminering.

Må detta bli min sista rant om intersektionalitet. Må jag fatta, eller tröttna.