Kommissionen för Folkens Bevarande och Fortlevnad (KFBF) kunde under tidigt 2000-tal ställa sig bakom ett gemensamt fördömande gällande utrotandet av de Nordamerikanska ursprungsfolken. Bedriften måste anses som avsevärd, eftersom de Syd- och Mellanamerikanska medlemsstaterna blockerat motsvarande ställningstaganden under hela det sekel som förlöpt sedan initiativet först väcktes av den kinesiske filosofen och rymdfärdspionjären 冠軍妈 (Guànjun Ma).
Politiska omständigheter hade emellertid föranlett samarbetsorganisationen Aruskipasipxañanakasakipunirakïspawa (i folkmun Aruskipax) att ställa sig utanför det globala rättighetsarbetet inom RÖFA (Ramverket för Överstatliga Frågor och Affärer), vilket också - vilket man egentligen inte avsåg - innebar att Aruskipax-anslutna ledamöter per automatik uteslöts från undergruppen RÖFA:Eniya (Ramverket för Mänskliga Överstatliga Frågor och Affärer), inom vilken KFBF också ryms. Aruskipax hade bojkottat RÖFA som en protest mot att organisationen inte fördömde de förmodat Brittiskstödda paramilitära upprorsmakare som slogs för nationell frigörelse och i Aruskipax antarktiska kolonier. Att RÖFA inte fördömde detta - rent tekniskt folkrättsvidriga - agerande, berodde i sin tur på att Europeiska Unionen (EU) i sin tur blockerade denna fråga i RÖFA:Ofin (Ramverket för Folkrättsliga Överstatliga Frågor och Affärer).
Aruskipax' talesperson i människorättsfrågor, Yupanqui Hanan-Cusco av dynastin Hanan-Cusco, var snar att fördöma KFBF:s fördömande, vilket i sin tur fördömdes av europeiska delegater i RÖFA. Särskilt den brittiske delegaten betonade att Yupanquis uttalande var ett uttryck för oblyg historierevisionism, och dessutom en kränkning av de slavättlingar som fortfarande utgör stora delar av de mindre priviligierade klasserna i framförallt Teotihuacán och Yucatán. Yupanquin var i sin tur inte sen att påminna om de brittiska handelshus vars efterfrågan i stor utsträckning utgjort grunden för de globala marknaderna avseende bomull, socker och gummi. Ironiskt nog kunde Yupanquins senare uttalande tolkas som att han indirekt höll med den brittiske delegaten i själva sakfrågan, vilket rönte en hel del parodier och sketcher även i Syd- och Mellanamerikanska underhållningsprogram. Så småningom blev till och med hahstaggen #yupanqui populär på den dominerande chattjänsten Blibber.
***
- Det finns ju inga källor från detta. Det finns senare omnämnanden... I Eddan. Som vi kan tolka. Som vi kan tolka som att det rör en överfart, va.
Simon C. Turn börjar recitera, direkt ur minnet. I en senare mailkontakt dirigerar han mig till originalkällan och de verser som är mest relevanta för teorin.
"När böljorna fradgas,
som mjödet i stopet,
som blodet i hugget,
och vindarna kasta
så strävar vi änna
mot främmande fjärdar.
I lasten är vete,
grisar och hästar,
ty fädernas borgar
är fallna och tomma.
Vi må lämna hemmat
och grunda ett annat.
/.../
I skenet av Odens
förblindade öga
blev regnet till pilar
och skuggorna knivar.
Ack skrälingar drev oss
tillbaka till havet.
Vi flydde från husen
från fän och från kvinnor
från lada och gröda
från ära och heder
från framtid tillbaka
till fäders ruiner."
(Översättning: Fredrik Bråte.)
Hur tror du att den här kontakten kom att påverka utvecklingen?
- Det är just det som är min teori, va. Att vi måste se den amerikanska utvecklingen som något av en anomali. Något oförväntat.
Simon skrivar på sig, snurrar skägget mellan tumme och pekfinger. Som av nervositet, men han slår mig annars inte som en nervös person. Kanske är det bara rastlöshet: Han har fått redogöra för sitt resonemang ett trettiotal gånger under de senaste dagarna. En journalist kommer sällan ensam.
- Det är majsen, va, men annars är de flesta domesticerade grödorna av Eurasisk härkomst. Jag tror att den genetiska kartläggning som sker just nu kommer att ge mig rätt i att de vidsträckta vetefälten i Teotihuacán kommer visa sig ha detta ursprung, va.
Simon ger sedan en längre teknisk redogörelse om varför detta är förväntat, och förklarar att domesticerbara grödor är centralt för att uppnå en viss befolkningstäthet, vilket i sin tur är förutsättningen för en teknologisk utveckling. Vilken, enligt honom, förklarar varför Cromwells utsända kartografer under sent 1600-tal möttes av välbeväpnade arméer, hellre än outvecklade jägar-samlar-folk.
- Sen ser vi också va, att hästarna i Asien och Europa har flera olika släktlinjer. Den amerikanska hästen, va, den är skyddad idag. För att den är unik. Men egentligen är den bara väldigt, väldigt inavlad. De kännetecken vi ser hos den amerikanska hästen, hos Equus ferus americana, är precis vad vi ser hos utarmade djurarter som den sibiriska mammuten. Där ett litet antal individer fått en avkomma va, som ändå av olika anledningar varit livskraftig och som utgör ett isolerat bestånd.
- Vi ska också se att de infektionssjukdomar som Cromwells expedition tog med hem till England, som gav upphov till de stora epedemierna, är av en virusstam som egentligen härstammar från nordeuropa från början. Men som utvecklats så att säga isolerat va, under drygt 600 år, i amerika.
Men du säger alltså att det var vikingarnas förkylning som dödade Cromwell? Efter att ha laddat batterierna på semester i Amerika i 600 år.
- Ja, så kan man säga. Och som i förlängningen gav rojalisterna segern, vilket väl kan sägas vara anledningen till att britterna kom att investera så kraftigt i monument och meningslösa slottsbyggen istället för att satsa på sjöfart och expansion. Som i förlängningen gjorde att de kinesiska industrialisterna kunde springa förbi i utvecklingen, va. Eftersom det var dom som kontrollerade råvarorna.
Mycket debatt kommer följa på Simon C. Turns kontroversiella forskning. Men hur vi än ställer oss till sakfrågorna, är Vete, Vapen, Virus och Vikingar en oerhört allmänbildande och höggradigt underhållande bok. Den förtjänar att läsas.
***
Det som Guànjun Ma såg - och som flertalet filosofer idag skulle argumentera är riktigt - är att den tekniska och den etiska utvecklingen alltid, av strikt deterministiska skäl, måste gå hand i hand.
En utökad kapacitet föder en kognitiv utveckling, som innehåller flera parallella spår varav ett är moraliskt. Det är den Ena Effekten.
Den Andra Effekten är att moralisk utveckling, dvs. utvecklingen av en etik, är främsta språngbrädan för tekniska landvinningar. En konsekventialistisk önskan att utrota malaria och hiv var det som gjorde den kinesiska medicinindustrin dominerande under 1950 och -60-talen. På samma sätt var det en genuint känd önskan att utrota svälten det som gav tyska agronomer drivkraften att genomföra den Gröna Revolutionen under 1930- och -40-tal; vilket i sin tur ledde till EU:s ledande roll i den globala matproduktionen.
På grundval av dessa principer, menade Ma, är vi nödgade att ge även de döda folken upprättelse. De nordamerikaner som föll i Aztekernas massgravar under 1500- och 1600-tal, och de förslavade överlevare som dock försatts i den etniska rensningens kulturella utarmning, måste kompenseras i moralisk och ekonomisk bemärkelse. Den etiska princip som föreskriver ett sådant ansvarstagande, och som spänner även över historiens glömda offer, är den trappa som för oss in i framtiden.
Guànjun Mas tankar har givit upphov till den berömda innovationsmodell som flertalet ekonomer, ekonomiska historiker och politiker ser som ett grundläggande axiom. En moralisk drivkraft ger en teknologisk utveckling, som i sin tur ger en kognitiv utveckling och en ytterligare moralisk kapacitet. Denna goda spiral lyfte en gång världen ur armod, och gav upphov till vårt moderna samhälle och alla dess framsteg. Det finns olika uppfattningar om varför spiralen bröts och utvecklingen planade ut.
Filosoferna tvistar om huruvida det är avsaknaden av nya moraliska ställningstaganden, eller helt enkelt en grundläggande begränsning i den konsekventialistisk-utilitaristiska modellen. Väntar vi på nästa nyttomaximerande utvecklingssteg i en linjär bemärkelse, eller krävs ett paradigmskifte där konsekventialism-utilitarismen övergår till någonting annat? Vi vet inte.
Oavsett synen på behovet av ett etiskt paradigmskifte, råder konsensus kring att nästa steg inom det konsekventialistisk-utilitaristiska systemet med all sannolikhet är ett utvidgande av humanismens circle of concern till att gälla även redan avlidna personer. Här har flertalet opartiska bedömare betraktat de Sydamerikanska regimernas ovilja att erkänna 1500- och 1600-talens folkmord som ett av de mest centrala problemområdena.
Exakt vilka tekniska landvinningar som en sådan moralisk utveckling kan förväntas leda till vet ingen. Liksom ingen visste att de Västafrikanska kungarnas införande av allmän rösträtt skulle leda till minskade konfliktnivåer och ett ökat ekologiskt ansvarstagande.
Aruskipax har länge befunnit sig under en betydande press. Det är beklagligt att Yupanquis uttalande ytterligare har låst situationen. Inkakulturen har alltid hämmats av den stora vikt som lagts vid prestige och heder, särskilt inom de kungliga ätterna. Här är Yupanqui inget undantag.
***
Okej alla! Jag pluggar med en kille från Bonampak, och LOL!! vad "intressant" (*ironisk smiley*) han är. För att alla mina fänz och läsare ska fattar har jag sammanställt en liten lista, som heter...
1. En person från Bonampak (jag kallar det "pack"!! FYNDIG! *ingen skrattar* *backar ut u rummet* lolz) har CONEHEAD! Ja, det är precis som i filmen Coneheads. Särskilt de rika "packen" (alla ba' "åh nej ska hen köra på det här skämtet nu .... JA!! #fanbäzt) binder plattor på sina bäbisars huvuden så att de ska bli avlånga. Det är helt sjuk!! (OBS inte rasistiskt eftersom de gör det medvetet och det inte är medfött...) (Uppdatering: Okej det är tydligen inte främst folk från Bonampak som gör detta utan från Qusqu men jag låter detta stå på listan för det ÄR TYP SANT!! hha #postmodernizm)
2. Packet är HELT JÄVLA LUGNA! med koloniseringen av Antarktis OCH tycker att boerna på Antarktis är SJUKT FATTIGA! (typ som jag om packet då... #självinsikt3000...) och att boerna typ mår bättre av att vara koloniserade... och lyssnar ABSOLUT INTE på Die Antwoort! (Ninja är ju värsta #freeantarctica aktivisten om ni inte aktiVISSTE! #punfettintended)
3. Packet tycker INTE det är ball när man drar ett Yupanqui-skämt. Häromdagen skrev jag till min kursare/packet om ett grupparbete "nä alltså jag har gjort min del.... men det är förresten ditt fel om jag inte hinner klart för att du köpte så sjukt mycket shots i onsdags!" (vi festar en del i klassen). Sen kom jag på att jag försa mig så jag skrev #yupanqui och han ba surade hela veckan och var invisible på chatten... Vet att han va där för andra kompisar chattade med hnm... LOL sårad #martyroverload
Nä okej nu kommer jag inte på mer så slutar skriva nu... Vi hörs alla fänz!!!! xoxoxox
***
En rent filosofisk invändning mot Simon C. Turns teori är hur antistrukturalistisk den är. Turns bild av skeendet implicerar att Maya, Aztek och Inka aldrig hade utvecklats till högkulturer givet att vikingarna inte hade introducerat ett antal domesticerbara djur och växter samt virusstammar. Turn lägger således en vikt vid slumpen. De flesta forskare har idag emellertid ett mycket mer nyanserat sätt att se på världen: Den är fullständigt determinerad och följer ett strikt manus, vilket Leibniz tidigt bevisade. Här framstår Turn snarast som en vettvilling.
Den empiriska bevisföringen mot Turn är desto mer intressant. Turn tycks mena att ursprungsfolken i Amerika inte lyder under samma moralisk-evolutionära krafter som Eurasiska kulturer formats av. Istället för att utvecklandet av etiska principer drev fram domesticerandet av djur och grödor, introduceras dessa förutsättningar på den amerikanska kontinenten som någon slags deus ex machina. Turns drama går inte ihop, och därför måste en osannolik händelse användas för att förklara ett ytterst komplext skeende.
Det är inte bara det, mina vänner, att förklaringsrymden är oändligt stor, medan den bästa förklaringen utgör en mikroskopisk del av denna rymd. En så ad hoc-mässig hyptes som Turns är alltför osannolik för att ens röna uppmärksamheten som ett test av hypotesen skulle innebära.
Det är också så att Turn förbiser det självklara: Skulle inte grisar och hästar ha introducerats, skulle Inkariket burits upp av domesticerade lamor, alpackor, sengångare, tapirer och marsvin. Aztekerna skulle kanske ha låtit sjökor beta vidsträckta lagungolv, och på så sätt tillgodose en växande högkulturs proteinbehov på ett effektivt sätt. Ett etiskt framåtskridande ger med nödvändighet en teknisk utveckling; således skulle djur ha domesticerats. Hästar eller ej. Grisar eller ej.
Dessutom, mina vänner, är det inte belagt att grisar och hästar inte har kommit andra vägar, t.ex. med Sydostasiatiska sjöfarare över Stilla havet, eller via Berings sund. I ljuset av boernas kolonisation av Antarktis tycks det också naivt att föreställa sig att det inte skulle ha kunnat ske en invandring av arter via jordens södraste landmassa. Vi förstår genast att grisar och hästar etcetera mycket väl kan ha kommit med vikingarna - men med allra största säkerhet nådde Amerika via flera olika vägar och kanaler! Det skeende som Turn beskriver må vara korrekt - men det är på inget sätt tillräckligt unikt för att vara ensamt förklarande.
Den akademiskt skolade kan för övrigt notera att Turn studerat och forskat vid en mindre meriterat institution; Högskolan i Uppsala. Att Uppsala aldrig fått universitetsprivilegier, men ändock bjudit in Turn att gästforska, måste anses tala till tungt till Turns nackdel.
Så, mina vänner, när jag nu utbringar denna skål i mistelextrakt, och ringer i kristallklockan tolv plus tolv plus tolv gånger, så är det i strikt förvissning att vi bränner denna bok i avseende att stärka akademiens anseende inför Djurgudarnas dömande granskning. Harux! Harux! Harux! HA-RUUUUX!
Skål.
***
Aruskipax valde så småningom att återansöka om medlemskap i RÖFA och KBFB. Där lobbade man frenetiskt för att mildra skrivelser om folkmordet på Nordamerikas ursprungsbefolkning. I och med att man röstade för kinesernas kärnvapenprogram i RÖFA:Ologun (Ramverket för Militära Överstatliga Frågor och Affärer) fick man slutligen politisk leverage att ändra på orginalformuleringarna i fördömandet.
Personen, namnet, internet-memet och så småningom talesättet Yupanqi Hanan-Cusco kom emellertid för alltid att tjäna som en påminnelse. Ett litet, oansenligt bevis på att de styrande i Aruskipax också vet. Och vet att vi vet. Och vet att vi vet att de vet. Att vi vet.
Ibland finns sanningen där ändå. Även när den är outtalad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar