Ekonomisk jämlikhet och tillit

Jag har tidigare varit inne på att vi har en ursprunglig ancestral environment-moral, samt en annan samarbete i samhällen-moral.

 

Detta kopplar tydligt till heders- vs. icke-heders-kultur. Mer eller mindre samhälle, mer eller mindre samarbete. Olika spelteoretiska strategier.

 

Vi måste alltså inse att vi människor samexisterar i ett potentiellt plussummespel. Med hjälp av intersubjektiva fenomen har vi lyckas välja "cooperate" istället för "defect" i fångarnas dilemma.

 

Återigen - Vi vantrivs i kulturen beskriver just detta. Hur vi ger upp våra ursprungliga drifter för att istället samarbete. För det ger en mer optimal situation.

 

Vi har således två motstridigare moral-tendenser. Inte helt motstridiga dock - vi har alltid levt i flockar, även som jägar-samlare. Men, i stora flockar där vi inte känner alla kräver samarbetet ett tjockare lager kultur. Normer som vi lyder, även när vi möter personer vi inte är personligen bekanta med. Vi ska välja "cooperate" även med folk vi inte känner.

 

Tillit? Poppis term, ju, i statsvetenskapen.

Det kan så klart översättas till: Tror vi att andra kommer välja "cooperate"? Börjar vi få allt för mycket information om att så inte är fallet, tenderar vi att falla tillbaka på vår ursprungliga moraltendens.

 

Litar vi inte på att samhället ska skydda oss och vår egendom, då kommer vi tillslut känna att vi själva måste göra så. Detta är första steget i ett race to the bottom, där rättsstaten faller som ett korthus och medborgargarden stryker längs gatorna. Snart ser hela samhället ut som Escape from New York eller Mad Max.

 

***

 

FoF skrev 2014 om att tilliten i Sverige sjunker.

 

"Tillit till andra människor brukar liknas vid ett samhälles sammanhållande kitt. Länder med hög tillit har i regel en stabil demokrati, stark ekonomi, god folkhälsa, låg korruption, låg brottslighet samt en hög nivå av jämlikhet och jämställdhet. I de nordiska länderna är tilliten extremt hög, men också övriga länder i Västeuropa har hög tillit, medan bottennoteringar återfinns i Mellanöstern, Afrika och delar av Latinamerika.

 

Tilliten i Sverige är stabil och verkar inte påverkas av ekonomiska konjunkturer eller politiska vindkast. I USA och i södra och östra Europa har tilliten minskat de senaste decennierna. Flera östasiatiska länder trotsar forskarnas teorier genom att ha hög tillit trots utbredd korruption och svaga institutioner."

 

FoF kör en fin bild på variation i tillit i olika länder:

 

Påstående: Man kan lita på folk i allmänhet. Sverige sticker verkligen ut! Liksom Kina...

 

 

Så har de en fin bild på svenska tillits-trendbrottet:

 

 

Och nu, ungefär vad jag sa ovan, fast sagt med mer pondus av FoF:s skribent:

 

"När ett samhälle lämnar klangemenskapen och blodshämndens norm till förmån för lag och rättsväsende, läggs en grund för tilltro till en opersonlig rättvisa, som inte begränsas av släktskap, korruption och rang. Detta leder till att lagar och samhällsnormer internaliseras och att man övergår från ett traditionellt samhälle präglat av vad som kan kallas 'het tillit'' till sin släkt eller klan (och misstro mot resten av världen), till ett modernt samhälle som präglas av ''sval tillit' även till människor man inte känner. Sverige och de nordiska länderna har gått mycket långt i denna utveckling."

 

Slutsats: Dags att läsa Lars Trägårdh, som refereras kraftigt till i FoF-artikeln.

 

Slutsats två: Tillit på nationell nivå, men även på lokalnivå, verkar samvariera med små inkomstklyftor. Så ekonomisk jämlikhet är en viktig grej för tillit, sannolikt. Hence överlappet av förklaringsmodeller för galna områden.

 

"Det visade sig att kommuner med högst lokalsamhällestillit ofta är små, men också präglade av utflyttning. I dessa kommuner är inkomstklyftorna små och de har en liten andel av befolkningen som arbetar inom industrin. Kommunerna på den andra delen av skalan, de med minst lokalsamhällestillit, utmärks av större ekonomiska klyftor och en stor andel utrikesfödda. På nationell nivå är sambandet mellan stora ekonomiska klyftor och liten tillit tydligt, och detsamma gäller de svenska kommunerna. Att tillit och ekonomiska klyftor samvarierar verkar främst kunna förklaras av en upplevd orättvisa, där större skillnader gör att människor inte uppfattar att de delar 'samma öde', menar forskarna."