Antropofagi har sällat sig till miljöpåverkans-dårarnas skara och hyllat läsningen företräden. Samtidigt har Berggren & Trädgårdh-läsningen (1, 2, 3, 4) väckt frågan: Vad fan hände i Sverige egentligen?
Jag snackar givetvis om boktryckarkonsten, reformationen, Luther och Gustav Vasa. I ungefär den ordningen. Berggren & Trädgårdh:
Det verkar uppenbart att reformationen bidrog till att många fler lärde sig läsa. Granted, allmänna folkskolan kom senare. Men redan Luther ville att folket skulle läsa Katekesen och Bibeln på folkspråket, hellre än att slumra till latinska ramsor i rökelsedis.
Då vi (som sagt) har etablerat att hjärnan rent fysiologiskt förändras av att lära sig läsa, på sätt som sannolikt höjer IQ:t; och då vi har etablerat att skillnader i läskunnighet sannolikt är en ganska viktig förklaring till skillnader i genomsnittligt IQ mellan länder; så kan vi undra: Hur påverkades Sverige av en ökande läskunnighet?
Frågan är en delfråga i frågan om hur mänskligheten påverkades av boktryckarkonsten. Men, Luthers läror berodde på denna innovation, och strukturerna är vanskliga att särskilja. En strikt historiematerialist skulle anta att någon annan skulle nyttjat den nya möjligheten till massindoktrinering, om vi antar att Luthers mamma hade hoppat från en för hög pall innan foster-Martin han utveckla livsdugliga organ.
Och, som sagt: Ett mer systematiskt läslyft, gissar jag, skedde i och med folkskolan på 1800-talet. Men då har vi i alla fall fyra hundra jävligt omvälvande år, med start 1527 i och med Västerås recess då Gustav Vasa kickstartade reformationen genom att förstatliga Uppsalas katolska kyrkoprovins.
Hur mäta utvecklings-effekten av ökande läskunnighet? En lockas att titta på life expectancy-grafer, då dessa tidigare tillgripits för att kvantifiera samhällshåvor. Vad en än tycker att sådana jämförelser skulle ge, så är problemet att jämförelseobjekten är få. Sverige är sjukt tidiga vad gäller att hålla sig med statistik över saker och ting. (Jag kanske ska credda kyrkböckerna här, snarare än Axel Oxenstiernas ande? Fan, en riktig historiker borde korrläsa den här skiten med rödpenna i hand...)
Vi kollar ändå pga. lockelsen för stor att motstå:
(Okej, Storbritannien var före Sverige. Annars ligger vi rätt tidigt vad gäller tillgång till life expectancy-data.)
Somalia (låg läskunnighet) ligger ganska precis 100 år efter Sverige i utvecklingen avseende life expectancy. Dvs., Somalia idag är Sverige år 1917. Så, om vi antar en mystisk, mytisk länk mellan life expectancy och utvecklingsgrad/läskunnighet - hur såg Sveriges IQ ut för 100 år sedan? Om mina multipla, lösryckta och bisarra antaganden är korrekta, bör vi landa kring IQ 70 (istället för kring 100 som idag).
***
Några IQ-tester skrevs sannolikt inte på 1550-talet. Låt oss kika på världens läskunnighet istället:
Så tittar vi på Sverige jämfört med världen och lite andra länder som finns tillgängliga:
 |
Oj, vad läskunnigheten drog iväg omkring 1550-talet! Inte tillnärmelsevis lika stort brott omkring 1850 - var Luther/reformationen/boktryckarkonsten måhända viktigare än folkskolan? (Skulle väl stödja Sariaslans uppfattning, antar jag.)
Vår källa får hjälpa oss med den internationella historiken kring fenomenet läsning:
"From a historical perspective, literacy levels for the world population have risen drastically in the last couple of centuries. While only 12% of the people in the world could read and write in 1820, today the share has reversed: only 17% of the world population remains illiterate.
Despite large improvements in the expansion of basic education, and the continuous reduction of education inequalities, there are substantial challenges ahead. The poorest countries in the world, where basic education is most likely to be a binding constraint for development, still have very large segments of the population who are illiterate."
Despite large improvements in the expansion of basic education, and the continuous reduction of education inequalities, there are substantial challenges ahead. The poorest countries in the world, where basic education is most likely to be a binding constraint for development, still have very large segments of the population who are illiterate."
Det har alltså hänt grejer i läskunnighet. Ja jädrans anamma. Förr var det en exklusiv business:
"While the earliest forms of written communication date back to about 3,500-3,000 BCE, literacy remained for centuries a very restricted technology closely associated with the exercise of power. It was only until the Middle Ages that book production started growing and literacy among the general population slowly started becoming important in the Western World. In fact, while the ambition of universal literacy in Europe was a fundamental reform born from the Enlightenment, it took centuries for it to happen. It was only in the 19th and 20th centuries that rates of literacy approached universality in early-industrialized countries."
Inte minst i norra och västra Europa verkar det jädrats anamz:
"Particularly fast improvements in literacy took place across Northwest Europe in the period 1600-1800. As we discuss below, widespread literacy is considered a legacy of the Age of Enlightenment."
Vidare är samvariation mellan läskunnighet och annan utveckling tydlig även historiskt:
"We have already pointed out that Northwest Europe made significant improvements in literacy in the period 1600-1800. Here we use historical estimates from England – a country that was very much at the center of the development of modernity – to show how the process towards universal literacy took place. Specifically, [...] modernization – characterized by science, technological progress, freedom and tolerance – was enabled by improving the education of ever-larger shares of the population. It also shows how this process of expansion led to a reduction in education gender inequality."
***
Jaja, okej. Vad har detta att göra med IQ? Jo, som vi konstaterat tycker minst en forskare att skillnader i läskunnighet förklarar skillnader i utveckling (hr. Marks som vi återkommer till nedan) - vilket Lynn m.fl. lite mer rasbiologiskt orienterade personer tycker att skillnader i biologiskt determinerad IQ ligger bakom. Antropofagis förståelse är förtillfället att Q-skillnaderna mellan länder högst sannolikt är faktiska, men att de förmodligen till stor del beror på skillnader i läskunnighet.
Kolla här liksom, vilka två kartor som ser ganska lika ut på något märkligt vis:
Jo, läskunnighetskartan korresponderar rätt så bra med ...
 |
...IQ-kartan!
Korrelation är inte kausalitet, men vi har identifierat en sannolik mekanism, dvs. en bra förklaring på varför läskunnighet kan leda till högre IQ.
De historiska trenderna i ökande läskunnighet skulle i så fall förmodligen kunna förklara Flynn-effekten, det vill säga den observerade tendensen att IQ stiger i världen.
Forskaren David Marks påstår att IQ-skillnaderna beror på att man måste kunna läsa och skriva för att lyckas i testerna. Detta är en jävligt rimlig förklaring. Antropofagis hypotes är dock, med överhängande risk för upprepning, en annan: Att läskunnighet höjer IQ:n pga. fysiologiska förändringar i hjärnan hos individen som utsätts för denna miljöpåverkan.
Wiki på Marks och Flynneffekten:
"In 2010, David Marks systematically analysed the association between literacy skills and IQ across time, nationality, and race. Marks (2010) published a sceptical theory of IQ score variations explaining both the Flynn effect and the alleged racial variations in IQ as an artefact (error) stemming from uncontrolled literacy differences. Marks (2010) hypothesized that IQ differences across time, race and nationality are all caused by differences in literacy because intelligence test performance requires literacy skills not present in all people to the same extent. In eight different analyses mean full scale IQ and literacy scores yielded correlations ranging from .79 to .99."
***
Den mer rasistiske Lynns (i sammanhanget ej att förväxla med Flynn...) case är att biologiska rasskillnader i IQ förklarar skillnader i BNP och annan utvecklingsnivå över hela världen. Han gör det icke uppkollade och enligt mig extremt korkade antagandet att nordkoreaner har samma IQ som sydkoreaner, vilket han sedan använder som argument för att IQ inte påverkas av miljöfaktorer. Antagandet bygger på att koreaner är en relativt homogen folkgrupp. Vilket härligt cirkelresonemang! (Har, som nämnts, nämnts.)
Med tanke på detta uppenbara bias skulle Lynn kanske vilja förklara skillnaderna i läskunnighet mellan länder med att biologiska ras-IQ-skillnader gör att folk i Afrika inte kan lära sig läsa. Sådan skräpresonemang motbevisas emellertid lätt av verkligheten (tillbaka till källan):
"We highlighted above the fact that most low and middle income countries feature large differences in literacy rates across generations. [Oj!] how remarkably large these differences are in Northern Africa and the Middle East. Using UNESCO data [ser vi att] only less than a third of the older generation is literate – while in contrast, more than 90% of the younger generation is literate."
***
Med tanke på länken mellan läskunnighet och IQ och BNP/utveckling, så känns det rimligt att påstå att boktryckarkonsten, reformationen, och så småningom folkskolan, förvandlade den svenska populasen från relativt ointelligenta till lite mindre ointelligenta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar