det slår mig att fåglars och människors hjärnor så klart har utvecklats annorlunda sedan den dag vi skiljdes åt på livets träd. Men, att även fåglar är klipska rackare i många fall. Emellertid är det svårt att söka info om fåglars hjärnors anatomi, samt betydelser därav. Så, min fråga: Hur skiljer sig fåglars hjärnor från människor, och vilken betydelse har dessa skillnader?
Jag har ju hört talas om att koltrastar och tornseglare kan sova med en hjärnhalva i taget, samt att hönors rörelsemönster kan förklaras av att hjärnhalvorna inte är bra på att dela information internt så att de måste röra huvudet på ett sätt så att båda ögonen ser allting... Kan vara faktoider, och det skulle också vara intressant att få utrett.
Sen verkar det - ju - fascinerande nog som att fåglars perception eller vad man ska säga funkar helt annorlunda med avseende på kin recognition. Albatrosser känner inte igen sin unge om den trillar ur boet, och sångare m.fl. köper att göken är deras unge bara för att den är i rätt bo. Det är rätt svårt att föreställa sig hur den här kopplingen ser ut inifrån fågelns perspektiv. Kanske kan hjärnornas utformning och funktion kasta lite ljus även på detta?
Tack för din storartade insats för allmänhetens ökade kunskap om riktigt viktiga frågor om djur!!!
Vänliga hälsningar [Antropofagi]
***
Hej [Antropofagi]!
Tack för ditt vänliga brev!
Jag kan inte svara på alla dina frågor. Det för för långt att utförligt gå in på hjärnanatomi hos fåglar och däggdjur. Men jag kan ge några intressanta synpunkter. Det är stora skillnader i hjärnans uppbyggnad hos olika fågelgrupper. De förklarar delvis de stora skillnader i kognitiv förmåga som finns mellan grupperna.
Papegojor och vissa kråkfåglar har visat sig ha välutvecklade kognitiva förmågor ("intelligens"), trots att de har mycket liten hjärna. De största kända fågelhjärnorna väger bara cirka 15 g (hos korpen) och cirka 25 g (hos en stor papegojart). En undersökning från år 2016 har kastat nytt ljus över detta problem. Det visar sig att nervcellerna är mycket tätare packade hos tättingar (till vilka kråkfåglarna hör) och papegojor, än hos andra fåglar och hos primater (till vilka människan och andra apor hör). Hjärnor hos dessa fågelgrupper innehåller dubbelt så många nervceller som lika stora primathjärnor. Dessutom har kråkfåglar och stora papegojor särskilt många nervceller i de hjärnområden, som motsvarar däggdjurens storhjärnsbark. Dessa fåglar har lika många eller fler nervceller i storhjärnan (cerebrum) och mellanhjärnan (diencephalon) än apor med mycket större hjärnor. Detta är en rimlig förklaring till att kråkfåglar och papegojor har likvärdiga eller högre kognitiva förmågor än apor, till och med jämfört med människoapor. Detta ger också starkt stöd åt tanken att det är antalet nervceller och antalet kopplingar mellan dem, i synnerhet i vissa hjärndelar, som bestämmer "intelligensen", snarare är hjärnans storlek. Det kan till och med vara vissa fördelar med en liten, nervcellstät hjärna, eftersom de små avstånden möjliggör en snabbare kommunikation mellan olika hjärncentra. Läs mer här om hjärnstorlek:
http://www.djur.cob.lu.se/Svar/Hjarna.html#hjarna-manniska-apa-prefrontala-kortex-vikt
Angående kin recognition så är det rimligt att förmoda att andra fåglar än de ovan nämnda, till exempel albatrosser, i högre grad är beroende av det som inom ekologin kallas fixa betendemönster. Sådana beteenden kan inte ändras. Men det är förvisso mycket märkligt att albatrosser inte känner igen sin egen unge om den är utanför boet, jag såg det själv på tv. Tättingar kan emellertid ofta avlägsna gökägg och ibland gökungar ur boet. Läs här:
http://www.djur.cob.lu.se/Djurartiklar/Info/gokagg.html
Om sömn med halva hjärnhalvan kan du läsa här:
http://www.djur.cob.lu.se/Svar/Somn_vakenhet.html#REM-NREM-somn-djupsomn-somnbrist-halva-hjarnan
Jag har mycket svårt att tro att höns måste se allting med båda ögonen. Som bytesdjur behöver de ett vitt synfält. Läs här om synfält hos olika djur:
http://www.djur.cob.lu.se/Svar/Sinne.html#ogon-synfalt-framat-at-sidan-stereosyn
Höns huvudrörelser kan förklaras på ett annat sätt:
http://www.djur.cob.lu.se/Svar/Sinne.html#duva-faglar-ror-pa-huvudet
Hönsens synnervskors skiljer sig i och för sig från däggdjurens. Nästan alla nervfibrer från det ena ögat går till den motsatta hjärnhalvan och mycket få till samma hjärnhalva. Hos däggdjur går det ungefär lika många fibrer från ett öga till båda hjärnhalvorna. Men jag vet inte vilken beydelse detta har. Läs mer om synnervskorset här:
http://www.djur.cob.lu.se/Svar/Hjarna_nervbanor.html#korsade-nervbanor-synnervskorset
Bästa hälsningar!
Dr Anders Lundquist, ETP
Lund University
Department of Biology
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar