SSC kritiserar och problematiserar just det experiment som hela Chasing the Scream bygger på, nämligen det experiment där ledsna råttor, till skillnad från glada råttor, kan göras drogberoende.
Antropofagi har tidigare ansett att alkoholism är en sjukdom, och att allt annat är kristet tjöt. Således har Antropofagi prickat in vad Magnus Linton (i Knark) beskriver som det medikalistiska synsättet (jag parafraserar ur minnet - han använder kanske inte exakt den termen med exakt de orden). Detta synsätt är rimligt, anser jag själv utifrån den här LessWrong-posten, om vi ser t.ex. alkoholism som ett marginalfenomen i kategorin "sjukdom" . Och, pga. bäst konsekvenser, då väljer att betrakta alkoholism som en sjukdom snarare än att t.ex. ha en dömande/moralistisk/kristdemokratisk syn på fenomenet.
Förutom det medikalistiska synsättet är Linton inne på det gängse vänstersynsättet, att missbruk är en funktion av samhällelig misär. Mitt synsätt, således, "det är inte du, det är buren du bor i"-synsättet. Det synsätt som SSC-posten jag inledde med ovan eventuellt debunkar.
Linton tycks mena att det kanske inte bara går att säga att knark är en sjukdom, eftersom det fråntar samhället ansvar för att skapa ett drägligt liv för flertalet. Samtidigt är det rätt uppenbart att det inte går att förkasta det medikalistiska synsättet heller, eftersom LARO fan är det som funkar för många jonkare. (LARO=Läkemedels-Assisterad Rehabilitering vid Opioidmissbruk, fd. Läkemedels-Assisterad Rehabilitering vid Opiatmissbruk, aka. substitutionsbehandling aka. Statligt Knark.)
Ärligt talat har jag inte jättemycket att komma med här. Det är förmodligen en gyllene medelväg som är det bästa, och det är väl ungefär vad Slate Star Codex-posten också mynnar ut i:
"Nothing in real life is ever going to be quite as rewarding as heroin. But if having a happy family and doing meaningful work and so on are, I don’t know, a quarter as rewarding as heroin, then maybe you have an opportunity to use “““willpower””” to force yourself the rest of the way and take the only-a-quarter-as-rewarding option. If you have a crappy life that doesn’t have any other source of reward at all, then all the “““willpower””” in the world won’t save you.
Imagine someone engaged in a scummy job they feel bad about doing, like spammer or tobacco advertiser or bioethicist. They want to quit, but they get a really good salary – let’s say $100,000/year – and they’re not sure they can do without the money. If they’ve got another wholesome option that pays $50,000, maybe their conscience is strong enough to help them make the leap. If their only other option pays $15,000, that’s going to be a lot harder. This is how I think about drugs too."
Imagine someone engaged in a scummy job they feel bad about doing, like spammer or tobacco advertiser or bioethicist. They want to quit, but they get a really good salary – let’s say $100,000/year – and they’re not sure they can do without the money. If they’ve got another wholesome option that pays $50,000, maybe their conscience is strong enough to help them make the leap. If their only other option pays $15,000, that’s going to be a lot harder. This is how I think about drugs too."
"Det visar sig att kulturellt betingad sonpreferens + fosterdiagnostik = skev SRB; samt att breawinner-roll - bread + vodka = mansunderskott. Kan det då ändå vara så att vissa förutsättningar + vapen = dödssjuktningar? Punkt 1.
Wyoming kan ha mycket vapen utan mycket mord, på samma sätt som att Sverige kan ha legalierat könsselektiva aborter utan att för den sakens skull uppvisa en skev sex ratio at birth. Det betyder inte att vi vill ha samma lagstiftning i Punjab, eller samma vapentillgång i ... var folk nu är skjutgladast."
Jag har även härjat om samspelet mellan arv och miljö, och för den delen kultur och genetik. Det tycks mig ytterst sannolikt att genetisk/biologisk predisposition, i kombination med rätt (dvs. fel) miljö, leder till beroende och missbruk.
Den mest triviala miljöfaktorn är naturligtvis tillgång till knark, vilket i princip skulle kunna leda oss till en repressiv narkotikapolitisk slutsats. Detta blir dock dåligt i verkligheten, eftersom miljöfaktorn "det är möjligt att få tag på knark" är oerhört svår att eliminera, samtidigt som att repressiv narkotikapolitik tycks leda till förvärrade levnadsomständigheter för brukare och missbrukare. (Underlag och resonemang angående detta återfinns under etiketten Narkotikapolitik.)
Andra miljöfaktorer är grad av misär, som kan ha annan genetisk/ärftlig bakgrund (t.ex. verkar schizofreni vara väldigt ärftligt), eller lokalt i tiden/rummet-orsak såsom Vietnamkriget - amerikanska militärer knarkade i allmänhet järnet i Vietnam, men flertalet slutade när de kom hem igen. Misären på makronivå verkar handla om fattigdom och ojämställdhet, och således verkar alla ryssar knarka och/eller supa, liksom jättemånga amerikaner.
Eftersom vi lärt os säga dinner time kan vi också säga att ojämlikhet/fattigdom/med mera misär ökar sannolikheten för att fler kommer att knarka. Eller, enligt SSC:s terminologi, minskar opportunity to use “““willpower””” (åh som jag älskar dessa trippla citationstecken. Relaterat om will power: Gärdenfors; legalisera mord; MWI och determinism; horor och militärer; belysande analogi; tumregler vs. heliga värden; ostrukturerat; klart vi ska korsbränna Alexander Bard; borgarklagan; zanekdot; performativt perspektiv på tid; hierarkiernas död; yes I can; döda presidenters testamente.)
Olika populationer har emellertid olika genetiska förutsättningar. Det är, som SSC noterar, t.ex. så att ursprungsbefolkningar tenderar att supa ihjäl sig. (Nordamerikas s.k. indianer, Australiens aboriginer, etcetera.) (Fan, dock, ändå: Även om t.ex. finnar tål sprit är det oklart om de verkligen tål sprit.) Så värsta-scenario är väl genetisk predisposition att missbruka + fattigdom och postsovjetisk normlöshet + otroligt mycket krokodil.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar