Vad vill jag tro?

Det forskas. SR:s rapportering av saken kanske inte är den mest korrekta? Men kanske.

Forskningen ifråga fäster stor vikt vid vad jag vill kalla "normförklaringen", och inte lika stor vikt vid den "biologiska förklaringen", när det gäller könssegregerade utbildningsval:

 

"Men att prata om att kvinnor har 'speciella kvinnliga anlag' som passar bättre för vissa jobb och samma sak för män, det är ett gammeldags sätt att se på yrkesroller, menar forskarna som hoppas på en attitydförändring för att kunna påverka könssegregationen.

 

– Vi tror att det kan vara en bra ide att börja prata om 'könslikhet', istället för könsskillnad.

 

Vi är vana vid att prata om skillnader mellan könen. Internationell forskning visar att det framförallt finns könslikhet mellan pojkar och flickor, män och kvinnor, på psykologiska variabler.

 

– Kvinnor och män skiljer sig inte åt speciellt mycket vare sig då det gäller kompetens eller personlighet utan där är män och kvinnor lika sedan är det individuella skillnader, avslutar Una Tellhed." (Antropofagis fetstil.)

 

Antropofagi har kommenterat på sakfrågan förr: Äkta ilska och Feminist? Nu är det dags igen.

 

***

 

Vi börjar med att titta på Skolverkets sammanfattande statistik över gymnasielinjer. För att få en bild av läget.

 

"De tre största programmen i gymnasieskolan är högskoleförberedande. Samhällsvetenskapsprogrammet (55 600 elever), naturvetenskapsprogrammet (41 300 elever) och ekonomiprogrammet (38 600 elever). Könsfördelningen är relativt jämn i de tre programmen men med något högre andel kvinnor." (s 32.)

 

Det verkar som att kvinnor i något större utsträckning läser de teoretiska programmen, även NV. Ser vi istället på t.ex. Bygg- och anläggningsprogrammet, är knappt en av tio elever kvinnor (s 54-55). Samma sak gäller på Fordons- och transportprogrammet - där vi även ser att de kvinnliga elever som finns går Transport-inriktning och inte Fordons-dito (s 69). På Vård- och omsorgsprogrammet är ca 80 procent kvinnor (s 127).

 

Handels- och administrationsprogrammet är relativt jämnt könsfördelat (s 73), och så även Ekonomiprogrammet - där män dock tenderar att välja inriktning ekonomi, och kvinnor inriktning juridik (s 138). Det estetiska programmet har ca 2/3 kvinnor (s 144). Tittar vi på Teknikprogrammet är könsfördelningen ojämn mellan inriktningarna (s 176). Det fjärde teknikåret är mansdominerat (s 180).

 

Jag upplever att "normhypotesen" har lite svårt att förklara varför kvinnor känner sig trygga att läsa högstatusprogram som högskoleförberedande NV-programmet, men inte t.ex. Anläggning och bygg. Dessutom, varför det är tryggare med vissa inriktningar än andra inom samma program. Det är en rätt komplex karta över normer som måste ritas för att förklara alla dessa skillnader, och varför vissa är större än andra.

 

Vi kan även se på arbetslivet - tydligt könssegregerat, med kvinnorna i omsorgsyrken och män i tekniska yrken. SvD:

 

"De fem branscherna som har den största skillnaden i fördelningen mellan män och kvinnor, var 2001 inom byggnads- och anläggning, maskin- och motorreparation, gjutare/svetsare/plåtslagare, samt driftmaskinister. Inom dessa yrken var inte mer än en eller två procent kvinnor. Tio år senare har andelen kvinnor ökat med någon enstaka procent. 2011 toppar maskin- och motorreparatörer listan över de med minst andel anställda kvinnor.

 

[...]

 

Yrken med ett övertag av kvinnlig arbetskraft var 2011 sekreterare, förskollärare, sjuksköterskor och barnmorskor. Inom vård och omsorg var 86 procent kvinnor och av sekreterarna var endast fyra procent av de anställda män. En jämförelse med år 2001 visar inte någon nämnbar skillnad. Faktum är att det är samma yrken i vilka kvinnor är överrepresenterade. Inom vård och omsorg är så mycket som 90 procent kvinnor, alltså en ökning på fyra procentenheter sedan 2001."

 

Den här bilden från JämO visar lite mer översiktligt:

 

 

 

 

Vissa kategorier av yrken är starkt könssegregerade, medan andra har en jämn fördelning. Här tycker jag att "normförklaringen" misslyckas med att förklara varför så är fallet. Många högstatusyrken är ju kvinnodominerade - SCB:s sammanställning visar att flest psykologer är kvinnor (sid 43), i ökande takt flest jurister (sid 38), och definitivt flest veterinärer (sid 56), för att ta några exempel.

 

Om vi antar att normer varierar över världen, är det dessutom intressant att notera att de flesta av världens sjuksköterskor och barnmorskor är kvinnor (även om Men in Nursing kanske vill ändra på detta), medan väldigt få kvinnor deltar i IT- och data-aktiviteter world wide.

 

Vidare noterar jag den sk. "jämställdhetsparadoxen" (som t.ex. Katrin Kielos även noterar). Svensk arbetsmarknad är mer könssegregerad än mindre jämställda länder. (Som också fö. Jämställ.nu konstaterar.) Det samma gäller för t.ex. Norge. Det verkar som att jämställdhet och jämn könsfördelning på arbetsmarknaden inte samvarierar. Återigen tycker jag att "normförklaringen" står sig lite slätt - varför skulle ett mer jämställt land (som Sverige) ha mer verksamma könsnormer vad avser utbildnings- och yrkesval, än ett mindre jämställt land?

 

Vad gäller internationell forskning , är den betydligt mer inriktad på den "biologiska förklaringen" än vad jag upplever att svensk forskning i allmänhet är. Bilden som jag ser är att kvinnor och män på aggregerad nivå har något olika psykologiska egenskaper. Dessa egenskaper verkar handla ungefär om Thing-oriented vs. People-oriented. En utsaga om att kvinnor är mer People-oriented, är naturligtvis en statistik utsaga som inte säger något om den enskilda individen. Däremot är det en ganska bra hypotes när det gäller att förklara skillnader i utbildnings- och yrkesval på aggregerad nivå!

 

Lite källor, samtliga i fulltext:

• Schmitt et al 2008. "Why can't a man be more like a woman? Sex differences in big five personality traits across 55 culrures." (Länk.)
• Beltz et al 2012. "Gender occupational interests: Prenatal androgen effects on psychological orientation to things versus people." (Länk.)
• Lippa 2010. "Gender differences in personality and interests: When, where, and why?" (Källa.)

Lite böcker, ej alla i fulltext:

• Baron-Cohen 2012. The essential difference: Men, women and the extreme male brain. (Här finns den att köpa.)
• Campbell 2013. A mind of her own. (Ganska mycket av texten på Google Books.)
• Lippa 2002. Gender, nature, and nurture. (Hittar inte fulltext men här begränsad på Google Books.)
• Steve Pinkers bok The blank slate känner de flesta nog till. Här i TED-talk om boken.

(Mycket bättre forskningsgenomgång, som jag tidigare nämnt, gör SSC-bloggen.)

 

***

 

En lite mer filosofisk utvikning kring "normförklaringen" kontra "biologiska förklaringen" kan också göras. Det finns - ju - triviala könsskillnader som vi alla enkelt noterar. Kvinnor kan föda barn och amma, män har mer testosteron och större muskelmassa. (Återigen - statistiska utsagor är så klart utsagor om grupper och inte om individer!)

 

Det finns ett antal exempel på kvinnliga idrottare med manliga testosteronnivåer - dessa personer presterar på manliga nivåer i t.ex. löpning. (Testosteron; Idrottsforskning.) Vi noterar även att personer som inte upplever en överensstämmelse av könsidentitet och biologiskt kön, lider av könsdysfori och större risk för mental ohälsa och suicid - det verkar som att psykologiskt kön och biologiskt kön helst ska korrespondera för att vi ska må bra.

Vissa biologiska könsskillnader är således helt okontroversiella. Däremot får SR:s rapportering av Tellheds forskning det att låta som att just psykologiska skillnader inte förekommer.

Problemet är att vi då måste dra en godtycklig gräns mellan "kropp och själ", "kött och ande", "fysiskt och psykiskt". Det finns så vitt jag förstår inga goda vetenskapliga grunder för en sådan dualism. Det finns som bekant ingen descartiansk tallkottskörtel. Och, så vitt jag vet har psykologerna och psykiatrikerna slutat bråka och börjat komma överens.

På samma sätt som att vissa kvinnor är starkare än vissa män, är också vissa män mer omsorgs-orienterade än vissa kvinnor. Detta är individnivån. Gruppnivån ser lite annorlunda ut, som vi har noterat.

Vi kan tänka oss två normalfördelningskurvor som överlappar till en mycket hög grad. Däremot så kommer den skillnad på gruppnivå som ändock finns, förmodligen ge skillnader på aggregerad nivå i en mängd hänseenden. Några exempel kan vara utbildnings- och yrkesval. Andra exempel syns i våldsbrotts och sexualbrottsstatistiken.

Att separera normer från biologi är naturligtvis komplext. Antropofagi anser att många tenderar att överskatta endera synsättet och underskatta det andra. Normer är en funktion av vår biologi, och vi har en i många fall bred biologiskt bestämd potential för många olika typer av beteenden. Inom ramarna för vår biologi kan det således rymmas en bredd av normer och attityder.

Men, det kan också vara så att vi är rent biologiskt determinerade till vissa beteenden i vissa specifika avseenden. Ett toppen-exempel på detta tycker jag är hur olika individer, och för den delen olika grupper, har väldigt varierande benägenhet att fastna i missbruk av t.ex. alkohol. Lägger vi på miljöfaktorn alkohol på en person med "fel" genetik, då är missbruket ett faktum.

 

***

 

Men inte kan väl ens en så rantig blogg som Antropofagi bara ranta i blindo om Tellheds forskning på en simpel SR-rapportering av den? Nä, här tåls att gå till ursprungskällorna. Lyss! Eller, läs! För ni kan läsa, jag vet det, om ni har kommit så här långt i texten ändå.

 

Artikel 1.

 

Artikel 2.

 

Vad tycker vi om detta?

 

Tja, SR verkar ha fått det någorlunda rätt verkar det som.

 

Antropofagi ställer modigt frågan till Tellhed:

 

"För att anamma din/er terminologi [...] Har ni övervägt om könsskillnaden i Agency vs. Communion kan vara en effekt av biologiskt bestämda psykologiska faktorer, snarare än könsstereotyper, upplevd samhörighet, och dylika sociala konstruktioner? Och om (horisontellt) könssegregerad arbetsmarknad isf. är svårt och/eller icke önskvärt att frångå? Jag ser inte riktigt denna alternativa förklaringsmodellen skymta, annat än möjligen som en varning för könsstereotypa uppfattningar (som jag möjligen härmed gör mig skyldig till)."

 

(Om en läser artiklarna förstår en att jag menar ungefär exakt det jag skrev lite längre om ovan. "Horisontell" könssegregering betyder att könsfördelningen inte är 50/50 eller 60/40 i olika branscher. Agency och Communion handlar om uppfyllelse av egna individuella, respektive samhälleliga, mål. Men kan någorlunda översättas, anser jag, till icke-omsorg kontra omsorg. (STEM och HEED handlar om just data/IT vs. omsorgsyrken.))

 

Tellhed skriver att hon inte hinner "förklara", utan hänvisar till följande artikel istället:

 

Hyde 2014. "Gender similarities and differences".

 

Antropofagi noterar både 1) upplysande och 2) lite konstiga passusar i artikeln. Här nedan följer ett par utdrag ur sammanfattningen:

1. Det finns både skillnader och likheter mellan könen - upplysande!

"Overall, based on the numerous meta-analyses reported here, there is much evidence in support of the gender similarities hypothesis. Domains in which gender differences are small (around d = 0.20) or trivial (d ≤ 0.10) include mathematics performance, verbal skills, some personality dimensions such as gregariousness and conscientiousness, reward sensitivity, the temperament dimension of negative affectivity, relational aggression, tentative speech, some aspects of sexuality (e.g., oral sex experience, attitudes about extramarital sex, attitudes about masturbation), leadership effectiveness, self-esteem, and academic self-concept.

Nonetheless, the gender similarities hypothesis acknowledges exceptions to the general rule. Exceptions to gender similarities, where differences are moderate (d = 0.50) or large (d = 0.80), include 3D mental rotation, the personality dimension of agreeableness/tender-mindedness, sensation seeking, interests in things versus people, physical aggression, some sexual behaviors (masturbation and pornography use), and attitudes about casual sex."

2. Explicit rekommendation att inte beforska, eller ens rapportera, om könsskillnader - lite konstigt!

"When researchers find a gender difference, they might productively ask themselves, is this important, and why is it important? Are other issues more important?

[...]

Above all, researchers should keep the possibilities of gender differences and gender similarities in balance as they report and interpret their findings. There are serious costs to an overemphasis on gender differences, such as beliefs that boys and girls are so different that they must be educated in gender-segregated schools or a belief that marital therapy for heterosexual couples cannot succeed because of profound gender differences in communication styles. A nonsignificant gender difference, that is, a gender similarity, is as interesting and important as a gender difference."

Antropofagi känner sig kort och gott manad att hänvisa till The Litany of Tarski:

Om det finns könsskillnader

vill jag tro att det finns könsskillnader.

Om det inte finns könsskillnader

vill jag tror att det inte finns könsskillnader.

Må jag aldrig hysa en tror som jag inte vill ha.