Mer veklagan, eller: Timbro cyklar vidare

Jag sågar Timbro och Steijer. Med all rätt!

...och mer veklagan skulle det bli.

Timbro har nämligen skickat fler än Steijer på cykelsemester. Dennis "the Menace" Avorin är också ute och trampar, visar det sig.

Eftersom jag redan har visat att de svenska systemen leder till rekordhögt arbetskraftsdeltagande bland kvinnor, rekordsmå skillnader i arbetskraftsdeltagande mellan män och kvinnor, samt bland OECD:s lägsta skillnader i arbetskraftsdeltagande mellan utrikes födda män och kvinnor, så lämnar jag den frågan därhän nu. (Se nämnda sågning av Steijer.)

***

Vad kvarstår då att bemöta i Dennis text?

Först ska vi notera att Dennis mer eller mindre besannar Godwins lag, när han försöker länka föräldrapenningen till steriliseringskampanjerna.

"Bland annat användes mödravårdshjälp som ett led i statens rashygieniska ambitioner. I Socialstyrelsens egen utredning av myndighetens agerande mot en av landets nationella minoriteter framgår det att mödravårdshjälp var ett viktigt verktyg i att övertala kvinnor att sterilisera sig."

Asså ärligt talat, Dennis... Försök hitta en enda jävla aspekt av folkhemsbygget som inte luktar nazism. Eller, för den delen, av svensk borgerlighet. Du kommer kanske bli förvånad!

***

Sen snackar Dennis om fertiliteten. I föregående inlägg visar jag att föräldraförsäkringen verkar bidra till att göra Sverige synnerligen fertilt, ställt bredvid jämförbara länder. Dennis belyser själv samma sak i sitt Diagram 7, där han måste luta sig mot länder som Mexico, Isreal och Turkiet för att inte Sverige ska hamna i topp. I mitt förra inlägg visade jag att bara Irland låg högre än Sverige i EU. Tittar vi på OECD, tja...

Fattiga länder har högre fertility rate. Dennis borde läsa upp på den demografiska transitionmodellen. Ja, jösses. Källa:OECD Data.

...vi ser att Sverige är sämre än Isreal och Saudiarabien, liksom.

Förresten, tar du Island som exempel, du körsbärsplockare? När du samtidigt klagar på höga family spendings? Ojojoj vilket ohederlighet:

Island har ju lika höga family benefits public spending total som vi, Dennis!

Och, varför var nu fertility viktigt, förresten? På tal om det där med utgifter? Jo, sidan 17 i den här rapporten berättar historien om den lite större bilden på socialförsäkringssystemens utgifter:

Socialförsäkringssystemets utgifter. Ålderdom är dyrare än familj- och barn. Sverige har inte heller större andelsmässiga kostnader för familj- och barn jämfört med andra utgiftstyper än andra länder. Källa.

Så det Dennis lite sådär snyggt selektivt utelämnar är att vi vill ha en hög fertilitet bl.a. för att motverka att utgifterna för ålderdom blir en väldigt stor andel av samhällets åtagande. Det ska finnas en bra demografisk jämnvikt, där det föds barn, och där det finns folk i arbetsför ålder som kan upprätthålla skiten.

***

Dennis claim om "skenande utgiftsökning" verkar också taget ur luften. Empirin ser ut så här:

Källan på Dennis påstående är i och för sig "egna uträkningar", vilket eventuellt förklarar en del. Försäkringskassan rapporterar hur som helst att "ersättningar till familjer och barn [...] legat stabilt kring 2 procent av BNP."

Vad är det då Dennis skriver, egentligen?

"Som procent av BNP har utbetalningarna ökat från 0,51 procent år 1999 till 0,69 procent år 2014, vilket innebär en ökning på 35 procent."

Tja, 35 procent och 35 procent... Det är också 0,18 procentenheter. Anta att jag har ett äpple. Sen har jag två...

-- > DET ÄR EN ÖKNING PÅ 100 PROCEEEEEENT!  <--

Wöw, dude. Blås bort mig ba'.

Anta att jag har en bit äpple som motsvarar drygt en halv procent av en hel frukt. Sen lägger man till knappt en femtedels procent äpple. Så har jag fortfarande inte en äppelkaka i ugnen när gästerna anländer om bara tjugo minuter.

I nästa steg visar Dennis (Diagram 1 i hans "rapport") hur utbetald föräldrapenning ökar i absoluta tal från år 1999 till år 2014.

Dennis diagram.

Vet ni vad som också ökade perioden 1999 till 2014?

DIN MAMMAS .... !

...nä, oj. Inte det.

Men däremot BNP.

Så, mr. "Egna beräkningar". Så här kan man också få det att se ut:

Källa SCB/Försäkringskassan.

Nu ser det ut som att BNPn ökar mycket mer än utbetalningen av föräldrapenning över samma period!

Men, eftersom vi tror på epistemologisk rationalitet så kan vi även visa exakt samma data på ett annat sätt:

Samma siffror fast visar föräldrapenning i miljoner kronor istället för hundra miljoner kronor.

Poängen här är bara att det inte överhuvudtaget är glasklart att utbetalning av föräldrapenning har vuxit på ett orimligt sätt. Som sagt: Stabilt ca 2 procent av BNP, enligt Försäkringskassan.

Att hålla på att joxa med ökning i absoluta tal, som i Dennis Diagram 1, är såklart enbart löjeväckande när vi har en växande ekonomi och en växande befolkning. Angränsande till lögn, helt klart.

***

Så detta med påståendet att medelklassen är de som tar ut all föräldraförsäkring. Dennis skriver:

"Familjer i medelklassen, det vill säga de som tjänar mellan 5 och 7,5 prisbasbelopp, tar ut längst föräldraledighet. Den offentligt finansierade föräldraledigheten är således framför allt en kvinnofälla för medelklassen."

Vi kan lugnt konstatera att Dennis definition av medelklassen knappast är gängse. Ungefär 230 till 340 tkr i årsinkomst är spannet. Det är en definition, men knappast en som alla håller med om. I en Demoskop-mätning visar det sig att de svarande genomsnittligen tycker att 51 700 kr är gränsvärdet för en höginkomsttagare. 620 400 skulle en sådan tjäna per år. Förmodligen ryms rätt många människor inom spannet 340 till 620 tkr. Vi noterar även att Wikipedia tycker att den övre medelklassen inkluderar "akademiker i yrken med högre inkomst, personer med chefsposition i åtminstone mellanställning och framgångsrika småföretagare." Merparten av dessa torde tjäna över 28 000 kr i månaden.

Poäng: Dennis verkar dra sina kategorigränser väldigt fritt. Precis så som det passar honom, får en förmoda.

***

Dennis kommer även in på frågan om huruvida föräldraförsäkringen hindrar utrikesfödda kvinnors arbetskraftsdeltagande. Vi har redan poängterat att utrikesfödda kvinnor deltar i arbetskraften i högre utsträckning än i nästan alla andra OECD-länder. Island slår oss på fingrarna, men detta beror på att Island bara har arbetskraftsinvandring (från företrädelsevis Baltikum), medan Sverige har störst andel flykting- och anhöriginvandring i hela OECD. Island tar emot väldigt få migranter, medan Sverige tar emot väldigt många. Faktum är att de väldigt få kvinnliga kvotflyktingar som Island tar emot lyckas mycket sämre än kvinnor som flyr till Sverige.

Allt tyder på att de svenska systemen lyckas rekordbra med att inkludera utrikesfödda kvinnor i arbetskraften, trots att vi har 1) jämförelsevis generösa socialförsäkringssystem med avseende på ekonomiskt bistånd; 2) ett "sämre" underlag än de flesta länder, iom. en jämförelsevis lågutbildad migrantgrupp och hög andel flykting- och anhöriginvandrare; 3) den lägsta andelen lågkvalificerade jobb i OECD; samt 4) eventuellt en negativ selektionseffekt, där mer driftiga personer väljer att migrera till mer liberala länder, medan personer som bedömer sina chanser att lyckas som sämre eventuellt i större utsträckning kan tänkas välja att söka sig till jämlika länder med generösa och universella välfärdslösningar.

Och, det har redan identifierats att det förmodligen varit alltför generöst att betala ut full föräldrapenning avseende barn upp till åtta års ålder som fötts innan migrationen till Sverige. Sedan juli 2017 ser det inte alls ut på det viset.

***

Vi har redan varit inne på det här med startålder för förskola, utifrån barnets perspektiv. Antropofagis kvalificerade gissning är att en "bra" startålder förmodligen är tidigast två års ålder. Det är dock uppenbarligen inte hela världen att barn börjar tidigare, även om vissa faktiskt tror att detta bidrar till den ökande mentala ohälsan.

Dennis claim är emellertid att sex månaders ålder är ett bra riktmärke för när föräldrarna inte längre är viktiga för barnet:

"För att värna barnets hälsa, utan att i stor utsträckning påverka mammans karriär, visar forskningen att 6 månaders föräldraledighet är ett bra riktmärke."

Okej, Dennis. Vad säger du då om att all forskning tydligt pekar på vikten att amma till minst ett års ålder?

Amning länge ger högre IQ, säger t.ex. en studie:

"In the confounder-adjusted analysis, participants who were breastfed for 12 months or more had higher IQ scores (difference of 3·76 points, 95% CI 2·20–5·33) [...]"

(Amning påverkar även immunförsvaret positivt.)

Beware of the man with one study, men det finns feta metastudier som pekar i samma riktning. Amningens positiva effekter verkar det råda ett tydligt vetenskapligt konsensus kring. Föreslår Dennis att staten finansierar ammor till alla sju- till tolv-månaders bebisar?

***

Slutligen kanske vi borde påminna Dennis om den försiktighetsprincip inom politiken som går under benämningen Chesterton's fence.

"In the matter of reforming things, as distinct from deforming them, there is one plain and simple principle; a principle which will probably be called a paradox. There exists in such a case a certain institution or law; let us say, for the sake of simplicity, a fence or gate erected across a road. The more modern type of reformer goes gaily up to it and says, 'I don't see the use of this; let us clear it away.' To which the more intelligent type of reformer will do well to answer: 'If you don't see the use of it, I certainly won't let you clear it away. Go away and think. Then, when you can come back and tell me that you do see the use of it, I may allow you to destroy it.'"

Visserligen är det ganska lätt att se föräldraförsäkringens företräden. Men även om det inte vore det, så vore det otroligt oförsiktigt av en drygt 20-årig handelshögskolegissare (man får hoppas han har nån slags examen ändå, right?) att skrota en nästan halvsekelgammal institutionell artefakt, i ett av världens bästa länder.

Vi har nåt på gång här, Dennis. Fucka inte upp nu.