FORSKNING om BCG-vaccin

Den finska motsvarigheten till Folkhälsomyndigheten (Institutet för hälsa och välfärd) berättar om BCG-vaccin att

Vaccinet skyddar mot allvarliga former av tuberkulos, såsom tuberkulös hjärnhinneinflammation och generaliserad tuberkulos [...]

Inom ramen för det nationella vaccinationsprogrammet ges BCG-vaccinet gratis till barn under 7 år som har en förhöjd risk att smittas av tuberkulos.

Genom BCG-vaccination av riskgrupper eftersträvas i första hand att skydda små barn mot svåra former av tuberkulos. Sådana är tuberkulös hjärnhinneinflammation och generaliserad tuberkulos.

I Sverige gäller en annan historia. Den här:

Med sina snart 100 år på nacken står sig BCG-vaccinet än idag med ett påvisat skydd mot tuberkulos hos de yngsta barnen och hos skolbarn med negativt tuberkulintest. Den låga risken för smitta i Sverige motiverar enbart vaccination av barn i riskgrupp och användning av vaccinet bör alltid ske efter noggrant övervägande.

Det har snart gått 100 år sedan tuberkulosvaccinet BCG började användas på människa. I Sverige introducerades vaccinet i början av 40-talet och är det äldsta vaccinet som fortfarande är i bruk. BCG-vaccin erbjuds idag som ett riktat program till barn som anses ha ökad risk för exponering av tuberkulos. Under de stora flyktingströmmarna till Sverige 2015 ökade oron för tuberkulos i samhället och därmed efterfrågan av vaccinet från föräldrar.

[...]

Fram till 1975 vaccinerades samtliga nyfödda barn i Sverige och fram till 1986 revaccinerades ungdomar med negativt tuberkulintest PPD. I Stockholms län erbjuds vaccinet idag till alla barn som har sitt ursprung i ett land där vaccinet ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet, vilket innebär en vaccintäckning på 30 procent i länet [...]

Sverige har en låg incidens av tuberkulos på 7 av 100 000. Smitta sker oftast först efter en längre tids exponering från till exempel en person i samma hushåll. Av denna anledning smittspårar den europeiska smittskyddsenheten ECDC endast passagerare med aktiv TBC på flygplan om resan överstigit 8 timmar. I Sverige är risken för smitta bland barn 0−18 år störst för de som är födda i länder med hög tuberkulosincidens och näst störst för barn som bor i familj med bakgrund i dessa länder.

En övergripande metaanalys av BCG vaccinets skyddseffekt publicerades 2013. Analysen påvisade tydligast effekt av BCG-vaccin mot aktiv tuberkulos för nyfödda och PPD-negativa skolbarn. Vaccineffekten var inte lika entydig för vaccination i vuxen ålder. Även om det börjar komma visst stöd för att vaccinet skyddar mot smitta, så är den hittills påvisade effekten marginell.

Den här studien slutleder att BCG-vaccinationstäckning ger ett helt okej generellt skydd mot Covid-infektion:

COVID-19 has spread to most countries in the world. Puzzlingly, the impact of the disease is different in different countries. These differences are attributed to differences in cultural norms, mitigation efforts, and health infrastructure. Here we propose that national differences in COVID- 19 impact could be partially explained by the different national policies respect to Bacillus Calmette-Guérin (BCG) childhood vaccination. BCG vaccination has been reported to offer broad protection to respiratory infections. We compared large number of countries BCG vaccination policies with the morbidity and mortality for COVID-19. We found that countries without universal policies of BCG vaccination (Italy, Nederland, USA) have been more severely affected compared to countries with universal and long-standing BCG policies. Countries that have a late start of universal BCG policy (Iran, 1984) had high mortality, consistent with the idea that BCG protects the vaccinated elderly population. We also found that BCG vaccination also reduced the number of reported COVID-19 cases in a country. The combination of reduced morbidity and mortality makes BCG vaccination a potential new tool in the fight against COVID-19.

***

Det slår oss genast att de nordiska länderna drabbats av Covid enligt följande rangordning:

Sverige (1379 döda per millioner innevånare, enligt OurWorldInData)

Danmark (427)

Finland (164)

Norge (136)

Denna bild motsäger inte direkt BCG-hypotesen, när vi kombinerar den med årtalen för upphörandet av allmän BCG-vaccination i samma länder:

Sverige (1940-1975)

Danmark (1946-1986)

Finland (1941-2006)
Norge (1947-1995, fortsatt men frivilligt 95-2009)

Samma rangordning, beroende på om vi räknar 1995 eller 2009 för Norge. Jag vet inte täckningen för det frivilliga programmet, men jag går på det.

En anomali som uppträder är dock följande: Det är känt att utrikesfödda svenskar drabbats oproportionerligt hårt av Covid. Som sagt: 

I Stockholms län erbjuds [BCG-]vaccinet idag till alla barn som har sitt ursprung i ett land där vaccinet ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet, vilket innebär en vaccintäckning på 30 procent i länet.

Detta är i sig ingen motsägelse, eftersom det är barn som vaccineras och som ännu inte hunnit bli gamla nog att hamna i en riskgrupp avseende Covid-19. Men, det understryker att många migranter kommer från länder med högre BCG-täckning än i Sverige. Borde inte utrikesfödda vara bättre skyddade mot Coviden?

I en nu lite daterad uppföljning nämner Folkhälsomyndigheten turkar, somalier och irakier som i olika skeden hårt drabbade. Wikipedia nämner endast Sydafrika som ett land i Afrika med BCG-vaccinationsprogram, vilket gör att jag tillsvidare utesluter också att Somalia har ett sådant. Turkiet har haft sitt program på plats sen 1952, och tuffar på. Även Irak är lite svårt att få klarhet i på irak arm - de verkar i alla fall köra ett BCG-program sedan jänkarna kom dit.

Intressant forskningsfråga: Ser vi några samband mellan etnicitet, dödlighet i Covid, och vaccinationstäckning i ursprungslandet, för utrikesfödda svenskar?

***

Låt oss ta samtliga Europeiska länder utom Tyskland, och se när de avslutade sina respektive BCG-vaccinationsprogram. (Tyskland är klurigt pga. att Öst och Väst hade lite olika policys.) Låt oss jämföra det med kumulativa dödstal per capita.

Observera att det här är en fåfäng uppgift. Korrelation är redan etablerat i nämnda studie, som är lite mer sofistikerad än mitt angreppssätt. Men man måste väl få leva och tramsa, för fan. Jävla hatare.

Därutöver är det superintressant när BCG-programmen började, eftersom det avgör täckningen för de mest känsliga äldre åldersgrupperna. Rumänien började tydligen 1928, medan Spanien kom igång först 1965. Det här borde göra en stor skillnad i dödlighet, eftersom den stora dödligheten uppträder hos personer födda fram till och med ca 1960. Huruvida vaccinationsprogrammet löper till 2010 eller 2020 borde vara av betydligt mindre betydelse.

Men, jag gör väl som jag vill. Nu ska jag jämföra år sedan BCG-avslut med dödlighet (källa: worldometers) per million innevånare as of 28/4 2021. Jag tar 2021-BCG-avslut och sätter randomly värdet 50 på alla som aldrig haft ett BCG-vaccinationsprogram. Behold: Ingen korrelation att tala om! R2 är nära 0.

Det slår mig genast att en confounder bör vara att sämre länder (med lägre levnadsstandard) är troligare att fortfarande ha BCG-program. Fina, fräscha länder (som Sverige 1975) har säkert passat på att avskaffa BCG-vaccinationerna i och med att den sista tuberkler-pölsan kokades. Därutöver måste man rimligen kontrollera för andel gamlingar i populationen. Inget av detta vet jag hur man ska göra.

***

Men, som sagt, det mest intressanta är när man började med BCG, inte när man slutade, eftersom det är folk födda före 1960 som dör av Covid mestadels. Låt oss tramsa vidare och helt ovetenskapligt kolla om det finns något samband där istället. Jag kollar alltså antal år med BCG-program från år 1900-1960 mot antal döda per million innevånare as of 28 april 2021. Jag tar även bort alla länder där vi inte vet startdatum för programmet. Behold: Lite mer korrelation! Men R2 är ändå lååååångt ifrån 1.

***

Eftersom jag inte vet hur man skulle göra för att kontrollera för BNP eller demografisk struktur, så tänker jag att man kanske skulle ta och tillgripa en gammal klassisk strategi från tidigare misslyckade sambandsbeforskningsinsatser. Jag grupperar således mina de europeiska folkens länder i små godtyckliga kategorier. Jag tillgriper följande kategorisering:

• Slapp östkänsla
• Norden
• Det riktiga Europa

I länder med slapp östkänsla finns det inte heller någon korrelation att tala om:

Men, då kommer jag att tänka på att Ryssland såklart fuskar med rapporteringen, och att Rumänien säkert inte vaccinerar sina romer. Vi provar ingen med några färre ruttna körsbär:

Äh, det blir ju fortfarande dåligt! Jag kom på att Kroatien och Slovenien nog mer är Riktiga Europa - jag menar, har ni varit i Slovenien? Skitfint! Trieste är typ som Italien. Ljubljana är som Köpenhamn. Norra Slovenien är som Österrike. Och hela skiten är inte större än Österlen, typ.

Och vid närmare eftertanke så tror jag inte Putin vågar fuska med dödsdatan. Kolla nu då:

Nu jävlar börjar vi snacka! Jag har glömt vad det är jag håller på med, men vad det än är så verkar det korrelera med ett R i kvadrat uppåt nära nog 0,7! Fuck y'all som tvivlat.

Det är visserligen plötsligt en positiv korrelation mellan antal år av BCG-program 1900-1960 å ena sidan, och döda per million innevånare å andra sidan, vilket är totalt motsatt vår postdiktion. Men vafan - lutar linjen, så tuta in den!

Låt oss kolla på Norden, då. Jag har ju tidigare gillar Finland, men det verkar inte som att den datapunkten riktigt hör hemma här:

Men visst är väl tre datapunkter också en scatter-plot?

Däjm, girl! Nästan perfekt korrelation! Uppenbarligen förklara axlarna ALLT för varandra. Återigen ser vi alltså att fler år med BCG-vaccin före 1960 korrelerar positivt med höga dödstal per capita, vilket motsäger vår teori. Men skitsamma, när det kommer till trendlinjer gäller att "ju högre procentuell lutning, desto högre procentuell njutning", oavsett om det är uppförs eller nedförs.

Slutligen då, det riktiga Europa, som Zeus betäckte i skepnaden av en tjur. Här har tyvärr få länder överhuvudtaget haft någon BCG-vaccination före 1960, vad det verkar. (Jag lägger förresten till Kroatien och Slovenien enligt ovan anförda skäl.)

Fuck that shit. Men visst ser vi en liten härlig grupp till höger i diagrammet?

Det där blev ju ett härligt litet gäng! R2 över 0,9!!! Fel håll på korrelationen återigen, men som sagt: Det finns inga F.E.L. i efterforskningslust!

***

Och med detta anser jag mig ha bevisat att vetenskapssamfundet behövs.