Greider Becker kommenterar protestantismen

De e vida känt att protestanter e enna jädra nötter. Me detta menar ja att de tror att allt e förebestämt. Samtidit tror de att deras dygdiga handlande speglar deras utvaldhet ifrån Gud Faders högst Heliga synpunkt. Här har änna katoliker en brett övertag i metafysiska frågor, som ja ser de.

De e som sagt känt att Luther såg på mänskliga viljan som fullständit ofri, till skillnad från Erasmus. Denna dogm kom å sippra genom alla möjliga kyrkliga utskott å samhällen å kom å forma holländare med fleras syn på saker. De sågs som fint å lyckas i handel å vandel då de ansågs spegla utvaldhet å salighet. Så då arbetade man för å lyckas, å drev således fram en stark å tydli agentskap på rent deterministisk grund. Anamma! De gör mej toki!

Luthers De Servo Arbitrio. En tjusi volym!

De e enlit Weber, enlit i sin tur wikipedja, så här de ligger till:

"De tidiga kapitalisterna var ofta kalvinister. Enligt kalvinismens predestinationslära finns det vissa individer som är förutbestämda att komma till himmelriket efter döden. Genom ångesten denna föreställning gav hade det uppstått en idé om att det på förhand gick att avgöra vem som tillhörde de utvaldas skara och skulle få komma till himlen. Att till exempel lyckas i sitt arbete var ett tecken på att man var utvald av Gud, vilket gav kalvinisterna en väldig drivkraft att sträva efter ekonomisk framgång, samtidigt som man ansåg att lyx var något ont. Det är ur detta förhållningssätt som kapitalismens anda härstammar, enligt Weber."

Ja har nu i alla fall stött på den perfekta anekdoten för å beskriva detta kära protestantproblem. Box-utomjordingen! De e eminente teoretiske fysiker Scott Aaronson som ger mig detta goa götta att gegga me:

"In Newcomb’s paradox, a superintelligent 'Predictor' presents you with two closed boxes, and offers you a choice between opening the first box only or opening both boxes. Either way, you get to keep whatever you find in the box or boxes that you open. The contents of the first box can vary—sometimes it contains $1,000,000, sometimes nothing—but the second box always contains $1,000. 

Just from what was already said, it seems that it must be preferable to open both boxes. For whatever you would get by opening the first box only, you can get $1,000 more by opening the second box as well. But here’s the catch: using a detailed brain model, the Predictor has already foreseen your choice. If it predicted that you would open both boxes, then the Predictor left the first box empty; while if it predicted that you would open the first box only, then the Predictor put $1,000,000 in the first box. Furthermore, the Predictor has played this game hundreds of times before, both with you and with other people, and its predictions have been right every time. Everyone who opened the first box ended up with $1,000,000, while everyone who opened both boxes ended up with only $1,000. Knowing all of this, what do you do? 

Some people dismiss the problem as contradictory—arguing that, if the assumed Predictor exists, then you have no free will, so there’s no use fretting over how many boxes to open since your choice is already predetermined anyway. Among those willing to play along, opinion has been split for decades between 'one-boxers' and 'two-boxers.' Lately, though, the one-boxers seem to have been gaining the upper hand—and reasonably so in my opinion, since by the assumptions of the thought experiment, the one-boxers do always walk away richer!

As I see it, the real problem is to explain how one-boxing could possibly be rational, given that, at the time you’re contemplating your decision, the million dollars are either in the first box or not. Can a last-minute decision to open both boxes somehow 'reach backwards in time,' causing the million dollars that 'would have been' in the first box to disappear? Do we need to distinguish between your “actual” choices and your 'dispositions,' and say that, while one-boxing is admittedly irrational, making yourself into the sort of person who one-boxes is rational?

While I consider myself a one-boxer, the only justification for one-boxing that makes sense to me goes as follows. In principle, you could base your decision of whether to one-box or two-box on anything you like: for example, on whether the name of some obscure childhood friend had an even or odd number of letters. However, this suggests that the problem of predicting whether you will one-box or two-box is 'you-complete.' In other words, if the Predictor can solve this problem reliably, then it seems to me that it must possess a simulation of you so detailed as to constitute another copy of you (as discussed previously)."

Enboxande jädra protestanter! Dom e presenterade me tvenne lådor å de vet att beslutet e fattat men ändå väljer dom - rätteligen - de utfall som ger mest avkastning. De e en satans bra spegling av historien, när vi betraktar hur merkantilismen kom till å segra över världshaven å all handel.

Ändå känns de så fel å enboxa. För när ja väl ska välja e ju boxarnas innehåll redan bestämt.

Men visst, de låter som Gud om nån alls detta. Denna himla Predikterare!

Tanken e svindlande. Tack för mig!

[Uppdatering:

Vara dagen före DN i all ära. Värre är att vara ca ett decennium efter Alexander Scott/Yvain:

"If I were a Calvinist, I'd live a life of sin if and only if I would two-box on Newcomb's Problem."

Konstigt då att det snarast kändes gött att vara typ 250 år efter Kant. Det är någon slags krökt kurva det här, tydligen.

Bättre än att inte lägga fram sina idéer, och att någon annan sedan gör det.]