Faderskapspremie och andra sammanblandningar

Nämnda artikel av Boschini & Sundström (2018) kommenterar på den sk. faderskapspremien. Dvs., idén om att män som får barn belönas med en boost i inkomst, medan kvinnor som får barn straffas med sämre löneutveckling. Detta är ett tecken, påstås det, på arbetsmarknadens myckna könsdiskriminering. Boschini & Sundström:

"Ett ämne som behandlats i forskningen är i vilken grad de högre lönerna för män med barn tvärtom beror på att de är fäder, dvs huruvida det finns en s k faderskapspremie. Detta problem är i sin tur nära relaterat till frågan om den s k giftermålspremien, dvs huruvida giftermål leder till högre löner för män, vilken har behandlats i en relativt omfattande litteratur. Dessa premier är knepiga att separera och kausalitet är svårt att fastställa eftersom det inte finns några bra instrument varken för barn eller för giftermål. 

Dock har de flesta forskare som studerat denna fråga funnit att en viss del av lönepremierna förklaras av selektion, dvs att män med högre inkomstpotential har större chanser såväl att bli gifta som att bli fäder (se t ex Hodges och Budig 2010). Man skulle också kunna uttrycka det som att arbetsgivare och kvinnor värderar samma egenskaper hos män högt. Kunze (2014) har använt norska data för att undersöka denna fråga på ett innovativt sätt. Hon gör en jämförande analys av bröder, särskilt tvillingar, vad gäller inkomster och faderskap. Hennes resultat visar att de bröder som blivit fäder hade högre utbildning och högre arbetsinkomster än de som förblev barnlösa redan innan de blev fäder. En intressant fråga är vad som har störst betydelse för männens möjlighet att bli fäder, utbildning eller inkomst och om det har förändrats över tid."

Antropofagi har tidigare diskuterat det strukturella felslutet, kopplat till rasism liksom till sexism. (Även här, här och här.) Det föreligger inte sällan en brutal sammanblandning av samband och orsakssamband med avseende på huruvida negativa livsutfall alltid/oftast/ibland beror på diskriminering av olika former. Likaså föreligger en liknande sammanblandning vad gäller könssegregerad arbetsmarknad.

Den förhastade slutsatsen med avseende på faderskapspremien driver hem poängen. En delmängd av vår akademi är riktigt usel på att skilja korrelation och kausalitet åt. Ideologisk driven forskning är inte så bra på att sträva mot Sanning.

Men, det är inte bara SJWs-gänget som failar. Även medicinvetenskapen ibland: Placebo!

Mig själv?

***

Hur som helst ger detta upphov till hypoteser. Ett ofta anfört samband är det mellan att vara man och att bete sig miljö-orimligt. Jag frågar mig; tar man i och med detta claim hänsyn till interaktionseffekter med avseende på inkomst? Kan det inte bara vara så att män i allmänhet tjänar mer pengar, och därmed oftare flyger, äger bil, och konsumerar shiznit? Är det verkligen så att män och kvinnor beter sig olika även inom samma inkomstgrupp?

Jag kan nämligen lättare förstå orsakssambandet mellan inkomst och ekologiskt avtryck. Mer pengar omsätts i mer konsumtion och därmed i mer emissioner. Men, orsakssambandet mellan könsidentitet och ekologiskt avtryck är typ mer avkukmätartypen; män behöver vräkig, stor bil pga. normer.

Min hypotes är alltså att könseffekten sett till t.ex. CO2-emissioner försvinner om vi kontrollerar för inkomst eller iaf. rikedom.