Antropofagi har tidigare varit inne på Sarah Haiders argument mot slöjförbud:
"A) Vissa slöjbeklädda hade sannolikt begränsats mer om de inte fick gå ut i slöja - kanske hade de då inte fått gå ut alls, fick eventuella förtryckande patriarker bestämma. Tydligast gör Haider denna poäng angående burkinin: Många kvinnor kanske inte hade kunnat vistas på stranden om inte detta plagg fanns att tillgå [...]
B) Att inskränka civic liberties ger islamisterna ett bättre case: 'Titta, väst förtrycker oss muslimer! Snea ur nu allihop! De är inte bättre än IS!'"Balis argument för förbud, då? Att vi kan offra lite >>>fri vilja<<< för att rädda lite förtryckta kvinnor? Låtom oss extrapolera argumentationen:
1. Prostitution bör vara olagligt, även om vi är Alexander Bard och tror på att kvinnor som säljer sex har en agentskap. Detta då ofrivilligt sexsäljande sker i skydd av det större, frivilliga stimmet.
2. Surrogatmödraskap bör vara olagligt, eftersom den som ofrivilligt upplåter sin livmoder gör detta i skydd av en accepterad industri.
3. Etcetera.
Slutsats: Man kan tycka som Bali, men jag tror inte att han skulle vilja vara fullt så oliberal i alla andra tänkbara fall av fri vilja-gränsdragningsproblematik. Och om Bali därmed är inkonsekvent, så luktar det faktiskt lite fake consequentialism, alternativt att exemplen 1, 2 och etcetera ovan avslöjar fake consensualism.
Det här är inte ett "sätta dit en dum moderat"-inlägg. Jag tycker Hanif Bali är synnerligen vettig, utifrån att det mesta som sägs i podden God Ton är bra skit. Jag tror även att Bali i det här fallet ger uttryck för en ärligt känd uppfattning som grundar sig i samma kärleksfulla islamofobi som jag själv gråter av.
Men, det är faktiskt ett problem om vi börjar gå omkring och tillämpa våra principer godtyckligt. Då är de inte riktigt principer längre. Vill vi ha horor och livmodersmarknader, så borde vi också vilja ha kvinnor i slöja. Det är det enda konsekventa.
***
På tal om surrogatmödraskap, nu igen. Jag vill passa på att peka ut en annan möjlig inkonsekvens. Vad händer om vi tänker oss en person som är emot surrogatmödraskap, och samtidigt emot tiggeriförbud?
Jag har alltid tänkt att det är idiotiskt att förbjuda symptomen på fattigdom. Det är ju fattigdomen som är problemet, inte tiggeriet. Även om det för all del är lite småstörigt med tio närgångna EU-migranter som försöker skaka ens hand varje gång man tar tuben in till stan.
På samma sätt tycker jag att det ska vara tillåtet med surrogatmödraskap, eftersom det kan vara en betydande inkomst för t.ex. en fattig indisk kvinna. Hon må tvingas av sin myckna fattigdom, men inte fan blir hon mindre fattig för att vi tar ifrån henne också denna utkomstmöjlighet. Återigen: Det är fattigdomen som är problemet. Vi vill inte kringskära den oturlige individens möjlighet att agera på bästa sätt givet sin fattigdom. Det gör vi ju alla i någon mening varje gång vi går till jobbet. Uppskruvat med en miljard, bara. (Och taget i beaktande att "quantity has a quality all its own", som Napoleon sa - vilket även torde gälla nytto-enheter.)
Så, den tänkta vänsteraktivist som jag nu ser dansa framför mig i ett löjets skimmer, den som gärna vill se förbud för surrogatmödraskap - den måste också vilja förbjuda tiggeri. Eller, i alla fall inte motsätta sig ett förbud på grunden att tiggeriet bara är fattigdomens symptom.
Ska stackars Hanif Bali behöva vara konsekvent med de åsikter jag grundlöst tillskriver honom, ska väl även Löjets Vänsteraktivist X behöva vara det.
Med vänliga hälsningar: Någon som konstruerar små fiktiva debatter som den sen lätt kan vinna, givet att uppsättning ganska bisarra premisser.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar