Antropofagi

måndag 28 maj 2018

När män gråter (då är det islamofobi)

(Bakgrund: Haider & Harris; allmänna synpunkter; ompröva sin tes; ompröva sin omprövelse; lite mer om KalifatetAron Flam och islamofobi; Vilks och yttrandefrihet som allmänning; ideologi=religion?; intersubjektiva fenomen; Ivar Arpis åsikter; icke omöjligt scenario.)

DN. Det här fick mina ögon att tåras:
"Men nu har det blivit dags att gå hem. Mariam ska plugga, hjälpa till med maten och ta hand om småsyskonen. Kanske står tv:n på därhemma, med den religiösa saudiska tv-kanalen Ikraq, där imamer ständigt talar om hur man ska vara en god muslim.

Mariam hoppas hinna smyga undan till sitt rum för att läsa i någon av sina förbjudna böcker. 
– Böcker är nog det som bäst symboliserar den frihet jag inte har i dag. Att kunna läsa det jag vill, att kunna tänka och tala fritt och inte behöva trycka ner tankar. 
Plötsligt skrattar hon till. Hon har kommit att tänka på något hennes mamma sa en gång: 
'Tänk dig om alla fick lämna religionen, Mariam. Då skulle kanske inte islam finnas.'"
Att inte få läsa vad man vill! Fy fan i helvete vilken satans skitreligion islam är. There I said it.

En, tänker jag mig, INTP-tjej som smygläser Richard Dawkins med ficklampa under täcket. En intellektualismens Anne Frank som måste leva sitt Riktiga Liv - dvs. det som händer inne i Sinnet - som gömd. Nä, islam verkar inte vara stället för analytiska personlighetstyper.

***

En sedvanlig braskis hade varit att Många Andra Religioner, Kulter och Sekter är lika dåliga eller värre, och att det är islamofobiskt att kritisera just islam. Anledningen till att denna slutsats är felaktig är att det då skulle vara otillbörligt att kritisera vilken som helst religion, kult eller ideologi, utan att samtidigt kritisera alla andra dito. Ska vi tillämpa islamofobi-argumentet i detta avseende, måste vi även tillämpa t.ex. ett motsvarande kristofobiargument.

Men, allting är en gränsdragningsproblematik, och vi fattar att det inte är bra att sprida evinnerlig hatpropaganda mot någon grupp. Att dehumanisera verkar vara ett steg i att folkmörda - se exemplen "judar under Andra Världskriget" och "hutuer och/eller tutsier". (Även om Snyder och Diamond kanske skulle peka på att den strukturella förklaringen handlar om malthusianska resurskrig. Den kausala kraften i "minska ens circle of concern tills den inte längre innehåller judar" är inte hundraprocentigt klarlagd.)

Fareed Zakarias påpekar att det är viktigt att inse att det t.ex. finns "våld" med och utan islam, samt "icke-våld" med och utan islam. Islam kan således inte ensamt förklara "våld" (eller för den delen "icke-våld"). Samma sak är det väl med "förtryck av INTP-tjejer"; att det kan finnas med och utan islam, och att det kan finnas islam utan det. Islam är sådes dålig; men det är inte nödvändigtvis sämst, och det är inte nödvändigtvis orsaken till all skit vi stör oss på. Att häva att så är fallet, kan vara ett led i att svartmåla alla världens muslimer, vilket kan vara ett försteg till att frånta dem deras mänskliga rättigheter, bränna dem inne i en lada, och lägga sina polska potatisbondelabbar på deras åtråvärda gatuhus i centrala Jedwabne. Typ.

***

Okej, sure, viktig poäng. Vi ska inte sprida hatpropaganda mot någon grupp, ej heller mot muslimer.

Att beskriva en muslimsk flickas Richard Dawkins-förbud måste väl dock vara ungefär motsatsen. Precis som att snacket om hedersrelaterat våld och förtryck ju naturligtvis handlar om att värna personer som utsätts inom en given kultur, religion eller ideologi.

En klargörande jämförelse (för säkerhetsskull i versaler à la Kanye West på Twitter):

DET ÄR MÖJLIGT ATT KRITISERA KAPITALISMEN UTAN ATT KRÄNKA ALL MCDONALDS-PERSONAL!

Vi kan ta en till, om poängen inte gick hem:

DET ÄR MÖJLIGT ATT KRITISERA JUCHE-KULTEN UTAN ATT KRÄNKA ALLA NORDKOREANER!

Två diametralt olika system, det där. Juche och kapitalism.

En sista:

DET ÄR MÖJLIGT ATT KRITISERA DINA BARNS FÖRSKOLA UTAN ATT KRÄNKA DINA BARN!

Okej, ni fattar nog nu. Vi går vidare.

***

Eftersom islam verkar ha en icke-utträdes-klausul (lite som Svenska Akademien, om jag förstår rapporteringen rätt... förrutom att Sara Danius m.fl. verkar ha fått leva tillsvidare) så kan vi fråga oss om islam formaliserar principen om principfasthet - på ett förhållandevis morbidt sätt. (Morbitt? Ack svenskans brister.) Antropofagi har tyckt:
"Principfasthet har minst en grad av frihet mindre än principlöshet - i alla fall som metaprincip betraktat. 
Dvs., om man helgar principfastheten, då måste man stå fast vid principen om principfasthet. Om man helgar principlösheten, då kan man med fördel byta metaprincip - t.ex. till principfasthet. 
Att vara principiellt principfast är att måla in sig i en återvändsgränd, om jag tillåts mixa mina metaforer. 
Principfastheten är en dal i metaprinciplandskapet, ur vilken man aldrig kan komma opp har man väl förirrat sig neder. 
Ve! 
O himmel över all förtvivlan."
Så, islam representerar dödsskuggans metaprinciplandskapsdal, vilken man icke kan lämna med livet i behåll. Detta är min åsikt

Om du håller med om åsikten ovan, så vet att den hör samman med åsikten att

Alla Som Ändrar Åsikt I Denna Fråga Skall Genast Dö. 

Samt med åsikten,

Alla Som Håller Med Om Denna Åsikt Ska Genast Döda Alla Som Ändrar Åsikt I Denna Fråga, Eller Själva Genast Dö. 

Samt med åsikten,

Alla Som Håller Med Om Denna Åsikt Ska Genast Döda Alla Som Håller Med Om Denna Åsikt Men Som Underlåter Att Döda Alla Som Ändrar Åsikt I Denna Fråga.

Så, nu är du och dina vänner fast i en slags hobbsiansk fälla, en metaprinciplandskapsdal som för evigt låser er vid att hålla med om Antropofagis analys.

Gotcha!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar