Antropofagi

söndag 29 november 2015

Könsord

Antropofagi har via sociala medier sprungit på uppfattningen att Roslings inlägg om förändrad köns-ratio i Sverige är

a) "antiliberalt", och

b) heteronormativt.

En retweet i Antropofagis flöde menar att Roslings poäng är ett "obehagligt sätt att se på befolkningen - som ett människomaterial snarare än individer som gör egna val". Detta tycks vara det "antliberala" problemet. Det heteronormativa problemet får en anta vara att problemställningen implicerar att större delen av populationen strävar efter att leva i heterosexuell tvåsamhet.

Antropfagi har ofta tidigare argumenterat för att liberaler har problem med att betrakta världen på en makronivå, med att se strukturer, och med att lyfta blicken från det anekdotiska. I den meningen är det naturligtvis "antiliberalt" att peka på att en befolkningssammansättning kan vara ett problem. Det är däremot för den sakens skull inte fel att göra ett sådant påpekande.

***

Skev sex ratio har länge varit ett problem i länder som Kina och Indien, och seglar upp som ett problem i vissa länder i Sydostasien. En bör för det första skilja på sex ration at birth och sex ration på populationsnivå. Normalt sett föds något fler pojkar än flickor, vilket vissa kopplar samman/förklarar med pojkars något högre mortalitet pga. större riskbenägenhet. (Jmfr. faktum att flest våldsbrott begås av unga män mellan 15-24, och att det att unga kvinnor skulle öka i våldsbrottsstatistiken sannolikt är en faktoid.) 

Beroende på mortalitet kan könsration i populationen vara en annan än den at birth - exempelvis uppstod ett underskott på män i Europa efter WW1 och 2. (Idag är krigets offer oftare civila, och kvinnor oftare stridande, varför denna effekt möjligen ej syns i nutida konflikter – om detta vet jag inget.) Beroende på jämställd tillgång på vård och välfärd kan könsration också förändras, i verkligheten nästan alltid till kvinnornas nackdel. Barnadödlighet i fattiga länder är i regel högre bland flickor, vilket ofta kan förklaras med att pojkbarn prioriteras avseende föda och hälsa/sjukvård.

Könsratio i en population kan således förklaras bl.a. med grad av jämställdhet, tillgång till välfärd, samt förekomst av konflikter och hur dessa ter sig.

För att vidare förklara en skev könsratio behövs en kombination av faktorer: Kulturella, teknologiska, ekonomiska, och policy-mässiga. Könsratio vid födsel kan bli skev till följd av selektiva aborter. Givet en kulturell son-preferens, som vi sett föreligga i exempelvis Kina och Indien, kan införande av teknologi för fosterdiagnostik bli förödande. Det kan därmed vara en nackdel att utvecklingen går framåt – tillgång till medicinsk teknologi leder till ett oönskat utfall. Fosterdiagnostiken kom till Indien 1985, varpå könsobalansen genast steg kraftigt.

Sonpreferensen kan ha olika förklaringar. Nämnda kulturella sonpreferenser i Kina och Indien betraktas ofta som något olikartade i karaktär. I Kina är det av religiösa skäl viktigt att få en son, då endast sonen kan tillgodose traditionen av förfädersdyrkan. (Obs, denna beskrivning är givetvis förenklad på graden till stygg, men kolla upp det själv vettja för mer detaljer.) I Indien styrs sonpreferensen snarare av hemgiftessystemet, där döttrar blir en oerhörd ekonomisk belastning för fattiga familjer.

Policy-parametern har fått stort genomslag i Kina – enbarnspolitiken i kombination med skev könsratio är vida känd och diskuterad. Annan typ av policy kan handla om att förbjuda könsbestämmande fosterdiagnostik, som är fallet i Indien – detta kringgås dock ofta genom mer subtil kommunikation. I Sydkorea har policy mycket handlat om att motverka könsobalans, genom sträng lagstiftning och attitydpåverkande arbete – Sydkorea har givetvis heller inte Kinas enbarnspolicy eller Indiens hemgiftssystem.

Ett exempel på land med stark kulturell sonpreferens som inte fått fullt genomslag är Vietnam – här ser vi att en lägre utvecklingsnivå ger det positiva utfallet att färre selektiva aborter genomförs. I fallet Indien är könsration mer skev i de rikare delstaterna. Däremot finns det som nämnts ovan även fattiga länder med skev könsratio i populationen. All in all kan om ekonomisk utveckling sägas att det sannolikt minskar skevheten i populationen pga. bättre välfärd till flickor, men (som sagt) i kombination med kulturell sonpreferens ökar skevhet i könsratio vid födsel. I samband med Indiens hemgiftssystem bör tilläggas att ekonomisk utveckling troligen kan leda till minskad utsatthet för familjer som då blir mindre benägna att abortera selektivt, men att abort ändå inte är en särskilt stor grej, och att denna påverkan då nog snarare handlar om "post-födsel aborter" (spik i fontanell, patriarkalt inducerad svält, etc.).

Varningslampor avseende kulturella parametrar är saker som hemgifte, ojämställda arvslagar, traditioner av att just sonen ska ta hand om föräldrarna på ålderns höst, traditioner såsom att sonen måste tända gravbålet, med mera. Hinduism och konfucianism är inte bäst i klassen här, men även Pakistan (muslimskt) har skev könsratio till skillnad från världens största muslimska population i Indonesien. Således bör religion frikopplas från kultur.

Sammanfattningsvis är det ytterst relevant att ta hänsyn till en rad olika komplexa strukturer för att förklara köns(o)balans i olika samhällen.

***

Vad kan då vara problem med könsobalans? Ett problem är att folkmord på kvinnor är dåligt. Att systematiskt förvägra flickor näring för att minska deras överlevnadschanser, eller att systematiskt och selektivt abortera flickfoster, måste rimligen ses som patriarkatets ultimata manifestation.

Ett annat problem som uppstår är det sk. bare branches-problemet. Då det i många samhällen i varierande grad är kotym att kvinnan gitter sig uppåt i status, blir en hel drös med lågstatus-män över. Dessa får inte bilda familj, och den korta versionen är att de riskerar att förvandlas till våldsverkande nihilister med mycket lite att leva för. More men, more crime.

Stora grupper av ensamma lågstatus-hanar riskerar givetvis även (enligt Antropofagis tidigare genomgångar om partiers väljarsammansättning) att öka stödet för extremistiska och rasistiska partier såsom EXEMPELVIS (obs, ironiska versaler) Sverigedemokraterna. Det, för att tala politikerspråk, är knappast bra för Sverige (/Kina/Världen/Annan valfri geografisk avgränsning).

***

Så slutligen till det heteronormativa problemet. Är är ingen hemlighet att flertalet människor är merparten heterosexuella. Att hinta om detta faktum kan väl knappast betraktas som övermaga. Nä, kära relativist, lite empiri på gröten nästa gång tack.

måndag 23 november 2015

Språkets funktion

Den nya eufemismen för pseudorasist (oink, oink) är tydligen

tydlig röst

Greider Becker kommenterar - Jag skiter lite i de

Tankarna svindlar. Världen är påväg mot undergången, men ingen verkar bekymra sig.

Svindlarna tankar. De vill seja fortsätta å pumpa olja för allt va dom e värda, även fast de vetat hela tiden.

Samtidigt sitter ja här vid en go biff och bara har de gött. De är inte riktigt läge att bekymra sig. Så jag förstår i nån mening hur politikerna och företagsledarna och miljonärerna känner. Dessa typer sitter ju vid go biff för jämnan. De är så att seja definitionen av att va miljonär texempelvis.

Ja jorden går åt fanders men ja skiter lite i de. Biffen e så mör under gaffeln. Hur ska de smaka när den snuddar vid tungan?

Tanken är svindlande. Tack för mig!

Lyda, inte växa

Folkpartiet byter namn till Liberalerna. För att ta fasta på sin ideologiska grund. "Vi ska heta det vi är", säger Björklund. Är de det då?

***

Under det hittillsvarande 2000-talet har Fp/Lib gjort sig kända för hårdare tag i skolfrågor. Fp med Björklund i spetsen har talat om "en skola för kunskap, med ordning och reda". "I en intervju i radioprogrammet Skolakuten" ska Björklund ha givit "en sammanfattning om tillståndet vad gäller ordning och reda i den svenska skolan: 'Enligt OECD-statistik så har Sverige världens största ordningsproblem i vår skola.'" (Källa: Ordning och reda i skolan, examensuppsats, s. 5.) I skriften 10 sanningar om skolan (Fp, 2007) anges Skolverkets interna arbetsmaterial som källa på att svensk skola har större problem med sen ankomst, ogiltig frånvaro och skadegörelse "jämfört med andra länder". Vidare vill Fp/Lib i dag ha ordningomdöme, samt att föräldrar ska sluta "curla".
 
På Wikipedia kan en läsa om svensk skoldebatt:

"Den skolpolitiske debattör som haft störst inflytande i Sverige under 2000- och 2010-talet är utan tvekan Jan Björklund, Folkpartiet. Björklund vänder sig mot det han kallar för en 'socialdemokratisk flumskola'. Han menar att betyg, prov, ordning och disciplin är viktigt och att skolans och lärarnas främsta roll är som förmedlare av kunskap. Björklund är också kritisk till en långt driven elevdemokrati och vill se mer klassisk katederundervisning."

Sammanfattningsvis kan nog hävdas att Fp/Lib:s syn på skola och pedagogik av det mer auktoritära slaget. (Antropofagi har tidigare rapporterat om hur Fp ironiskt nog brinner för kunskap men samtidigt är blinda för kunskap. Inte minst i skolfrågor.)

***

Barnläkaren Lars H Gustafsson utvecklar i sin populära bok Växa – inte lyda vad som skiljer en auktoritär och en demokratisk syn på barnuppfostran, samt hur den senare kom att vinna mark i spåren av andra världskriget. Gustafsson spårar den demokratiska modellen tillbaka till 1946 års Det finns inga elaka barn (Israel & Valentin-Israel). Denna bok anknyter i sin tur till Fromms Flykten från friheten, som "påvisar [...] ett samband mellan den ensamma, olyckliga människan och den dragningskraft auktoritära idéer, som nazismen, kan få. En osjälvständig och otrygg människa är beredd att kasta bort sin frihet för att uppnå den förmenta eller falska trygghet som det innebär att underordna sig ett auktoritärt system." (Gustafsson, s. 127.)

Det finns inga elaka barn avslutas med en programförklaring, som Gustafsson citerar:

"När nu världen återuppbygges, räcker det inte enbart med sociala och ekonomiska förändringar – fastän dessa är ofrånkomliga förutsättningar för demokratins bestånd i framtiden. Samtidigt måste vi även genom en förnuftig uppfostran skapa den människa, som kan trygga det demokratiska samhälle, vilket vi hoppas kommer att växa fram – trygga det mot återfall i de sista årens barbari. Även i demokratiska stater finns det en latent fara för att människorna kastar bort sin frihet för en inbillad trygghet, att de låter en ”führer” ta ifrån dem den tunga bördan att själva få ansvara för sitt handlande. Eller uttryckt i andra ord: människorna blir genom en förtryckande fostran aldrig riktigt mogna och andligt fullvuxna, utan söker sig ständigt till en fadersauktoritet. Därför måste vi uppfostra våra barn på ett sådant sätt, att de blir immuna mot all slags auktoritär tro. I stället för obetingad lydnad och undertryckande av de naturliga känsloreaktionerna, som är de djupaste orsakerna till att folk accepterar auktoritära teorier, måste vi sätta: en förnuftig uppfostran, som utvecklar en kritisk och självständig personlighet, som skapar aktiva och fria individer, för vilka hänsynstagande till andra människors rättigheter ter sig som något alldeles självklart, när de är lyckliga och harmoniska själva."

Gustafssons slutsats är att kopplingen mellan makarna Israels upplevelser under kriget förklarar synen på fostran som ett demokratiprojekt. Gustafsson har även fått höra direkt från Mirjam Israel hur bakgrunden till boken såg ut. En grupp psykologer som träffades under kriget förfasades över hur "vanliga tyska pojkar" kunde "bete sig som formliga svin i kriget" för att sedan skylla "sina övergrepp på att de bara 'lytt order'." Gustafsson skriver:

"Psykologerna kunder bara se en rimlig förklaring till detta förhållningssätt: att dessa pojkar redan som barn blivit utsatta för en alltför auktoritär fostran. De hade fått lära sig att lyda, och så länge de gjorde det var de skuldfria. När kriget var slut var det och det var dags för psykologerna att återvända till sina hemländer samlades alla för ett avslutande möte. De tog varandra i hand och lovade högtidligt att var och en i sitt land börja ett arbete mot alla former av auktoritär fostran."

Krigets och förintelsens fasor födde vidare en ny och akut diskussion om mänskliga rättigheter, vilket även kom att inkludera barns rättigheter. Samtidigt som detta skedde gick forskningen framåt, och kunskapen kring kring trauma och liknande ökade. Således synliggjordes kopplingen mellan fostran och beteende.

Det antiaktoritära synsättet stötte givetvis på patrull. När såväl skolagan som barnagan i hemmet avskaffades, uppstod hätska debatter – motståndarna såg hur lärar- och föräldraauktoriteten riskerade att undergrävas. Gustafsson igen: "Barnrättsrörelsen kom dock, trots detta motstånd, att vinna terräng efter hand. 1959 antog FN en ny deklaration om barnets rättigheter. Och tjugo år senare, i samband med Internationella barnaåret, påbörjades arbetet med den konvention som antogs 1989 och som brukar kallas Barnkonventionen (egentligen FN:s konvention om barnets rättigheter)." Detta skedde samtidigt som "kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling" också förbjöds i svenska hem. Med "kränkande behandling", förtydligar Gustafsson, avsågs t.ex. rumsarrest eller att olovligen öppna ett brev ställt till barnet.

Gustafsson ser 1989 som kulmen på en utveckling – därefter har snarast en tillbakagång skett:

"Under 1990-talet började allt fler debattörer tala om vikten att sätta gränser. Många oroade sig över att barn inte längre respekterade vuxna, vare sig föräldrar eller lärare. Betydelsen av normer och fasta regler underströks. [...] Under början av 2000-talet började tv-programmen med Supernanny sändas, också i Sverige." Gustafsson pekar på att "Supernannys" metoder på flera sätt bryter mot såväl Barnkonventionen som föräldrabalken, avseende just kränkande behandling.

***

Gustafssons genomgång visar alltså hur en antiauktoritär, demokratisk, dare I say liberal, fostransmodell vann mark mellan 1946 och 1989. Eller, vänta nu, tänker kanske du. Vaddå liberal? Vad är det för liberalt med den?

En politisk kompass är en någorlunda vedertaget fyrfältare som beskriver politiska ideologier. Ena axeln är i regel vänster vs. höger. Andra axeln är inte sällan liberal vs. auktoritär.


Snodd från Wikipedia.
Wiki: "Många ideologier går att placera på kompassen, en auktoritär kommunistisk ideologi skulle hamna i fältet som täcker auktoritär vänster, medan progressiva (icke-konservativa) ideologier som frihetlig socialism eller socialliberalism skulle hamna i den frihetliga vänstern. På den auktoritära högersidan kan man hitta ideologier som konservatism och nazism. Den frihetliga delen av högra delen inkluderar ideologier såsom nyliberalism eller libertarianism."

Så, det är inte alltför mycket vatten över huvudet att säga att den demokratiska/antiaktoritära fostransmodell som Gustafsson beskriver kan benämnas liberal.

***

Vad är det för fostransmodell som Liberalerna (fd Fp) förespråkar idag då? KÄNNS DEN LIBERAL!?

Nä.

I själva verket bär Fp/Lib en stor del av skulden för den auktoritära backlash som skett kopplat till fostran och utbildning.

Regel numero uno: Bli misstänksam när någon eller något känner behovet av att påtala att den eller det är på något särskilt sätt. Folkpartiet var inte folkligt, och Liberalerna är heller inte liberala.

Ju mindre liberala fdFp blir, desto mer liberala måste de ropa att de är.

***

tisdag 10 november 2015

Klimatkrig

Mycket tyder på att konflikten i Syrien på en strukturell nivå kan förklaras med klimatförändringar. Källa och källans abstract:

"Before the Syrian uprising that began in 2011, the greater Fertile Crescent experienced the most severe drought in the instrumental record. For Syria, a country marked by poor governance and unsustainable agricultural and environmental policies, the drought had a catalytic effect, contributing to political unrest. We show that the recent decrease in Syrian precipitation is a combination of natural variability and a long-term drying trend, and the unusual severity of the observed drought is here shown to be highly unlikely without this trend. Precipitation changes in Syria are linked to rising mean sea-level pressure in the Eastern Mediterranean, which also shows a long-term trend. There has been also a long-term warming trend in the Eastern Mediterranean, adding to the drawdown of soil moisture. No natural cause is apparent for these trends, whereas the observed drying and warming are consistent with model studies of the response to increases in greenhouse gases. Furthermore, model studies show an increasingly drier and hotter future mean climate for the Eastern Mediterranean. Analyses of observations and model simulations indicate that a drought of the severity and duration of the recent Syrian drought, which is implicated in the current conflict, has become more than twice as likely as a consequence of human interference in the climate system."

Forskare har länge varnat för att klimatförändringar till följd av en tilltagande växthuseffekt kan komma att öka antalet konflikter, som annars har minskat. En SIDA-rapport från 2007 argumenterar för att klimatförändringar är konfliktdrivande i och med att de leder till politisk instabilitet, ekonomisk svaghet, osäker livsmedelsförsörjning och storskalig migration. Reuters rapporterade 2011 om att risken för inbördeskrig fördubblas under El Nino-år. BBC skrev 2013 om korrelation mellan klimatförändringar och ökat våld, i såväl liten som stor skala: "US scientists found that even small changes in temperature or rainfall correlated with a rise in assaults, rapes and murders, as well as group conflicts and war." (Forskningen som åsyftas.DN rapporterade om samma studie att den "tar [...] upp fall som till exempel ökat familjevåld i samband med den senaste tidens torka i Indien och det ökade antalet rapporterade fall av mord, misshandel och våldtäkter under värmeböljor i USA. Rapporten indikerar också att det kan finns ett samband mellan ökade temperaturer och etniska motsättningar i Europa samt inbördeskrig i Afrika."

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap argumenterar för att kopplingen mellan klimatförändringar och konflikt är av det indirekta slaget:

"Kopplingen mellan klimatförändring och konflikt är framförallt indirekt, i betydelsen att klimat främst påverkar andra, mer tydliga, konfliktdrivande faktorer såsom fattigdom eller social orättvisa vilka i sin tur leder till konflikt. Detta innebär att klimatförändringen främst har en förstärkande effekt, vilket också innebär att en mer omfattande klimatförändring medför större utmaningar och därmed ökade konfliktrisker.

Forskningen visar också att konflikter som är kopplade till knappa naturresurser, såsom färskvattentillgångar och livsmedel, framförallt är småskaliga och lågintensiva. Det handlar alltså inte främst om regelrätta krig mellan två stater, utan snarare om våld och upplopp. Det här har varit särskilt tydligt när det gäller snabba ökningar i livsmedelspriser och då är det framförallt i städer som våld och upplopp har uppstått.

När det gäller torka har det i stället varit människor på landsbygden som får störst problem och motsättningar har uppstått mellan bofasta och nomader. Eftersom torka även kan påverka livsmedelspriserna i städerna, så kan man här även se hur klimatförändringen leder både till direkta och indirekta konsekvenser. I båda dessa fall handlar det om att man framförallt har studerat kopplingen mellan klimatförändring och konflikter i Afrika.
"

***

I diskussionen kring utsläpp av växthusgaser, då räknar politikerna lite som de vill. Utsläpp kopplade till produktion av varor som konsumeras i Sverige räknas inte som svenska, och produktionen sker utomlands. Sverige exporterar således utsläpp, vilket räknas som att vi minskar våra utsläpp.

Det inverterade förhållandet gäller dock inte. Som Kalla Fakta rapporterar så begår svenska myndigheten Energimyndigheten illdåd i Uganda, när lokalbefolkninge drabbas i samband med sk. CDM-projekt. (SvD, Aftonbladet.) Förutom det trista i tillvägagångssättet, så är det anmärkningsvärt att den svenska modellen i det här fallet är att plantera skog i Uganda för att så att säga räkna av svenska utsläpp.

Vara produceras i utlandet, räknas inte. Skog planteras i utlandet, räknas. Inkonsekvensen är graverande. Till saken hör att utsläpp från svensk konsumtion till större delen sker i utlandet, vilket Naturvårdsverket visar. (Interpellationsdebatt om saken.)

***

Picketty & Chancel har forskat kring vad man kan kalla klassaspekten av klimatutsläppen. Dagens ETC:s tolkning är att den rikaste procenten i världen släpper ut ca "3000 gånger mer än den fattigaste". Studien säger att

"global CO2e emissions inequalities between individuals decreased from Kyoto to Paris, due to the rise of top and mid income groups in developing countries and the relative stagnation of incomes and emissions of the majority of the population in industrialized economies. Income and CO2e emissions inequalities however increased within countries over the period. Global CO2e emissions remain highly concentrated today: top 10% emitters contribute to about 45% of global emissions, while bottom 50% emitters contribute to 13% of global emissions. Top 10% emitters live on all continents, with one third of them from emerging countries."

***

Klimatförändringsdrivna konflikter kommer sannolikt att öka när klimatförändrningarna blir mer och mer påtagliga. Migrationsströmmarna som vi ser i dag kommer se ut som en piss i Mississippi i förhållande till den snara framtidens folkförflyttningar.

Konflikterna utkämpas förresten med vapen. Inte sällan med svensktillverkade sådana. (Har jag skrivit lite om här, med källor som DN och SvD.) Svenska Freds vet att berätta:

"Under 2014 sålde Sverige vapen för 8 miljarder kronor till 54 länder. År 2013 var antalet 66 och år 2012 var antalet 61. Under tioårsperioden 1995 till 2004 exporterade Sverige krigsmateriel till i snitt 51 länder per år. För perioden 2005 till 2014 gick exporten till i snitt 60 länder per år. Trenden är tydlig: Svensk vapenexport ökar över tid och vi säljer till fler länder.

[...]

Enligt fredsforskningsinstitutet SIPRI hamnar Sverige på 8 plats i listan över världens exportörer av större vapensystem under perioden 2000 till 2010. Det motsvarar cirka 2 procent av världens totala vapenhandel av dessa system. Under åren 2010 till 2014 var Sverige den elfte största exportören, och exporten motsvarade fortfarande 2 procent av den totala handeln av systemen, enligt SIPRI. Med större vapensystem menas enligt SIPRI bland annat flygplan, helikoptrar, större försvarssystem mot till exempel ubåtar eller flygplan, bepansrade fordon, missiler med mera.

Utöver dessa finns också så kallade små och lätta vapen, vapen som är lättare att transportera. Man brukar dela in dessa vapen i ”små” och ”lätta” vapen (engelska ”small arms” resp. ”light weapons”) där de senare utgörs av granatgevär, robotar och liknande aningen större vapensystem - men som fortfarande är portabla. Sverige är en stor producent och exportör av denna den senare kategorin – light weapons. Främst Saab är involverad i detta och produkter som man säljer är exempelvis granatgeväret Carl Gustaf, pansarskottet AT4 och luftvärnsroboten Robot 70.


[...]

[T]rots riktlinjer som borde förhindra detta säljer Sverige krigsmateriel till både krigförande länder och länder som kränker de mänskliga rättigheterna.

Högt upp på listan över länder som får köpa krigsmateriel av Sverige under tioårsperioden 2001-2010 finns länder i krig, som USA (7 568 mkr) och Indien (3 832 mkr). I flera av de länder som Sverige exporterar vapen till förekommer grova och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter, så som i t.ex. Pakistan (5 563 mkr) och Thailand (923 mkr). Exempel på diktaturer som får köpa krigsmateriel av Sverige är Förenade Arabemiraten (1 170 mkr) och Saudiarabien (339 mkr). 


Mer än en tredjedel av den svenska krigsmaterielexporten under 2013 (40 procent) gick till 22 länder som den amerikanska organisationen Freedom House under 2013 klassade som Partly Free eller Not Free. De senaste fem åren 2010-2014 har i snitt 35 procent av den svenska krigsmaterielexporten gått till länder som den amerikanska organisationen Freedom House rankar som ofria eller delvis ofria. 2014 gick 17 procent av exporten till länder som klassades som Partly Free eller Not free.
"

***

Minns ni den här gamla godingen? Sveriges rikaste gäng tyckte till om vapenexporten. Mer av den, tyckte gänget. (Jag har tidigare skrivit om texten här.) Det visade sig så småningom att Jacob Wallenberg stod bakom debattartikeln. Att trycka på om ökad vapenexport har även Marcus Wallenberg ägnat sig åt iom. den sk. Saudiaffären.

***

Sammanfattningsvis kan sägas att Sverige genererar migrationsströmmar i och med utsläpp av växthusgaser, och i och med tillhandahållandet av vapen. Det är vidare det rikaste segmentet av populationen, dvs. överklassen, som står såväl för utsläppen som för vapenexporten.

Detta om detta

Angående detta och detta (och detta), så detta och detta och detta.

måndag 2 november 2015

Sexköpslagstiftning

Ett av de mest prominenta exemplen på södern-rapp med pimp-tematik är UGK, Underground Kingz. Deras självbetitlade dubbel-album från 2007 snurrar allt som oftast i Antropofagis spelare.

En sak som UGK inte är kända för är politisk korrekthet i genusfrågor. På nämnda skiva hittar vi spår som Two Type of Bitches, och rader som

"Baby you been rollin' solo, time to get down with the team
The grass is greener on that other side, if you know what I mean
I show you shit you never seen, the Seven Wonders of the World
And I can make you the eighth if you wanna be my girl
When I say my girl I don't mean my woman, that ain't my style
Need a real street stalker (stalker) to walk a green mile
We piling up the paper on the dining room table
Cause you able to realize I'm the truth and not a fable
We rock the freshest Sable, keep that 'chilla on the rack
What I look like with some thousand dollar shit up on my back?
I'm a million dollar mack that need a billion dollar bitch
Put my pimpin' in your life, watch ya daddy get rich
Easy as A-B-C, simple as 1-2-3
Get down with U-G-K, Pimp C, B-U-N B
Cause what's a ho with no pimp, and what's a pimp with no hoes
Don't be a lame, you know the game and how it goes
We tryna get chose
"

(som handlar om hur fett det är att jobba som hora för Bun B.)



Andra exempelrader kan tas från från I'm So Bad:

"Bitch, I ain't even tryin to hear that bullshit
About what your ho ass don't suck and what ya ass don't lick
So you can get your knees dirty, ho
Or either get your ratchet ass out my fuckin do'
Cause I'm Pimp C, I put a bitch in her place
Get down on your knees, I put my dick in ya face
"
(Obs, inte ett värsta-exempel.)

UGK är en lämplig representant för attityden, men den återfinns på många andra håll och reproduceras av många andra artister inom genren. Hiphop anklagas ofta, med rätta, för att vara vidrigt misogyn. Förklaringar tenderar att hamna i en kulturrelativism av typen "asså det är hårt i hooden vettu så det är inte upp tills oss att döma dem för deras värderingar." En tråkig och förutsägbar debatt, med andra ord. Det har emellertid blivit dags för ett litet perspektivskifte, och det är Antropofagi som bjuder.

Det som vi lite slarvigt kan kalla "misogyn rap", och som vi låter UGK stå som representant för, härbärgerar exakt samma värderingar som svensk sexköpslagstiftning. Såhär:

Att sälja sex romantiseras i misogyn rap. Ta följande UGK-rader:

"UGK Records, it's an institution
Know a lot of niggas livin off of prostitution
Pimpin ain't dead, it just moved to the web
Bitch ain't gotta hit the track, ain't gotta give no tricks no head
Ain't got to give no tricks no pussy, just cameras and screens
Easiest money you can get, it's the American Dream, bitch!
"



Sexarbetaren framställs här som en vinnare, som i det föreliggande fallet inte ens behöver give no tricks no head – lättaste pengarna nånsin! Det finns inget som helst skam i värvet. Bara make that cake.

Trick, däremot, är det fulaste en kan vara. Den framlidne Pimp C rappar i Let Me See It att a trick, i couldn't be it. En trick, dvs. en torsk, är en looser – någon som betalar för sex. Riktiga män får ligga alldeles gratis. Skulle något tyda på motsatsen kan Pimp C gå så långt att han suger av sig själv:

"But I don't need ya anyway, trick, huh
Cause I'm so bad, I can suck my own motherfuckin' dick
"

Vad säger då den svenska sexköpslagen (aka. 6 kap. 11 § Brottsbalken) som är så himla i linje med UGK:s budskap? Jo:

"Den som, i annat fall än som avses förut i detta kapitel, skaffar sig en tillfällig sexuell förbindelse mot ersättning, döms för köp av sexuell tjänst till böter eller fängelse i högst ett år."
Motsvarande skrivning förekommer inte om den som säljer sex. Det är således (i teorin) förknippat med påföljd att köpa sex, men inte att saluföra detsamma. Trick är alltså något fult även i Brottsbalken – hoe är det icke.

UGK släppte sitt första studioalbum (Hard To Swallow) 1992. Den lagstiftning som refereras till ovan härrör från 1999. Sju långa år av stigma tog det alltså för svensk juridik att hinna ikapp de betydligt mer progressiva södern-rapparna.

En får anta att UGK åtminstone fungerade som en remissinstans när lagförslaget togs fram. Ideologin är nämligen otvivelaktligen densamma.

Ohållbart?

Det är ett evigt tjat om att mottagandet av alla flyktingar tynger den svenska ekonomin. Såldes måste vi sluta ge bistånd. Eller?

Riksgälden säger följande:

"Statens budgetunderskott beräknas bli 45 miljarder kronor 2015, 33 miljarder kronor 2016 och 47 miljarder kronor 2017. Det visar Riksgäldens nya prognos. Skatteinkomsterna fortsätter att öka samtidigt som utgifterna för framför allt migration stiger. Sammantaget innebär det att statens upplåning i stort är oförändrad jämfört med föregående prognos."

Ojsan, skatteintäkterna blev visst större än beräknat, vilket helt motsvarar kostnaderna för mottagandet. Så sluta skriva av bistånd nu för bövelen.

Och sluta ge SD rätt i sin lökiga retoriska krumbukt, att flyktingmottagande står i motsättning till bistånd.

söndag 1 november 2015

Vänsterns Leif GW

"O Herre, Herre. Ingenting är mig mera motbjudande än att diskutera konklusioner ur falska propositioner."

Kyrklund-citatet ovan sammanfattar rätt mycket av den kritik som kan riktas mot nationalekonomin som vetenskap. (Annan kritik här och här.)

Med detta sagt kan det ändå vara intressant att få sig lite nationalekonomisk kunnande till livs:



SD lägger ut adresser till flyktingboende, och Kent Ekeroth uppmanar till raskrig. Då kan det vara värt att sansa debatten en smula medelst vänsterns Leif GW, dvs. Sandro Scocco.