Antropofagi

tisdag 10 november 2015

Klimatkrig

Mycket tyder på att konflikten i Syrien på en strukturell nivå kan förklaras med klimatförändringar. Källa och källans abstract:

"Before the Syrian uprising that began in 2011, the greater Fertile Crescent experienced the most severe drought in the instrumental record. For Syria, a country marked by poor governance and unsustainable agricultural and environmental policies, the drought had a catalytic effect, contributing to political unrest. We show that the recent decrease in Syrian precipitation is a combination of natural variability and a long-term drying trend, and the unusual severity of the observed drought is here shown to be highly unlikely without this trend. Precipitation changes in Syria are linked to rising mean sea-level pressure in the Eastern Mediterranean, which also shows a long-term trend. There has been also a long-term warming trend in the Eastern Mediterranean, adding to the drawdown of soil moisture. No natural cause is apparent for these trends, whereas the observed drying and warming are consistent with model studies of the response to increases in greenhouse gases. Furthermore, model studies show an increasingly drier and hotter future mean climate for the Eastern Mediterranean. Analyses of observations and model simulations indicate that a drought of the severity and duration of the recent Syrian drought, which is implicated in the current conflict, has become more than twice as likely as a consequence of human interference in the climate system."

Forskare har länge varnat för att klimatförändringar till följd av en tilltagande växthuseffekt kan komma att öka antalet konflikter, som annars har minskat. En SIDA-rapport från 2007 argumenterar för att klimatförändringar är konfliktdrivande i och med att de leder till politisk instabilitet, ekonomisk svaghet, osäker livsmedelsförsörjning och storskalig migration. Reuters rapporterade 2011 om att risken för inbördeskrig fördubblas under El Nino-år. BBC skrev 2013 om korrelation mellan klimatförändringar och ökat våld, i såväl liten som stor skala: "US scientists found that even small changes in temperature or rainfall correlated with a rise in assaults, rapes and murders, as well as group conflicts and war." (Forskningen som åsyftas.DN rapporterade om samma studie att den "tar [...] upp fall som till exempel ökat familjevåld i samband med den senaste tidens torka i Indien och det ökade antalet rapporterade fall av mord, misshandel och våldtäkter under värmeböljor i USA. Rapporten indikerar också att det kan finns ett samband mellan ökade temperaturer och etniska motsättningar i Europa samt inbördeskrig i Afrika."

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap argumenterar för att kopplingen mellan klimatförändringar och konflikt är av det indirekta slaget:

"Kopplingen mellan klimatförändring och konflikt är framförallt indirekt, i betydelsen att klimat främst påverkar andra, mer tydliga, konfliktdrivande faktorer såsom fattigdom eller social orättvisa vilka i sin tur leder till konflikt. Detta innebär att klimatförändringen främst har en förstärkande effekt, vilket också innebär att en mer omfattande klimatförändring medför större utmaningar och därmed ökade konfliktrisker.

Forskningen visar också att konflikter som är kopplade till knappa naturresurser, såsom färskvattentillgångar och livsmedel, framförallt är småskaliga och lågintensiva. Det handlar alltså inte främst om regelrätta krig mellan två stater, utan snarare om våld och upplopp. Det här har varit särskilt tydligt när det gäller snabba ökningar i livsmedelspriser och då är det framförallt i städer som våld och upplopp har uppstått.

När det gäller torka har det i stället varit människor på landsbygden som får störst problem och motsättningar har uppstått mellan bofasta och nomader. Eftersom torka även kan påverka livsmedelspriserna i städerna, så kan man här även se hur klimatförändringen leder både till direkta och indirekta konsekvenser. I båda dessa fall handlar det om att man framförallt har studerat kopplingen mellan klimatförändring och konflikter i Afrika.
"

***

I diskussionen kring utsläpp av växthusgaser, då räknar politikerna lite som de vill. Utsläpp kopplade till produktion av varor som konsumeras i Sverige räknas inte som svenska, och produktionen sker utomlands. Sverige exporterar således utsläpp, vilket räknas som att vi minskar våra utsläpp.

Det inverterade förhållandet gäller dock inte. Som Kalla Fakta rapporterar så begår svenska myndigheten Energimyndigheten illdåd i Uganda, när lokalbefolkninge drabbas i samband med sk. CDM-projekt. (SvD, Aftonbladet.) Förutom det trista i tillvägagångssättet, så är det anmärkningsvärt att den svenska modellen i det här fallet är att plantera skog i Uganda för att så att säga räkna av svenska utsläpp.

Vara produceras i utlandet, räknas inte. Skog planteras i utlandet, räknas. Inkonsekvensen är graverande. Till saken hör att utsläpp från svensk konsumtion till större delen sker i utlandet, vilket Naturvårdsverket visar. (Interpellationsdebatt om saken.)

***

Picketty & Chancel har forskat kring vad man kan kalla klassaspekten av klimatutsläppen. Dagens ETC:s tolkning är att den rikaste procenten i världen släpper ut ca "3000 gånger mer än den fattigaste". Studien säger att

"global CO2e emissions inequalities between individuals decreased from Kyoto to Paris, due to the rise of top and mid income groups in developing countries and the relative stagnation of incomes and emissions of the majority of the population in industrialized economies. Income and CO2e emissions inequalities however increased within countries over the period. Global CO2e emissions remain highly concentrated today: top 10% emitters contribute to about 45% of global emissions, while bottom 50% emitters contribute to 13% of global emissions. Top 10% emitters live on all continents, with one third of them from emerging countries."

***

Klimatförändringsdrivna konflikter kommer sannolikt att öka när klimatförändrningarna blir mer och mer påtagliga. Migrationsströmmarna som vi ser i dag kommer se ut som en piss i Mississippi i förhållande till den snara framtidens folkförflyttningar.

Konflikterna utkämpas förresten med vapen. Inte sällan med svensktillverkade sådana. (Har jag skrivit lite om här, med källor som DN och SvD.) Svenska Freds vet att berätta:

"Under 2014 sålde Sverige vapen för 8 miljarder kronor till 54 länder. År 2013 var antalet 66 och år 2012 var antalet 61. Under tioårsperioden 1995 till 2004 exporterade Sverige krigsmateriel till i snitt 51 länder per år. För perioden 2005 till 2014 gick exporten till i snitt 60 länder per år. Trenden är tydlig: Svensk vapenexport ökar över tid och vi säljer till fler länder.

[...]

Enligt fredsforskningsinstitutet SIPRI hamnar Sverige på 8 plats i listan över världens exportörer av större vapensystem under perioden 2000 till 2010. Det motsvarar cirka 2 procent av världens totala vapenhandel av dessa system. Under åren 2010 till 2014 var Sverige den elfte största exportören, och exporten motsvarade fortfarande 2 procent av den totala handeln av systemen, enligt SIPRI. Med större vapensystem menas enligt SIPRI bland annat flygplan, helikoptrar, större försvarssystem mot till exempel ubåtar eller flygplan, bepansrade fordon, missiler med mera.

Utöver dessa finns också så kallade små och lätta vapen, vapen som är lättare att transportera. Man brukar dela in dessa vapen i ”små” och ”lätta” vapen (engelska ”small arms” resp. ”light weapons”) där de senare utgörs av granatgevär, robotar och liknande aningen större vapensystem - men som fortfarande är portabla. Sverige är en stor producent och exportör av denna den senare kategorin – light weapons. Främst Saab är involverad i detta och produkter som man säljer är exempelvis granatgeväret Carl Gustaf, pansarskottet AT4 och luftvärnsroboten Robot 70.


[...]

[T]rots riktlinjer som borde förhindra detta säljer Sverige krigsmateriel till både krigförande länder och länder som kränker de mänskliga rättigheterna.

Högt upp på listan över länder som får köpa krigsmateriel av Sverige under tioårsperioden 2001-2010 finns länder i krig, som USA (7 568 mkr) och Indien (3 832 mkr). I flera av de länder som Sverige exporterar vapen till förekommer grova och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter, så som i t.ex. Pakistan (5 563 mkr) och Thailand (923 mkr). Exempel på diktaturer som får köpa krigsmateriel av Sverige är Förenade Arabemiraten (1 170 mkr) och Saudiarabien (339 mkr). 


Mer än en tredjedel av den svenska krigsmaterielexporten under 2013 (40 procent) gick till 22 länder som den amerikanska organisationen Freedom House under 2013 klassade som Partly Free eller Not Free. De senaste fem åren 2010-2014 har i snitt 35 procent av den svenska krigsmaterielexporten gått till länder som den amerikanska organisationen Freedom House rankar som ofria eller delvis ofria. 2014 gick 17 procent av exporten till länder som klassades som Partly Free eller Not free.
"

***

Minns ni den här gamla godingen? Sveriges rikaste gäng tyckte till om vapenexporten. Mer av den, tyckte gänget. (Jag har tidigare skrivit om texten här.) Det visade sig så småningom att Jacob Wallenberg stod bakom debattartikeln. Att trycka på om ökad vapenexport har även Marcus Wallenberg ägnat sig åt iom. den sk. Saudiaffären.

***

Sammanfattningsvis kan sägas att Sverige genererar migrationsströmmar i och med utsläpp av växthusgaser, och i och med tillhandahållandet av vapen. Det är vidare det rikaste segmentet av populationen, dvs. överklassen, som står såväl för utsläppen som för vapenexporten.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar