Antropofagi

lördag 29 april 2017

Utvärdering av kvalitetscertifikat

Antropofagi har redan luftat misstankar om att Illustrerad Vetenskaps gratisa IQ-test sannolikt överdriver en smula. En utvärdering av de egna provresultaten har nu gjorts, och mycket riktigt landar Antropofagis IQ enligt IQ-experterna Mensas provtest 10 poäng lägre. IV-testet överdriver således med ca 10 poäng. Ner med mig från min höga häst!
 

N-back-rapport, första veckan


Då det gått ca en vecka sedan minnes-/koncentrationsökningsprojektet påbörjades, kan det vara värt att slänga getöga på utvecklingen i n-back-spelandet.
 
 
Grafen indikerar att Antropofagi utvecklats positivt sett till genomsnittlig poäng samt maxpoäng, men att de senaste datumen dock plattåat ut i en lite frustrerande stagnation.
 
244 sessions har jag visst kört redan.
 
Som dagens senaste spel indikerar är 2-back inte något större problem. Däremot är 3-back-resultaten fortfarande grymt ojämna, beroende på hur mycket fokus Antropofagi lyckas uppbåda, vilket i sin tur kan påverkas av externa faktorer som huruvida tvättmaskinen centrifugerar.
 
4-back verkar fastnat på ca 40 procent, vilket inte känns oerhört väsensskilt från att bara gissa sig igenom ett spel.
 
Lite random-googlande visar att folk ofta fastnar på 4-back, 5-back eller 6-back, och att det spelas en del på 7-back. Att ligga och harva på en nivå är vanligt, ofta i ca en månad på regelbundet spelande. Fyraveckors-försöket kan således eventuellt vara otillräckligt för att ta mig till 5-back eller mer. Men jag hoppas i alla fall på att kunna ligga stabilt på 4-back utan att hela tiden ramla ner till 3-back, dvs. stabilt ligga på 50 procent på 4-back (och givetvis någon gång med lite tur snubbla upp till 5-back).
 
Det verkar som att 5-back är normalnivå efter 20 dagars spelande. Om jag kommer upp till denna nivå är jag i alla fall inte kassare än snittet. Beroende på hur lögnaktigt Illustrerad Vetenskaps IQ-test är kanske jag kan förvänta mig att komma högre än snittet, men å andra sidan var ju minne och koncentration mina svagaste moment. Min prediktion är att jag inte kommer kunna prestera vettigt på 5-back med bara fyra veckors träning.
 
 
"The average looks to be roughly dual-5-back, looking at the 2008 study. This is after 19 days, 20 sessions. The average for the first test looks to be around Dual-3-Back.

Now, in the study, it looks like she picked 'members of the University of Bern community.' If this is referring to college students, then the average IQ should be around 115. So, in roughly 3 weeks of 20 sessions/ day, you can make the statement that a person with a 115~ iq can make 2 level dual-n-back jump. That university isn't particularly famous nor good, but it's certainly not bad. It has the  distinction of being one of the universities Einstein lectured at.

These are all very rough predictions, but I'd say you are probably right about where you should be (dual-3-back, assuming that is what you're at) if you have just started a few days ago
."
 
Någon annan på internet svarar att 5-back motsvarar ungefär ett IQ på 120 - lite oklart om det är att 5-back är tak för vad personer med sådant IQ kan nå, eller om 5-back är vad personer med sådant IQ i allmänhet når efter t.ex. 20 sessioner gånger 20 dagars spelande. (Det finns massa diskussion kring huruvida IQ och N-back-score korrelerar. Jag håller mig till antagandet att det förbättrar arbetsminnet, vilket jag tolkar som koncentration + minne.)
 
Antropofagis plan är som sagt fyra veckor gånger fem dagar gånger minst 20 sessioner. Vissa dagar blir det 30 sessioner istället, beroende på dagsform.
 
Nästa rapport om en vecka.
 
(Uppdatering: Gwerns Dual N-back FAQ: "Some people start n-backing with great vigor and rapidly ascend levels until suddenly they stop improving and panic, wondering if something is wrong with them. Not at all! Reaching a high level is a good thing, and if one does so in just a few weeks, all the more impressive since most members take much longer than, say, 2 weeks to reach good scores on D4B. In fact, if you look at the reports in the Group survey, most reports are of plateauing at D4B or D5B months in.")

fredag 28 april 2017

SchäsLong, del 7

 
***
 
Den som med behållning läser Antropofagi i dessa dagar kan kanske förvånas av följande:
 
Antropofagi föddes visserligen den 13de februari 2014. Men har tänkt tankar länge innan dess. Som embryo, får en förmoda.
 
Vid lite letande i arkiven efter en gammal dikt, sprang Antropofagi lite härligt monologartad korrespondens från nådens år 2010.
 
 
Korrespondensen nedan är pyttelite editerad. Antropfagi skriver följande den 3/11 2010 till vännerna X och Y:
 
***
 
Jag att tänka på Utvandrarna och Rötter. Ofta används dessa två romaner som historiska verkligheter; i Småland finns tom ett Carl-Oskar och Kristina-museum, där figurerna behandlas som verkliga personer, och där utvandrareposet helt oblygt ses som ett verkligt skeende. Vad gäller Rötter är det såklart en liten annan femma; den boken hävdades ju bygga på verkliga händelser, vilket senare bestreds så till den milda grad att endast M1 och andra panafrikanska konspirationsteoretiker håller den för sann idag. Men fortfarande, som Big Sean rappar i underbara Supa Dupa; "realest ni**a ever, Kunta Kinte."
 
Nåja. Hur man än ser på dessa böcker, så tror jag att de har format vår bild av två stora migrations-strömmar. Även om man är medveten om att utvandrarna är fiktion, så använder man i allmänhet den för att föreställa sig hur verkligheten såg ut. Detsamma gäller i kanske ännu högre grad Rötter. Jag har också stött på hur folk använder dessa böcker för att göra historiska jämförelser med nutida fenomen! Ett klassiskt exempel är Kristina i sista utvandrarböckerna, som gärna jämförs med muslimska immigranter i dagens Sverige; instängda i lägenheten, arbetslösa, utan möjlighet eller vilja att lära sig (om) värdlandets språk och kultur. Även människor som rimligtvis känner till att Kristina aldrig existerat kan göra den här jämförelsen! (När jag säger "man" och "folk" osv. så är jag såklart lite diffus, men jag tycker det är rimliga generaliseringar. Ni får protestera om ni inte känner igen er.)
 
Till saken då. Hur kan vi hålla reda på olika icke-verkliga scenarier? För våra hjärnor är ju en roman lika verklig eller overklig som en redogörelse för en faktisk händelse på 1500-talet. Kan vi egentligen göra distinktioner mellan olika fantiserade historier? Jag tror kanske att "historia" och "en historia" lätt blir samma sak för oss, även om vi på ett medvetet plan kan se skillnaden.
 
Nästa beståndsdel; finns det en skillnad då? Historien och historian har ju ofta samma funktion. Jag tänker mig att samhälleliga normer osv bygger på kringflytande idéer och exempel i form av anekdoter, fabler, historier, myter osv. Dessutom är det väl högst ovanligt att historiska händelser inte tolkas ur nutidens förståelse-ram, så att säga. Det finns väldigt tydliga exempel på detta; nazisterna om germaner och arier osv, romarna också om germaner, och såklart dagens förståelse av protestantismens värderingars roll i kommersiell holländsk kultur. Olika etniska gruppers historieskrivning för att konstruera sig själva och sin nation, med mera. Såtillvida är ju historia lika mycket fantasi som fantasier, och har samma normbildande funktion. Om ni har läst Stridens Skönhet och Sorg av Englund så ser ni exempel på hur man kan stiga bort från att skriva historia som ett sätt att skriva om nutid; Englund försöker undvika tolkningar (och processer med flera abstraktioner), och bara faktiskt beskriva vad som verkligen skedde (han begränsar sig till vissa historiska personer, en bonde här, en soldat där, utan att nämna historiska teorier och processer annat än i fotnoter). Mycket intressant och enligt mig sanningsenlig historiesyn, men ändå är frågan om man kan säga att den är o-solkad av en kontemporär tolkning/förståelse.
 
Så, kanske är Rötter och Utvandrarna lika korrekta och meningsfulla fall av historieskrivning som "verklig" historieskrivning? Som myter kan de fylla viktiga funktioner för hur vi förstår vår samtid och vår historia jämfört med varandra. Dessutom, att de är påhittade kanske är skitsamma. Låt mig här göra en kanske bedräglig analogi. I botaniken ritar man alltid t.ex. ett träd och dess löv hellre än att fotografera, när man vill beskriva t.ex. eken (querkus robur mina damer och herrar). Detta då inget partikulärt löv eller träd tillfullo uppfyller idealfallets alla egenskaper. Det är mycket bättre att skapa en idealbild, som inte liknar något faktiskt träd men som beskriver samtliga verkliga fall. Kan Rötter och Utvandrarna fungera på samma sätt, men för att beskriva historien? Ett fall är ju alltid bara ett fall, och ett påhittat idealfall kanske kan fungera bättre för att vi ska kunna generalisera utifrån fallet. Eller det generella är så att säga inbyggt i fallet.
 
Botanik-analogin är också bra på ett annat sätt. Alla kategorier i botaniken är ju konstruerade. Ofta förändras de, eller ser olika ut beroende på vad användningen är. Carl von Linné har sina kategorier, tidigare och senare botaniker har andra kategorier. Snickare har sina, landskapsarkitekter sina. Ni förstår vad jag är ute efter; kategorierna finns bara hos oss. Valen var en fisk, pluto en planet. Om gud ändrar pi till 4 är en rund cirkel inte nödvändigtvis en tautologi, som en berömd poet en gång skrev.
 
En historisk "process", som tex migrationen från Sverige till USA back in the days, är ju faktiskt bara en kategori (eller vad man ska säga) för att beskriva massor av saker som hände på ett sätt som gör att det är meningsfullt att klumpa ihop dem i vår förståelse. Vad som verkligen hände var ju att n1 och n2 och n3 och n4 och nx tog sina kappsäckar och flyttade. Vi beskriver det som en migration, men vi refererar till en stor mängd unika individuella händelser. Vi kan inte se verkligheten utan kategorier och generaliseringar, såklart. Vi talar om eken, men det är ju en mängd individer. Vi talar om träd, men de är ju helt olika. Alla olika kategorier har sin mening, men inte i "verkligheten", utan i vår perception eller hur man ska säga.
 
Alltså, min fråga är väl; hur ser ni på saken? Kan en uppdiktad historia vara lika sann som en verklig historia? Är det en meningsfull skillnad på verklig och overklig, om det fungerar som förståelse-givande? Är rötter och utvandrarna lika bra historie-böcker som en "riktig" (eller t.o.m. bättre, för det är njutbar läsning)?
 
***
 
Svaret nedan damp ned den 4/11 2010, från vän X. Också pyttelite editerat.
 
***
Mina 2c:

1) Det är solklart att fiktiv historia kan vara meningsfullt för att förstå (eller åtminstone bilda sig en uppfattning) om verkliga historiska skeenden och processer, precis som det tecknade lövet vs. ett fotograferat löv.

2) I vissa fall får val ända riktig historia betraktas som mer “verklig” --- t.ex. mycket närliggande i tiden, där man har mycket god information (bandet från en övervakningskamera visar vad som verkligen hände).

3) När tillgängliga fakta blir mer svårtillgängliga (t.ex. längre bort i tiden eller rummet) så konvergerar “riktiga” och fiktiva historiebeskrivningar i mån av anspråk på “äkthet”.
 
***
 
Antropofagis svar, också den 4/11 2010:
 
***
 
Lite mer realistisk vetenskapsteori, precis vad jag ofta behöver. Men glädjande nog med ett visst mått av erkännande åt mina excesser. Punkt tre är föredömligt koncis. Jag har inga som helst invändningar.
 
Dock vill jag också lyfta frågan om meningsfullheten i fiktiv respektive verklig historieskrivning. Man bör inte förbise att även i de fall som båda varianterna är helt ute och cyklar, är det skitsamma på ett sätt. Historiens mening för oss är ju bara hur vi tror att den var, och hur vi kan tillämpa den på nuet. Så både falsk äkta och falsk fiktiv historia kan fungera som meningsgivande historieskrivning åt oss. Även om det ibland revideras när t.ex. politiskt klimat förändras.
 
Ex.: Man har länge ignorerat den arabiska slavhandeln med svarta afrikaner, som faktiskt tycks ha varit mer omfattande än den transatlantiska. Detta historiska faktum har förbisetts, och vår historiesyn har varit att vita européer och inga andra snodde svarta till Amerika och ingen annan stans. Länge har det varit så vi sett på historien, och detta har varit meningsfullt för en rad aktörer på en rad sätt. Så meningsfullt att afroamerikaner har anammat arabiska kulturyttringar som islam (om man nu kan säga så) som en motkraft mot slavhandelsättlingarnas fortsatta förtryck i USA. Den "korrekta" historien var för dem meningslös, då den inte hjälpte deras kamp, eller passade deras värdsbild.
 
Man kan säkert tänka ut bättre exempel för den delen.
 
***
 
Svar från vän Y uteblev.
 
***
 
Sammanfattande reflektion:
 
Antropofagi, och även i viss mån vän X, var relativt relativistiska. Även om grundantagandet är att det finns en verklig verklighet, så förkastar framförallt Antropofagi mycket lättvindigt betydelsen av att försöka skapa historisk teori och skildring som i största möjliga utsträckning ligger i linje med den objektiva verkligheten. Antropofagi går till och med så långt in i postmodernismen att han inte ens förkastar historiska skildringar som till och med går stick i stäv med verkligheten. Det handlar således inte om att göra ett vinklat urval, utan om att ganska mycket ljuga. Antropofagi lämnar således öppet mål för att generalisera utifrån fiktiva historiska skildringar. Och därmed med stor sannolikhet dra väldigt felaktiga slutsatser om världen och dess beskaffenhet.
 
Vad som däremot är lite upplyftande är insikten om att "alla olika kategorier har sin mening, men inte i 'verkligheten', utan i vår perception eller hur man ska säga." Här anas en insikt som inte ligger alltför långt ifrån hur en algoritm känns från insidan.

IQ-gräns för porr

Det här inlägget bygger främst på gissningar och vaga minnesbilder av vad gamla goda källan hörsägen förmedlat. På slutet går jag lite lös på samband mellan IQ och brottsbenägenhet: Siktar på sexualbrott, men missar rejält.
 
Det handlar om: Porr, porr, porr.
 
***
 
1. Personer som är mer empatiska tenderar att uppskatta porr mer. Detta är ingen simpel korrelation, utan ett orsakssamband. Det är nämligen så att empati förhöjer den pornografiska upplevelsen, eftersom empati möjliggör inlevelse. Därför blir det mer relevant för personer med mer empati att konsumera mer porr. Vice versa; personer mindre bemedlade vad gäller empatisk förmåga, är mindre benägna att konsumera porr. Inte lönt om det inte är gött, ju!
 
2. Personer med högre IQ tenderar att vara mer empatiska. Förmågan att leva sig in i andra människors perspektiv bygger på hög intelligens. Dumma människor är inskränkta. Det är t.ex. snarare utbildningsnivå än inkomst som förklarar SD-röstande; egenföretagare är den grupp av människor som röstar mer på SD än deras inkomstnivå skulle ge skäl att misstänka, och det är också den grupp av höginkomsttagare som har lägst utbildning. Psykopater har faktiskt, våra eventuella fördomar till trots, inte högre IQ än gemene man.
 
 3. Således kan vi förvänta oss att "högt IQ" korrelerar med "hög porrkonsumtion", med variabeln "empati" som gemensam nämnare.
 
4. Frågan om huruvida porrkonsumtion kan tänkas påverka hur mycket sexbrott porrkonsumenten begår, är därmed mer komplicerad än vi först trodde. Antropofagi har torgfört argument för att porrkonsumtion inte leder till mer sexbrott. Ja, det kanske till och med leder till en minskning av sexbrott. Men i ljuset av punkt 1-3 ovan behöver vi studera om porrkonsumtion har olika effekter på olika personer utifrån hur empatiska de är och hur hög IQ de har.
 
Kanske är det så att personer med låg grad av empati, som ändå av någon anledning fås att konsumera porr, påverkas negativt, dvs. påverkas att begå mer sexbrott. Medan högempaterna står för den stora porrkonsumtionsökningen i kölvattnet av ökad porrtinggänglighet, och högempater drar sig givetvis för att skada andra människor och får kanske i någon mening utlopp för sina mer sadistiska fantasier genom porren. ("If, as has been hypothesized, rape is an expression of anger and powerlessness at the world in general or women in particular, orgasming to violent porn is going to both satisfy that aggressive impulsive and replace it with general post-coital relaxation.")
 
Eftersom högempaterna ökar sin porrkonsumtion mer, men inte våldtar mer, så kommer ökningen i sexbrott i den lilla gruppen lågempater som ändå ökar sin porrkonsumtion, att drunkna. Det är sannolikt redan så att lågempaterna utgör den stora bulken av våldtäktsmän, men det bör finnas marginalpersoner som har ganska låg empati men ändå inte börjat våldta. Dessa kanske kan bli mer benägna att sexförbryta.
 
5. Högempater som drabbats av the sofistication effect (vilket de gör oftare än lågempater pga. högre IQ) kan komma fram till slutsatsen att porr är någonting dåligt, och att konsumtionen av porr bör minimeras. I dessa fall kan vi förvänta oss en ökad sexuell frustration. Detta eftersom personer med hög IQ ändå inte får några brudar IRL, vilket SSC så förtjänstfullt förklarar här och här och lite här. Således kan minskad porrkonsumtion bland nördar (dvs. högempatiska personer med hög IQ) leda till mer sexbrott på marginalen.
 
***
 
Den här FoF-artikeln (intressant inte minst med koppling till det Antropofagi tidigare skrivit om pedofili) tar upp tre kända riskfaktorer för att en person med pedofili ska begå övergrepp: 1) Hög sexuell lust; 2) låg grad av empati, samt; 3) svag förmåga till självreglering. "Gemensamt för alla tre är att de har en koppling till testosteron. Om man tar bort hormonet så skulle det minska risken", säger Christoffer Rahm som FoF citerar. Senare i artikeln kan en läsa: "Som grupp har människor med pedofil störning något lägre IQ än genomsnittet."
 
Nu är det emellertid inte pedofili-frågan som är på bordet, utan sexuella-övergrepps-frågan. Men det kan nämnas att brottsbenägenhet i allmänhet verkar ha något att göra med IQ. En BRÅ-rapport citerar en studie på 400 arbetarklassbarn i Storbritannien:

"Samtliga kategorier av lagöverträdare låg högre än de ickeregistrerade i åldern 8–10 år i fråga om andelen som hade dåliga bostadsförhållanden, hade stor familj, levde i en splittrad familj, hade låg icke-verbal IQ, uppvisade hyperaktivitet samt visade svaga skolprestationer."
 
(Om en av någon anledning ska tror svenska wikipedias post om seriemördare så har "desorganiserade förbrytare" en låg IQ, lägre än 90; medan "organiserade förbrytare" har en hög, högre än 110. Antropofagi drar på kul den sannolikt helt felaktiga slutsatsen att ingen med ett IQ mellan 90 och 110 kan vara seriemördare!)
 
Ett examensarbete om kvinnliga sexförbrytare (Gör kvinnor sånt?) skriver:
 
"Forskning visar på korrelation mellan IQ och svårhetsgraden av brottslighet på det viset att låg IQ korrelerar positivt med brottets grad av allvar. /.../  kan nämnas att forskningsfynd på att verbal intelligens och IQ korrelerar med psykopati i omvända förhållande än de förut nämnda. Hög verbal intelligens och IQ visade på tidigare start i våldsbrottslighet bland de med höga resultat på PCL-R jämfört med dem som fått lägre resultat i psykopatibedömningen."
 
PLC-R är ett slags test, eller snarare checklista, för psykopati. Det är lite svårt att dechiffrera examensarbetestexten pga. myckna syftningstvetydigheter, men det verkar som att uppsatsförfattaren menar att om psykopat högre IQ --> tidigare start på våldsbrottslighet. Alltså, i normala fall ger låg IQ mer våld, men om man är psykopat samvarierar högre IQ med mer våldsamt beteende, i alla fall tidigare i ålder. Jag vet inte exakt vad hög eller låg IQ är i det här sammanhanget.
 
Antingen finns det divergerande åsikter, eller så har jag tolkat Gör kvinnor sånt? ovan fel. En annan artikel, av lite mer akademisk dignitet så vitt jag kan bedöma, skriver:

"Heilbrun (1982) har i en studie kommit fram till att psykopater med låg IQ är mer benägna att använda våld, än psykopater med högre IQ. Både kognitiv kontroll av impulser och empati var mindre utvecklat hos kriminella psykopater med låg IQ." 


Den här artikeln går igenom forskning om samband IQ-psykopati-etnicitet-våldsbrottslighet (fr. sidan 12). En av studierna som tas upp säger följande:

"Resultatet visar att psykopater i genomsnitt begått fler våldsbrott än icke psykopater oavsett IQ och etnicitet. Både european americans och african americans med hög IQ som inte var psykopater hade i genomsnitt begått färre våldsbrott än icke psykopater med låg IQ och psykopater oavsett grad av IQ /.../ Författarna hävdar att psykopater med låg IQ i gruppen european americans hade begått flest våldsbrott i genomsnitt medan skillnaden i våldsbrottslighet för psykopater i gruppen african americans med avseende på IQ var väldigt liten." (Tolkar det som att psykopater begår flest våldsbrott, oavsett IQ. Icke-psykopater med hög IQ begår minst våldsbrott av alla.)

Kriminalvården verkar inte riktigt veta vad de ska tro om sambandet mellan låg IQ och brottsbenägenhet:

"Det har till exempel föreslagits att sambandet mellan intelligens och brottslighet kanske bättre kan förklaras av andra psykologiska egenskaper, som i sin tur är associerade till intelligens. Som stöd för detta har studier funnit liknande associationer mellan antisocialt beteende och verbal intelligens liksom som för exekutiva funktioner, och barn och ungdomar som diagnosticerats med ADHD har i genomsnitt 2-5 poäng lägre på IQ–test än de utan uppmärksamhets- eller hyperaktivitetsstörningar. Det är även möjligt att sambandet mellan intelligens och våldsbrott delvis kan gå i motsatt riktning; att tidigt antisocialt beteende inverkar negativt på intelligens i tidig ålder. Vissa forskare har föreslagit att låg intelligens kan vara en följd av antisociala barns skolk och bristande utbildning, eller deras lägre motivation under ett IQ-test. Detta har dock ifrågasatts av annan forskning, och kan inte anses utrett."
 
Svenska wikipedia nämner att låg IQ, liksom "psykopati och hämmad empatisk förmåga", är kriminogena faktorer. En studie som refereras till är denna, vars abstract lyder:
 
"Previous research suggests that crime is negatively associated with IQ at the individual level and the aggregate state level. The purpose of the present study was to further explore the relationship between state IQ estimates and various categories of violent and property crimes. State demographic information including the gross state product, pupil/teacher ratio, and percent Black, Asian, and Hispanic were included in the correlational analyses. State IQ was significantly and negatively correlated with the violent crimes of murder, aggravated assault and robbery as well as the property crimes of motor vehicle theft, theft and burglary. Additionally, regression analyses were conducted for each crime significantly related to state IQ, controlling for significant state demographic variables. In general, results suggest that the prevalence of both violent and property crimes is associated with lower state IQs."
 
***
 
Sammanfattningsvis tror, nej anser jag, att det ska finnas en IQ-gräns på porr. Lite som en åldersgräns på folköl. IQ under 110? Ingen porr!
 
Ska du in och porrsurfa nu igen? Inga problem! Ta det här IQ-testet först bara.
 

torsdag 27 april 2017

Din käpp i ekorrhjulet - Lyells återupprättelse, och kanske Youngs

1800-tals-geologen Charles Lyell gjordes till åtlöje av sin samtid. Antropofagi återvänder till sin bloggpostföljetong Din käpp i ekorrhjulet, i syfte att ge Lyell upprättelse.

***

En man kanske går på ett Naturhistoriska Riksmuseum med sin tvååriga son. De kanske hakar på en guidad tur, mest för att tvååringen tycker att det fascinerande att guiden har röda kläder. (I Stockholm, där dessa individer kanske bor, har alla svarta kläder.) Guideturen kanske stannar till vid en mäktig fossil:

Såhär kanske fossilen såg ut. Om en ska tro presentationen på Naturhistoriska riksmuseets hemsida.

Guiden kanske berättar att fossilen föreställer det som på folkspråk kallas en fisködla, dvs. vad vi i intelligentian refererar till som ichtyosaurus. Guiden kanske berättar att fisködlan var en havslevande reptil, som till sin form var snarlik dagens marina däggdjur, med skillnaden att fisködlans stjärtfena slog i sidled istället för i höjdled, dvs. paddlade horisontellt istället för vertikalt. Således mer lik en haj än en delfin just i detta avseende.

Guiden kanske också berättar att fisködlan hade feta bensköldar kring ögonen, som kunde stängas för att skydda mot trycket när fisködlan dök ner i djuphavet för att fånga bläckfiskar och andra fisködlor.

***

Ichtyosaurus upptäcktes i slutet av 1600-talet. Den första kända avbildningen härrör från 1699. Man trodde då att det rörde sig om någon slags fisk, vilken en ju kan förstå. Det första kompletta skelettet verkar ha samlats ihop i början på 1800-talet. Bilden nedan är från 1824.


1800-talsfolket visste inte riktigt hur de skulle klassificera det mäktiga marina djuret. Man insåg att element av skelettet var reptillika, men anatomin överlag var fisklik. En hypotes som lyftes var att exemplaret representerade en övergång mellan fiskar och reptiler inom den religiösa hierarkin Scala naturae. Gud är översta djuret i denna skala. Nedanför henom har vi änglar, stjärnor, kungar, vanligt folk, vilda djur, etcetera i en fallande skala.

(I växtsegmentet av Scala naturae är svampar längst ner, vilket är intressent givet Road to Eulyses-teorin om mykofila och mykofoba kulturer, och konspirationsteorin om att äpplet i edens lustgård egentligen var en hallucinogen svamp som kristendomen var tvungen att tabu-isera för att skapa ett monopol på spirituella upplevelser.)

Eftersom 1800-talet var cirkusens och djurparkernas och dylika koloniala jippons glada dagar, fanns både organisation och publik för att förevisa de funna fossilen. Fisködlan rönte stor uppmärksamhet. Mest kittlande var det att tänka sig att den inte var utdöd, en uppfattning som den presbyterianska pastorn George Young stod för.

Geologen Charles Lyell menade även att fisködlan förmodligen var utdöd, men nog skulle återuppstå, (eftersom jorden var evig). Denna uppfattning ansågs i samtiden komisk, vilket gav upphov till karikatyrer:


Lyell, din löjlige jävel. Vi skrattar till vi gråter. Nej förresten. Vi skrattar tills du gråter.

***

Fisködlans evolutionära ursprung har varit omstritt även i modern tid. SVT Nyheter rapporterar emellertid om att "den felande länken" påträffats:

"Den sedan länge utdöda ichthyosaurien var ett vattenlevande kräldjur som levde under jura-perioden och tillhörde gruppen fisködlor. Den var en sorts reptil motsvarighet till vår tids delfiner med samma långa nosar och avlånga kropp. Forskarna har vetat att landlevande kräldjur någon gång utvecklades mot att bli vattenlevande, men man hittade aldrig de tidigaste arterna som tog initiativet till att krypa ner i vattnet. Men nu verkar forskare ha hittat ett fossil som har tillhört en tidigare och mer primitiv variant av ichthyosaurien och som verkar vara den länk mellan land- och vattenlevande djur som man så länge saknat.

Fynden, som gjordes i Kina av forskaren Da-Yong Jian och hans kollegor, presenterades i veckans nummer av tidskriften Nature. Den nyupptäckta arten, som forskarna kallar Cartorhynchus lenticarpus, tros ha levt för ungefär 248 miljoner år sedan, under epoken Trias. Cartorhynchus var ungefär 40 cm lång och hade stora sälliknande fenor med vilka den kunde ta sig runt på land men även simma i vatten.

/.../

'Det här är en väldigt viktig upptäckt. Tidigare trodde man att fisködlorna var ett helt eget släkte men de här resultaten bevisar att de faktiskt tillhör samma grupp som de kräldjur vi har idag, som krokodiler och ormar. Dessutom bekräftar det att själva gruppen fisködlor har utvecklats i det hav som på den tiden täckte Kina' säger
" Thomas Mörs, försteintendent på Naturhistoriska Riksmuseet.

Fisködlan har således krälat ner från land, liksom våra tiders marina däggdjur.

(Här kan noteras att gruppen marina däggsdjur är polyfyletisk, vilket innebär att dagens arter utvecklats parallellt. Dvs., flera olika arter har stigit ner i havet. T.ex. är sirendjuren närmare släkt med elefanterna än med sälarna. Av dessa utvecklingslinjer är några idag utdöda. Vi minns med sorg de flodhästliknande desmostylia och de marina björnarna kolponomos.)

Förutom nedkrälande från land delar fisködlan en annan egenskap med de marina däggdjuren. De är många och olika långa. Shonisaurus sikanniensis verkar har varit den största, och blev över tjugo meter lång. Andra arter blev under en meter. Inte alla existerade samtidigt. De äldsta kända fynden är omkring 250 miljoner år gamla. De sista fisködlearterna tros ha dött ut för ca 90 miljoner år sedan. Ack tidens gilla gång.

***

Det mäkta mäktiga med ichtyosaurus är hur lika de är nämna marina däggdjur såsom delfiner och späckhuggare. Vi kan även konstatera att fisködlorna, till skillnad från andra reptiler, faktiskt födde levande ungar - likt de flesta däggdjur och t.ex. vissa hajar gör.

("Många tror att föda levande ungar är specifikt för däggdjur. Så är det inte. Det finns många hajar som föder levande ungar, och åtskilliga kräldjur, både ormar och ödlor. Dessutom finns det fem arter däggdjur vars ägg inte kläcks i samband med äggläggningen. Sålunda lägger de fem arterna av kloakdjur, som lever i Australien, på Tasmanien och på Nya Guinea, ägg, trots att de alltså är däggdjur.")

En kan ibland fråga sig om inte pingvinerna är nästa generations sälar eller sjölejon. På grund av sitt äggläggande hindras pingvinerna emellertid från att helt lämna landbacken. Det verkar vara ett svårt evolutionshopp att göra. (Fiskar och hajar som lägger ägg lägger en helt annan typ av ägg än vad fåglar gör. Vilket du redan vet om du duktigt äter din belugakaviar varje morgon.)

Fisködlorna gjorde dock hoppet och blev vivipara. Det som inga fåglar klarat, enligt forskningen.

("Birds constitute the only vertebrate class that is both rich in species number and exclusively oviparous. The puzzling abscence of avian viviparity /.../ is particularly striking in view of the high frequency with which viviparity has evolved in other vertebrate groups. /.../ The only non-avian class that lacks the live-bearing mode is the class Agnatha (lampreys and hagfish), whose few species also lack such prerequisites for viviparity as internal fertilization and a vascularized chamber for incubating the developing eggs. Both these features are present in birds.")

***

Tillbaka till Charles Lyell. Den moderna geologins pappa företog sig resor så vidsträckta som till Sverige och Danmark. Killen var fan all over the place! Lyell var kompis med Darwin, men hade inte mycket till övers för dennes evolutionsteori. Däremot anses Lyells egen utvecklingslära ha legat mycket nära Darwins. En man med något litet bakom pannbenet ändå. Dråpliga ichtyosaur-karikatyrer till trots.

Dråpliga karikatyrer eftersom att Lyell trodde att fisködlorna skulle återuppstå! Vilken dumhet, va?

***

Exempel på en nutida evolutionsbiolog är Stephen Jay Gould. I hans klassiska verk Eight little piggies (1993) skriver han:

"Ichtyosaurs are a group of marine reptiles with bodies so fishlike in external form that they have become the standard text-book example of 'convergence' - evolved sililarity from two very different starting Points as independent adaptive responses to a common wnvironment and mode of life (wings of birds and bats, eyes of squids and fishes). Ichtyosaurus are not closely related to dinosaurs, thought they arose at about the same time and became extinct before the great wipeout that ended the dinosaurs' reign som 65 million years ago.

/.../

In considering the convergence of ichtyosaur upon fish, we marvel most at the form and location of finns and paddles - the machinery of swimming and balancing. The fore and hind paddles are, perhaps, least remarkable, for ancestral structures are clearly present as front and back limbs of terrestrial forebears - and these can be modified, as whales and dolphins have done, to forms better suited for sculling than for walking. But the dorsal (back) and caudal (tail) finns are boggling in their precision of convergence with analogous structures in fishes. For the terrestrial ancestors of ichtyosaurs obviously possessed neither back nor tail fin, and ichtyosaurs therefore evolved these structures fram scratch - yet they occupy the position, and maintain the form, that hydrodynamic engineers deem optimal for propulsion and balance."

***

Fisködlans och de marina däggdjurens likheter är analoga, inte homologa. Homologi innebär att morfologiska eller genetiska egenskaper har samma ursprung. Vilket t.ex. de analoga strukturerna "vingar", hos fjärilar respektive fåglar, inte har. Det är själva ändamålsenligheten som står för likheten. Den optimala formen för ett syfte, utmejslat under ett evolutionärt tryck där den mest optimala DNA-molekylen förmår reproducera sig.

Lyell var kanske inte så jävla korkad ändå. Det visar sig att fisködlorna, till sin form, faktiskt mer eller mindre återuppstod. Optimal hydrodynamisk form. Föder levande ungar. Misstogs för fiskar. Det här är beskrivningar som passar väl in på både fisködlor och valar.

Föga anade Lyells samtid att han redan hade fått rätt, för sisådär 50 miljoner år sedan när den första marina däggdjursfamiljen gjorde sin nedstigning i böljorna.


***

Men om Chales Lyell hade rätt... Då kan väl den samtida George Young också ha haft det? Ni minns va; den presbyterianske pastorn som menade att fisködlorna inte var utdöda.

Lämningar av fisködlor har påträffats i norska fjordar. Exempel är janusaurus och palvennia. Och enligt Youngs teori så kanske de fortfarande är verksamma där nere i havsdjupen.

Det värsta med hela historien är väl att den norska besöksnäringsindustrin mörklagt sanningen i alla dessa år. För att inte skrämma bort badande turister, givetvis.

onsdag 26 april 2017

Dödföda

 
Antropifagi har tidigare ondgjort sig över mördarmaten och kapitalismens ohälsoinducerande strategier. (TTIP och dödsmedelsproducenterna; mat och höjd; skräpet.)
 
SSC skriver återger hur fetmaepidemien plötsligt exploderade under 1980-talet; att kaloriintag och fysisk aktivitet plötsligt slutade korrelera; och att det mest effektiva sättet att göra försöksråttor feta är att ge dem human snack food.
 
"So what does cause this fattening effect? I think the book’s answer is 'no single factor, but that doesn’t matter, because capitalism is an optimization process that designs foods to be as rewarding as possible, so however many different factors there are, every single one of them will be present in your bag of Doritos'."
 
Kapitalism: Fuckar med din upplevelse av mättnad sedan 1980-nånting.
 

Oinitierade gissningar om kön och lön

Det pratas ofta om att lönegapet mellan män och kvinnor är omkring 13, 14 procent. Medlingsinstitutets regressionsanalys visar emellertid att den oförklarade löneskillnaden är drygt fyra procent, dvs. något lägre än det standardavvägda resultatet som visar en oförklarad löneskillnad på 4,6 procent.
 
"Regressionsanalys ger alltså en något lägre siffra än standardvägningen. Skillnaden i resultat kan bland annat bero på att regressionsanalysen tar hänsyn till mer detaljerad information än standardvägningen. Till exempel används endast fyra ålderskategorier i standardvägningen, medan regressionsanalysen behandlar ålder som en kontinuerlig variabel."
 
Detta får osökt Antropofagi att undra: Hur är den oförklarade löneskillnaden i respektive ålderskategori? Kommer den oförklarade löneskillnaden så småningom att dö av ålder?
 
Eftersom yrke är den viktigaste förklaringen till skillnad i lön (se avsnitt 1.5.3 i Medlingsinstitutets rapport), kan en förledas att säga: Sannolikt inte. Men, är arbetsmarknaden verkligen lika könssegregerad i alla ålderskategorier, då?
 
Nån gammal SCB-rapport skriver att "könssegregeringen visserligen avtagit men takten har knappast varit hög. Beräkningar för olika åldersgrupper tyder emellertid på att detta kan komma att ändras." Rapporten använder sig av ett index vars värde anger hur stor andel av kvinnorna som måste byta yrkesgrupp för att arbetsmarknaden ska bli "könsneutral", dvs. för att kvinnors ska få samma fördelning på yrke som männen.
 
Tabellen är klippt från nämnda SCB-rapport, och visar hur könssegregeringen på arbetsmarknaden skiljer sig mellan åldersgrupperna. Minskningen i könssegregation har minskat snabbare i åldern 16-34 än i åldern 50-64 under perioden 1997-2002. En måste så klart ha i åtanke att marginal-individerna i respektive kategori hela tiden byter kategori i och med tidens gång och deras egna åldrande.
SCB-rapporten (som, igen, kanske inte är sprudlande aktuell) tar även upp att kvinnors intresse för högre studier ökat betydligt snabbare än mäns. Yrkesinriktade gymnasieprogram är fortfarande kraftigt könssegregerade, vilket för övrigt gäller även 2017 enligt skolverkets statistik. Gossar bygg och maskin-relaterat, töser vård och omsorg. SCB-rapporten konstaterar att detta rör stora yrkesgrupper vilket ger en stor effekt på totala könssegregeringen på arbetsmarknaden. Detta bör stå sig idag, även om jag inte har koll på huruvida dessa sektorers andel av total arbetsmarknad tenderar att öka eller minska över tid. Vad gäller högre studier "utgör kvinnorna majoriteten vid de flesta universitet och högskolor", och övergångsfrekvensen är högre för kvinnor än för män (dvs. fler kvinnor går från gymnasiet till högskolenivå).
 
SCB-rapporten fortsätter:

"Att arbetsmarknaden har fortsatt att vara könsuppdelad kan tillskrivas individers fria val (faktiska preferenser), arbetsgivares könsstereotypa rekryteringar, men också traditioner och strukturer som upprätthållit de könssegregerade arbetsvillkoren. Låg lön, hög frekvens av deltidsarbeten och korta karriärstegar i kvinnodominerade yrken jämfört med mansdominerade har inte bara befäst arbetsdelningen på arbetsmarknaden utan också i hemmen. Kvinnornas incitament att söka sig till den 'manliga arenan' har därför varit starka men männens incitament att söka sig till den 'kvinnliga arenan' har däremot varit desto svagare." (Min egen fetstil.)
 
Alltså, vad ser vi för effekt av detta fetstilade tro? En sortering av medborgarna, gudbevars. Då kvinnor har tydliga incitament att söka sig till mansdominerade yrken, medan det motsatta inte är fallet, bör vi rimligen se en ökad konkurrens i mansdominerade branscher. Detta bör enligt skjuta-från-höften-hej-jag-läste-mikrodelkursen-i-NEK-A-logik leda till a) lägre löner i dessa sektorer (pga. ökat utbud av arbetskraft); b) utslagning av mindre kompetenta män från dessa sektorer när konkurrens om utbildningsplatser och arbetstillfällen hårdnar; samt c) att de mer kompetenta kvinnorna ansamlas i de traditionellt manligt kodade yrkena.
 

tisdag 25 april 2017

Kontrafaktisk guesstimation

På tal om stabilitet. Ja, stabilitet. Och på tal om intervention. Samt slutligen på tal om Nordkorea.
 
Antropofagi har tidigare förvånats över Nordkoreas ändå rätt höga life expectancy. Och även nämnt att Sovjets fall faktiskt ledde till kraftigt minskad life expectancy.
 
När USA eller andra interventionsglada intervenerar, så kanske en är benägen att säga: Hörrni! Om ni nu brydde er om att intervenera för folkets bästa, och inte bara för oljan... Varför anfaller ni aldrig Nordkorea nån gång? Avsätt regimen vettja.
 
Nordkorea är liksom det perfekta exemplet på en skitkass regim som borde avsättas, men där det inte finns tillräckligt mycket råvarufyndigheter för att locka en girig stormakt.
 
Nu skramlas det kring Nordkorea ändå. Regimen hotar med att förekomma fienden i och med en mäktig attack.
 
Äntligen! borde vi höra ropas i stugorna. Äntligen en sund och legitim och meningfull intervention vid horisonten!
 
Men, vad tror vi kommer hända om USA fuckar upp regimen och avrättar juche-kultens prästerskap? Sannolikt kommer vi få se brutala flyktingströmmar när regimens gränsvakter lägger ner vapnen. Med instabilitet i omkringliggande områden. Arga och ondsinta reaktioner från Kina. Kollaps och massvält i själva Nordkorea. (Samt en och annan tårfylld återförening vid den Sydkoreanska gränsen, får en hoppas.)
 
Sammanfattningsvis: Kostnaden hade varit massiv, mätt i mänskligt lidande och politisk instabilitet.
 
Det som ändå talar för att en intervention är väl att regimen verkar oerhört reform-osugen. Det går liksom sämre än i Zimbabwe. Värre än Venezuela. Mer irriterande än i Iran.
 
Regimskiftet i Burma tog lång tid. Men till och med där var militärregimen lite mindre hårdnackad än i Nordkorea. I alla fall vad vi kan säga i dagsläget. (Kan notera att Nordkorea i en regeringsrapport från 2008 angavs ha lägst grad av pressfrihet i Asien, medan Burma angavs ha näst lägst.)
 
Ska det interveneras någonstans är det nog i Nordkorea. Kanske kan Sydkorea och Kina absorbera migranterna, och det internationella samfundet på något sätt dämpa fallet ner i kaos och instabilitet i territoriet. Men det kommer säkerligen krävas en gedigen insats.

SchäsLong, del 6

 
***
 
 
Det finns få saker som Antropifagi härjar om så mycket som att verkligheten är stratifiera. (Här, här, här, här, här, här, här, här, här. För att bara nämna några exempel på härj.) En central komponent i denna världsbild är begreppet emergent fenomen. (Källa: Hofstadter, Gödel Escher Bach. Här, här, här, här, etcetera.)
 
Ett emergent fenomen är ett fenomen som är större än sina beståndsdelar. T.ex. är myrstacken någonting kvalitativt annorlunda än bara exakt lika många barr och myror. Liksom medvetandet är något kvalitativt annorlunda är alla enskilda neuroner och signalsubstanser. (Här, här, här, här, här, etcetera.)
 
Begreppet har hjälpt Antropofagi att förstå att det kan finnas olika nivåer av verkligheten. Det kan finnas hjärnceller, medvetna individer, kollektiva konstellationer såsom samhällen, ekosystem, planetsystem, galaxer, etcetera. Samtidigt. Vi behöver inte säga till sociologen att samhällen, kulturer och grupper inte finns, eftersom att dessa består av människor, och således det således bara är psykologer som behövs. Vi behöver inte säga till psykologen att människor består av neuroner, och att det således bara är hjärnforskare som behövs. Vi behöver inte säga till hjärnforskaren att hjärnceller består av molekyler och atomer, och att det således bara är kemister och fysiker som behövs.
 
 
"The failures of phlogiston and vitalism are historical hindsight. Dare I step out on a limb, and name some current theory which I deem analogously flawed?
 
I name emergence or emergent phenomena—usually defined as the study of systems whose high-level behaviors arise or 'emerge' from the interaction of many low-level elements.  (Wikipedia:  'The way complex systems and patterns arise out of a multiplicity of relatively simple interactions'.)  Taken literally, that description fits every phenomenon in our universe above the level of individual quarks, which is part of the problem.  Imagine pointing to a market crash and saying 'It's not a quark!'  Does that feel like an explanation?  No?  Then neither should saying 'It's an emergent phenomenon!'"
 
Evolutionens princip är närmast tautologisk. Survival of the fittest, där fitness definieras som den egenskap som bäst hjälper bäraren att survive. Detta till trots är evolutionen en bättre förklaring av arternas utveckling än många konkurrerande förklaringar. (Givetvis är det more to it än så, men där måste jag faktiskt få lov att luta mig mot auktoriteter på området. Jag kan fan inte sitta och karlägga gensekvenser helt själv hemma på rummet för fan. Detta till trots.) Och kanske mer en tautologi i backspegeln, vilket får stöd av att mänskligheten inte alltid haft evolutionen som favoritteori.
 
Likaledes är emergenta fenomen ett närmast tautologiskt begrepp, vilket också är det som gör det så upplysande. Som gör att det tar oss ur fällor som att "eftersom sociologi, ingen psykologi" (eller vice versa). Som gör att vi kan prata om medvetandet, även om det kan plockas isär i småbitar tills det inte finns längre.
 
Jag tror faktiskt att Yudkowsky håller med mig här. Han skriver fortsättningsvis:
 
"It's the noun emergence' that I protest, rather than the verb 'emerges from'.  There's nothing wrong with saying 'X emerges from Y', where Y is some specific, detailed model with internal moving parts.  'Arises from' is another legitimate phrase that means exactly the same thing:  Gravity arises from the curvature of spacetime, according to the specific mathematical model of General Relativity. Chemistry arises from interactions between atoms, according to the specific model of quantum electrodynamics."
 
Problemet uppstår när emergent blir en i sig själv tillräcklig förklaring för ett fenomen.
 
Jag vill nog för tillfället hålla fast vid att jag finner konceptet stratifierad verklighet (med emergenta fenomen) ytterst viktigt för att förstå världen och inte låsa sig vid enskilda nivåer av verkligheten. Däremot antar jag att jag måste öppna upp för att begreppet emergent fenomen kan användas som mystiskt svar på mystisk fråga, eller som semantisk stopskylt.
 
Emergens förklarar således aldrig någonting. Däremot är det ett förhoppningsvis upplysande argument mot reduktionister eller personer som diskriminerar vissa verklighetsnivåer.
 
Det är ett argument mot någon som säger: Medvetandet finns inte, för vi kan inte hitta tallkottskörteln/tallkottskörtelns finns, eftersom vi kan observera att medvetandet finns. Då kan vi säga: Men hörru, medvetandet kanske är en funktion av alla dessa komponenter, som tillsammans genererar en process som vi kallar medvetande? Sedan måste en mer detaljerad förklaring givetvis följa, där vi ser ur olika neuroner beter sig och samspelar för att skapa dessa processer.
 
En järnväg emergerar ur en mängd enskilda räls, när dessa sätts samman. Eller va?

måndag 24 april 2017

Nyliberalismens Mordor

Antropofagi åt idag en normaldålig lunch på ett normaldåligt flygplats/tågstations-franchise-lunchställe. Jag befann mig så att säga på andra sidan skranket. På silverskedssidan.
 
Rik av erfarenheter från utförarsidan av skranket, slog det mig att personal-personen var orimligt trevlig. Vad hade hen för anledning till detta? Antropofagi var ju på inget sätt särskilt trevlig mot personal-personen. Trevnaden var så att säga inte ömsesidig.
 
***

Låt mig presentera en halmgubbe som kanske ändå har någon slamsa av äkta fläskvävnad på sitt kranka skelett:
 
Det klagas då alltid på drickssystemet i USA:s servicesektor!
 
Stackars serveringspersonalen i USA, gnäller halmgubben. De måste vara trevliga pga. annars får de ingen dricks. De tvingas hora ut sin trevnad till främlingar.
 
***
 
Antropofagi vet varför personal-personen var så orimligt och ogrundat trevligt. Det var nämligen inte ogrundat.
 
Det finns två andra paradigm, bredvid leva-på-dricks-som-i-USA-paradigmet. Dessa heta yrkesstoltheten (Japan) och mystery shoppers (all franchiseverksamhet). På flygplatser och tågstationer kan du slå dig i backen på att det är fruktan för mystery shoppers som driver personal-personerna framför sig med en piska av kapitalism.
 
Det goda alternativet till dricks-systemet: Yrkesstoltheten. Kan dock också twistas till "internaliserad slavidentitet" à la tokvänsterresonemang à la vad som t.ex. framläggs i Februaripodden på detta tema. (En otrevlig servitör är en motståndsman, en sista kämpande japansk krypskytt på en ö i stilla havet. Typ.)
 
Det onda alternativet: Gestapokapitalism à la t.ex. SSP. Eller, gissar jag, McDonalds. KFC. Alla de där jävlarna. Subway. All den skiten. Den äckliga vidriga skiten. Som dödar. Döööödar.
 
Det är inte bara mystery shoppers, jao. Det är dolda kameror. Angiveri mellan kollegor. Svek och otrygghet. 1984 och Kalocain.
 
Le lite nu. De ser ju FÖR FAN VARENDA STEG DU TAR.
 
***
 
Frågan är: Är det bättre med Gestapokapitalism än att ge serveringspersonalen ekonomiska incitament att bete sig på ett visst sätt?
 
Jag antar att det är en öppen fråga. Men nästa gång en klagar på drickssystemet i USA kan en prova att jobba i en sekund i nyliberalismens Mordor:
 
Franchisesyltan.