Antropofagi

torsdag 28 december 2017

Final count

Passar på att sammanfatta 2017 års bloggande rent kvantitativt. (För en mer kvalitativ sammanfattning, skåda dettahäringa.)
 
Att det är rekordår är konstaterat. Men för sakens skulle giver jag eder uppdaterade siffror, mer eller mindre medan nyårs-kavan bubblar och/eller ensamhetens fotosyntes puttrar på i tevens näringsrika sken.
 
 
Detta är det tvåhundrasextioandra inlägget 2017, och det sjuhundrafjärde inlägget totalt för Antropofagi.
 
Härmed avslutar jag 2017. Gott slut!

Nollsummevänstern

Antropofagis veklagan över identitetsvänster och diskrimineringsgrundstävlande intersektionalitetsgenusvetare kan nu, tack vare Idé, förenas med veklagan över att vår avtagande produktivitet och ökande ojämlikhet kommer leda oss tillbaka till Medeltidens lera.

Istället för att slänga mig med etiketten "identitetsvänster" kommer jag hädanefter använda begreppet "nollsummevänster". (I detta inlägg dock variera terminologi när det mig så behagar.)

Då samhällskakan minskar, övergår en gemensam utvecklingssträvan i en malthusiansk fälla, ett sugarscape (för att tala med Beinhocker) där befintliga resurser av nödvändighet koncentreras hos vissa intressen.

När vi inte längre strävar gemensamt, så är vi konkurrenter om scarce resources, och vi kan inte längre utverka samordningsvinster. Nu är det konflikt som gäller.

Att högern inte längre ser arbetskraften som en tillgång - inte längre ser välfärdens infrastruktur som en gynnsam förutsättning - är ena sidan.

***

Den andra sidan är tribalismen.

Del ett i detta är de högerextremas framgångar - vi slåss ju om smulorna nu, och då är väl nation eller etnicitet en så god som någon Schellingpunkt för populistisk samordning.

Del två är nämnda nollsummevänster. Istället för att progressivt kräva utökade rättigheter och resursfördelning som kommer alla till godo, måste vi nu se till den egna gruppens/identitetens välstånd och välgång. Det handlar inte längre om arbetare, medborgare, eller människor. Det handlar om min grupp.

Den mäktiga instance av cooperate och Moloch-mord som vi sett i stora delar av världen mellan WW2 och oljekrisen - den är nu bokstavligt talat historia. Får vi inte fart på teknikutveckling och produktivitetsutveckling kommer högern (eller egentligen en evigt minskande promilleandel av totalbefolkningen) roffa hela kakan (eller egentligen en evigt ökande andel av alla befintliga resurser inklusive de andra människornas kroppar och arbetskraft), och vi som står utanför kommer döda varandra i ett principlöst och nihilistiskt allas-krig-mot-alla.

***

Detta är egentligen bara precis vad Antropofagi har preachat länge. Men, det är en syntetisering.

Nyliberalismens; högerextremismens; samt nollsummevänsterskiten; är bara de tre sidorna av myntet.

Problemet med identitetsvänster, tredjevågens-feminismen, intersektionalitetsnomenklaturen, är att denna förment subversiva rörelse

  • har accepterat det nyliberala paradigmet
  • har accepterat ekofascismens problemformulering
  • har accepterat att ojämlikhet är bra, så länge ojämlikheten inte följer diskrimineringsgrunderna
  • har accepterat att kakan har slutat växa och att vi måste slåss om smulorna

Således har nollsummevänstern och högerpopulisterna samsyn vad gäller identitet; båda bygger på tribalism.

"Jag tycker att din liberalism egentligen inte är vänsterns fiende- du delar ju t.ex. synpunkter med O'Neill för några avsnitt sedan. 'Riktig' vänster är också fiender till identitetsvänstern. Vi/dom tror att ekonomisk jämställdhet är centralt, inte exakt vilka skiljelinjer man organiserar orättvisa utifrån. Om alla hade samma, så gjorde HBTQ/hudfärg/kön/sexuell läggning/IQ/etcetera ingen skillnad. Alla ojämlika samhällen är dåliga. (Exempel.)"
Jag har även argumenterat följande: Mångfald utan jämlikhet är ingenting värt!
"Ett ojämlikt samhälle, där resurserna distribueras (ojämlikt) utan att ras eller kön har någon prediktionskraft, är fortfarande ett ojämlikt samhälle. Självklart är det orättvist att hur rik eller fattig någon är, vilket jobb eller vilken bostad någon kan få, eller hur många övergrepp från partner/polis/arbetsköpare någon tvingas utstå, beror på t.ex. melanin-mängd eller kromosomuppsättning. Däremot kan ett icke-rasistiskt, icke-sexistiskt samhälle fortfarande vara ojämlikt. Det grundläggande problemet är då inte löst, bara den godtyckliga selektionsmekanism som bestämmer vem som hamnar längre ner på samhällsstegen."
Så, identitetstramset är inte framåtsyftande; inte konstruktivt. Vi löser ingenting när vi förändrar urskiljningsgrunderna. Klassanalysen är den sanna, den korrekta, intersektionaliteten. Jämlikhet är rättvisa i utfall, dvs. i verkligheten, dvs. realiserad. Plussummespelet är trevligare än nollsummespelet.

"[G]enom att rabbla alla diskrimineringsgrunder och marginaliserade grupper man kommer på, blundar man för det faktum att det är ojämlikhet som är den egentliga intersektionella variabeln. Vilka grupper som missgynnas i ett system är en sekundär fråga. Den primära är om systemet är uppbyggt så att någon måste missgynnas."

***

Så det där med ekofascismen. En kort genomgång får räcka i detta sammanhang. I en nylig korrespondens ser vi argumentet unfold:a:
"[...] 
B) tycker stagnation är sämre än utveckling, men mindless resurskonsumtion utan investeringar i teknologi är ju mer eller mindre stagnation fast på fyllan...
C) dock är malthusian trap alltid nazism, och endast med excess resources (sjunkande valkadaver) som vi lyckas lajva mänskliga rättigheter
D) vi måste alltså tillåta evig tillväxt, för alternativet är konflikt om resurser vilket alltid blir ojämlikhet nationellt, och krig internationellt
E) vi vill göra detta utan att utrota oss själva så klart
F) Hitler insåg att the american dream som ouppnåeligt ideal räckte för en besviken medelklass - resursknapphet är alltid relativ, upplevd, efter att basic needs är mötta. Hitler trodde att Ukraina måste behandlas som Namibia för att tyskarna skulle få det göttare än amrisarna. Men redan före ww2 hade de teknologiska landvinningar skett som sedermera skulle leda till den gröna revolutionen
G) ojämlikheten är sjukt dålig, pga verkar leda till massa sociala problem enligt the spirit level. Även om vi antar avtagande marginalnytta av pengar och en utilitaristisk hållning, så vill vi ha så fördelat som möjligt för maxnytta. Ökning av fattigas inkomst klaffar också med efterfrågedriven tillväxt - samtidigt är lafferkurvan död och begraven. Slutligen samvarierar jämlikhet med ökande produktivitet - avtagande produktivitetsökning med ökande ojämlikhet. Så - det socialdemokratiska projektet är David Deutsch evinnerliga utveckling. Ett ickerevolutionärt, koorporativistiskt plussummespel där alla samhällsintressen kansliseras genom Partiet.
H) ekofascisterna motsätter sig det ovanstående - därför Fredrik Lindström kom ut som konservativ miljöpartist. Bara fåtalet kan konsumera för att jorden ska hålla. [X] påpekar att de rikas konsumtion fuckar jorden, men det betyder ju även att vi inte har råd med fler rika.
I) vi måste ha fler planeter, eller sätta tak på hur rika folk får lov att bli
J) vi måste bli scifi-sossar för att inte bli mp-nazister; eller så blir vi imf-kommunister
K) slut"

***

För att kunna hålla sig med en så dålig, i bemärkelsen felaktig och missvisande, modell av verkligheten som nollsummevänstern och högerpopulisterna gör, så krävs en rutten vetenskapsfilosfi. Dessa tvenne rörelser delar faktiskt rötter här: Båda stammar de från Nietzsche. (Ack, och ve.)

Identitetsvänstern har givit upp. Dels vetenskapsteoretiskt; de har fallit till föga för relativismen och vägrar tror att vi kan bli bättre på att kalibrera vår modell efter verkligheten. Och, som jag beskrivit ovan, i det att de accepterar en krympande kaka och växande kleptokrati/ojämlikhet. Man köper nollsummespelet, och lämnar dessutom walk over till enprocentarna. Så slåss man inbördes istället, om tweets eller om den rätten till att benämna bakverk.

***

Sammanfattning:

A. Tillväxt möjliggör plussummespel.

B. Minskande produktivitetsökning gör att vi övergår i ett nollsummespel.

C. Nollsummespel var det på medeltiden.

D. Nollsummespel innebär att vi inte skapar mer, utan bara slåss om att fördela det befintliga.

E. Ojämlikhetens självamplifierande natur leder till att ett minskande fåtal kontrollerar en ökande majoritet av tillgängliga resurser.

F. De som blir kvar får slåss om smulorna - det finns inte längre något värde i att koorinera sig, förutom om man hade kunnat koordinera sig mot det ägande fåtalet, men detta verkar vara svårt och ofta sluta med att det ägande fåtalet bara byts ut - nej kamrater, reformer är bättre än revolution; demokrati bättre än proletariatets diktatur; men dessa goda ting är plussummemöjligheter och kan ej uppkomma eller bibehållas i nollsummeekonomin.

G. Dagen vänster tappar greppet om fördelningsfrågorna, pga. de kan inte påverka dem längre. Det finns ju inte längre något gemensamt intresse av ömsesidig välgång arbetare visavi kapital - sossarnas (eller motsvarandes) allians med di rige är således överspelad.

H. Vänstern får hålla till godo med smulorna, som sagt, och istället bråka om symbolfrågor eller lokal och begränsad resursfördelning i stil med "vem av oss förlorare ska förlora mest".

I. Peniafobi, dvs. marginalisering och skräck för marginalisering, leder till högerpopulisters framgångar. Dessa är, liksom nollsummevänstern, enna eländiga nollsummekonkurrenter av malthusiansk modell - krigar om smulorna och sätter Folk mot Folk.

J. Nollsummevänstern och högerpopulisterna delar idéhistorisk tradition, dvs. Nietzscheansk relativism. Hitler läste Nietzsche innan Foucault gjorde det. Pomerantsev har myntat "postmodern totalitarianism", vilket betonar släktskapen. Ad hominem-style critique är nyckeln.

Slutsats: Tydligen är våra AE-instinkter starka. När vi väl hamnar i trängda lägen, dvs. malthusianska fällor och race to the bottom:s, så aktiveras vår tribalism och vi börjar samlas i identiteter. Jag är svensk, jag är bög, jag är trans, jag är man, jag är landsbygd. MRA-snubbarna är exakt lika identitära som föremålet för deras polemik. Etcetera.

En bra tillväxtsosse skulle bara kavlat upp armarna och byggt mer välstånd, i samförstånd med industrin, och fördelat detta på di breda befolkningslagren utan knot. (Detta verkar korrekt, givet att "knot" betyder ungefär "gnäll", vilket jag gissar. Trots att jag sitter bokstavligen precis vid en dator och lika gärna kunde kolla upp det! Betrakta denna möjlighet till kunskap som vaskad.)

Eviga frågan: Hur få igång produktivitetsökningen igen? Hoppas på mäktiga teknologiska landvinningar, så klart!

Från politiskt håll verkar bästa möjligheten, innan vi sjunkit ner i faktiskt medeltida feodalt våld, att fördela resurserna för fulla muggar och genererara efterfrågedriver tillväxt fucking shit.
Men jag bara gissar.

***

Bakgrund ang. jämlikhet.

fredag 22 december 2017

Social inkompetens?

Liksom korrespondensen med Tellhed verkar korrespondensen med Jalmert kapitalt misslyckas med att lyfta till nivån "vettig diskussion". Det är visserligen stressiga juletider, men det föresvävar även Antropofagi att han kanske på något sätt är jobbig eller otrevlig. Att vara jobbig eller otrevlig är i sig inget fel - det är ju sas. de andras problem om jag är jobbig - men strategin är dålig för att fåtillstånd givande dialektisk debatt.
 
Dock vill Antropofagi påstå att han/jag i alla fall anstränger sig medvetet för att vara så trevlig som möjligt. Att jag samtidigt kan uppfattas som jobbig är så klart synd, men sannolikt oundvikligt - det går ju inte att argumentera utan att vara i alla fall lite motvals.
 
Den konspirationsteoretiskt lagde kanske misstänker att just genusvetare reagerar dåligt på just sakargument. En alternativ hypotes är att just genusvetare tvingas utstå mailbombning av blandat slag från olika killar mest hela dagarna, och att det inte är deras högsta målbild att förevigt vara engagerade i att "ta debatten" med nättroll likt någon slags vid datorn fjättrad Promotheus. (Eller Andromeda... Eller Sisyfos. Fan de älskade att fjättra folk, de där jävla BDSM-grekerna.)
 
För maximal transparens kommer nu hela den ensidiga korrespondensen, så kan läsaren själv bedöma vad som tycks den mest sannolikt.
 
***
"Hej Lars,

jag läste dig citeras i dagens DN Sthlm. Jag är osäker på hur väl tidningen återgivit vad du sagt, men det dök upp några frågetecken som jag gärna skulle räta ut. Hoppas du kan hjälpa mig!

I tidningen läser jag: 
'Det som utmärker mansrörelser av typen Raw Man är att de betonar att det finns medfödda skillnader mellan män och kvinnor. [...] – Det finns sällan vetenskapliga belägg för de teorier mansrörelser brukar vilja förmedla, vilket gör mig som forskare skeptisk, säger Lars Jalmert.' 
Jag tolkar det som att du menar att det inte finns medfödda skillnader mellan män och kvinnor. Detta verkar emellertid en smula dels kontraintuitivt, och dels i motsägelse mot forskningens konsensus. T.ex. skriver Hyde 2014 att:
'Overall, based on the numerous meta-analyses reported here, there is much evidence in support of the gender similarities hypothesis. Domains in which gender differences are small (around d = 0.20) or trivial (d ≤ 0.10) include mathematics performance, verbal skills, some personality dimensions such as gregariousness and conscientiousness, reward sensitivity, the temperament dimension of negative affectivity, relational aggression, tentative speech, some aspects of sexuality (e.g., oral sex experience, attitudes about extramarital sex, attitudes about masturbation), leadership effectiveness, self-esteem, and academic self-concept.

Nonetheless, the gender similarities hypothesis acknowledges exceptions to the general rule. Exceptions to gender similarities, where differences are moderate (d = 0.50) or large (d = 0.80), include 3D mental rotation, the personality dimension of agreeableness/tender-mindedness, sensation seeking, interests in things versus people, physical aggression, some sexual behaviors (masturbation and pornography use), and attitudes about casual sex.'
Vidare noterar jag att evolutionspsykologin (t.ex. Baron-Cohen, Campbell, Lippa och Pinker) noterar att människan som art utmärks av en viss könsdimorfism och således biologiskt bestämda könsskillnader på gruppnivå.

(Jag noterar också att Charlotta Stern pekar på att genusvetenskaplig forskning kan riskera att negligera dessa skillnader, samt att det finns en svårighet hos vissa att förstå att mindre skillnader i on avarage-ingångsvärde kan få betydliga skillnader i utfall: 'minor differences between distributions can explain striking differences in outcomes'.)

En kanske perifer poäng som dock ändå hör hemma här: Vi erkänner i allmänhet otriviala skillnader mellan könen vad gäller 'fysiologiska' egenskaper - se t.ex. diskussionen om hur kvinnliga idrottare med manliga nivåer av testosteron ska få tävla, eller tänk dig vilka som i allmänhet föder barn och ofta ammar. Det synes mig implicera en närmast descartiansk dualism att tro att mentala egenskaper inte skulle kunna skilja sig åt mellan grupper på motsvarande sätt - jag tror inte att Anden och Köttet / Kroppen och Själen är av olika materia, eller att Själen är skapad av Gud medan Kroppen är ett resultat av evolutionsprocessen.

Slutligen; det verkar som att det fysiologiska och psykologiska könet bör vara i överensstämmelse för att en ska må bra. Icke-cis-personer tenderar att uppleva könsdysfori, och transpersoner löper större risk för mental ohälsa och suicid.

Så: 1) Är du felciterad? 2) Missförstår jag? Eller 3) vill du kalibrera din uppfattning? Om ej 1-3, så: 4) Hur ska jag förstå diskrepansen mellan evidensen och hur du citeras?

(Du säger/citeras förresten själv: 'Historiskt sett är idén om män i grupp generellt inte en jättebra idé, man ser ju vart det har lett. Det är inte kvinnor som krigar, säger Lars Jalmert.' Detta implicerar onekligen könsskillnader, eller missförstår jag?)

Stort tack på förhand om du kan hjälpa mig att räta ut frågetecknen kring hur du citeras i tidningen!

Vänliga hälsningar [Antropofagi]"
***
 
"Hej [Antropofagi] och tack för ditt mail med frågor! 
Både Helena Hill och jag försökte markera att en del (inte alla) mansrörelser brukar argumentera ungefär så att eftersom vi har olika biologiska kroppar så medför det att vi beter oss olika, d v s har olika medfödda skillnader i beteenden, attityder etc. Att biologiska skillnader återspeglas, medfött, i våra beteenden.
Jag har en annan uppfattning, enkelt uttryckt att vi föds i olika kroppar och att normer i mänskliga strukturer tolkar dessa olika kroppar till olika mönster. Vi gör ju en åtskillnad mellan biologiskt kön och genus, engelskans sex och gender.
Jag har bifogat en artikel jag skrev i Feministiskt Perspektiv för några år sedan som kanske klargör genusforskares 'plattform'. Du är dessutom uppenbart väl inläst på området. 
Du citerar också Janet Hyde (som jag för övrigt uppfattar som en av de bästa forskarna med kvalificerade  metaanalyser) som pratar om 'gender similarities' och gender differences och inte sex similarities etc.
Hoppas att dessa rader har rätat ut dina frågetecken och än en gång tack för ditt frågande! Den vanligast förekommande responsen till mig på artiklar av detta slag är annars (till skillnad från dig) ett totalt förnekande av genusforskningens kunskap och att jag personligen har fel, fel, fel och inte borde uttala mig eftersom alla vet att män är från Mars och kvinnor från Venus.
Vänliga hälsningar
Lars"
***
 
"Hej [Lars], tack för ett utömmande och trevligt svar. Tar mig ann din artikel med nyfiken entusiasm.

Ha en fin solig söndag!"

Senare, efter att ha läst artikeln:

"Hej igen Lars, 
väldigt intressant artikel. Jag tror dock att några av mina frågetecken kvarstår efter att jag läst. Jag måste redan här be om ursäkt om jag blir lite långrandig - jag försöker fatta mig kort, men det är ingenting som jag är särskilt bra på, ledsamt nog. Har du ändå tid och lust att läsa och svara blir jag givetvis väldigt glad! 
Jag tar en sak i taget: 
1. Du skriver i mailet att du ibland anklagas för att ha 'fel, fel, fel'' av företrädare för olika mansgrupper. Mansgrupperna ifråga har jag ingen koll på, men att ha 'fel, fel, fel' tycker jag inte en ska skämmas för. Det har jag själv ofta, och inget gör mig gladare än möjligheten att korrigera en felaktig uppfattning. Faktiskt tycker jag att kritik och falsifiering är en väsentlig aspekt av 'vetenskap', vilket för mig in på: 
2. Diskussionen kring huruvida genusvetenskap är anti[vetenskapligt] eller ej. Du skriver:  
'[...] hennes inskränkta syn på att det endast är naturvetenskaper som är vetenskaper kan man i sin tur avfärda med att det är människor som ger mening åt naturen och det är forskarkollektivet som definierar vad som är vetenskap. Det är människor som konstruerar och definierar vetenskap. Det finns ingen vetenskap som är bestämd av naturen, ingen naturlig vetenskap.' 
Jag håller så klart med om att själva begreppet 'vetenskap' kräver en definition, liksom alla begrepp - men det är sällan meningsfullt att diskutera 'by definition'. Det intressanta är - i min mening - när vi kan komma överens om en definition, och diskutera utifrån den. Exempel: Det spelar inte så stor roll om vi kallar Pluto för planet eller ej, om vi är överens om alla väsentliga egenskaper. Så även med 'vetenskap'. 
Frågan är väl då, förmodar jag, vilka väsentliga egenskaper som vi tycker att någonting ska ha för att få lov att ingå i kategorin 'vetenskap'. Jag antar att diskussionen rör just detta. En vetenskap ska, enligt vad jag ser som konsensussynen, generera falsifierbara prediktioner. [I efterhand noterar Antropofagi att det här är rätt konstigt och slarvigt formulerat, men att den välvillige läsaren ändå bör förstå andemeningen utan någon större svårighet.] Denna popperska definition har sina fördelar - en teori kan sägas bli meningsfull genom att den säger oss vilka observationer som vi bör förvänta oss. Teorin robusthet testas utifrån huruvida dessa förväntningar realiseras. Men, för att säga något om verkligheten måste teorin rent teoretiskt kunna ha fel - dvs. den ska inte likvärdigt väl förklara alla tänkbara utfall eller observationer. Detta är väl i princip vad falsifierbarhetskriteriet handlar om. 
Jag har ingen aning om vem Tanja Bergqvist är, men jag noterar att din text inte dröjer vid vilka kvaliteter som en vetenskap bör ha för att meningsfullt kunna kallas vetenskap, och inte heller dröjer sig texten vid huruvida genusvetenskapen de facto har dessa kvaliteter. Istället är min bild att du lutar dig mot en förment majoritetsuppfattning, en slags epistemisk-demokratisk tanke, där förekomsten av genusvetenskapliga institutioner och tidsskrifter tas som intäkt för att genusvetenskapen är en vetenskap. Jag håller med om att det är en viss osannolikhet förknippat med att väldigt många människor som faktiskt tänkt efter skulle kalla någonting en vetenskap om det inte också hade relevanta kvaliteter. Däremot är det inte oerhört osannolikt - exempelvis är merparten av världens innevånare religiösa, en stor del av väljarna i Sverige röstar på SD, och en stor del av all världens teoretiska fysiker tror på strängteorin. Ditt philosophical majoritarianism-argument är således att betrakta som ett ganska lättviktigt bevis. [I efterhand noterar Antropofagi att en väldigt liten andel av Sveriges befolkning röstar på Fi, och att Jalmert sannolikt inte håller med om att detta är en indikation på att Fi har fel i sin analys.
Intressantare för mig är: Vad är din definition av vetenskap? Varför är just dessa kriterier viktiga? Är det öht. viktigt att kalla något en 'vetenskap', om vi rent hypotetiskt antar att vi inte bryr oss om de vetenskapliga kriterierna? Lever genusvetenskapen upp till relevanta kriterier? Vilka kriterier är det kritikerna tycker att genusvetenskapen inte lever upp till, och varför - alternativt, vilka kriterier är det som du och kritikerna är oense om bör ingå i definitionen av 'vetenskap? 
3. När du kritiserar 'biologistiska felläsningar' tycker jag att du halmgubbar en smula. Du säger att det är fel att säga att 'gener har avsikten att föröka sig' eller att 'gener syftar till…', vilket jag givetvis håller med om i sak. Däremot är det väl korrekt att säga att evolutionen är en blind optimiseringsprocess som per definition leder till exakt det utfall vi ser 'nu'/när vi tittar. De DNA-molekyler som överlever och förökar sig kommer att ha överlevt och förökat sig. De som inte överlever försvinner. Att folk i allmänhet tenderar att tillskriva evolutionen en agentskap speglar kanske hur vårt språk är strukturerat, eller hur vår kognition fungerar. (Jag tänker genast på parallellen till animism, där träd och floder ges personligheter.) Det är lätt hänt att en faller in i att tala om syfte eller avsikt när en diskuterar evolution, tycker jag. Men detta kan vi väl försöka korrigera när vi orkar eller när det är viktigt, och annars ha överseende med. Hellre steel-man:a än straw-man:na argument - hellre bemöta motpartens bästa argument - mest välvilligt tolkat - tycker jag. 
Så, vad är det genusvetenskapskritikerna menar när de 'hävdar [...] att vi föds olika och att feminister inte accepterar detta'? Jo, förmodligen (som nämnda Stern-studie, förekomsten av Heterodox Academy, allsköns offentlig debatt, samt Svenska Sekretariatet för genusforsknings egna problemformulering indikerar) att genusvetenskapen uppfattas som att den förbiser biologiska könsskillnader, framförallt med avseende på vad vi kan kalla psykologiska egenskaper. Låt mig ge ett exempel: 
Den gängse genusvetenskapliga förklaringen till könssegregerade studie- och yrkesval är att olika normer och förväntningar förklarar dessa. (Ett rätt färskt fall är Una Tellheds forskning.) Däremot har denna 'normhypotes' svårt att förklara den sk. jämställdhetsparadoxen
Varför känner sig kvinnor trygga att läsa högstatusprogram som högskoleförberedande NV-programmet, men inte t.ex. Anläggning och bygg? Dessutom, varför det är tryggare med vissa inriktningar än andra inom samma program? Det är en rätt komplex karta över normer som måste ritas för att förklara alla dessa skillnader, och varför vissa är större än andra. (Se Skolverkets statistik.)
Vi kan även se på arbetslivet - i flera delar tydligt könssegregerat, med kvinnorna i omsorgsyrken och män i tekniska yrken (se t.ex. JämO). Vissa kategorier av yrken är starkt könssegregerade, medan andra har en jämn fördelning. Här tycker jag att "normförklaringen" misslyckas med att förklara varför så är fallet. Många högstatusyrken är ju kvinnodominerade - SCB:s sammanställning visar att flest psykologer är kvinnor (sid 43), i ökande takt flest jurister (sid 38), och definitivt flest veterinärer (sid 56), för att ta några exempel.
Så - om vi steel-man:nar kritikernas argument: Det verkar som (vilket även nämnda Hyde 2014 noterar) att det finns könsskillnader som t.ex. "interests in things versus people" som (även givet en stor överlapp mellan gruppen män och gruppen kvinnor) kan ge en betydande skillnad på aggregerad nivå just avseende studie- och yrkesval. Tillråga på allt, precis enligt de mönster vi ser i utbildnings- och yrkesval i vårt relativt jämställda Sverige. Kritikerna, och även jag själv, drar slutsatsen att bevisen pekar på att biologiska skillnader på gruppnivå förklarar könssegregationen i just detta avseende - men samtidigt är signalerna från genusvetenskapen att det är 'normförklaringen' som är den korrekta. Här noterar alltså kritikerna, och jag återigen även jag själv, en diskrepans mellan bevisläget och genusvetenskaps-konsensus; vilket dessutom får väldigt konkreta implikationer på policy.
(Vi behöver väl inte ens nämna att en statistisk utsaga om två grupper, t.ex. män och kvinnor, inte är en utsaga om någon individ - utan om sannolikheten för att en individ i respektive grupp ska ha vissa egenskaper, allt annat lika.) 
Jag blir långrandig nu märker jag, men jag tror att den allmänna uppfattningen är att genusvetenskapen överdriver sin 'likhetshypotes' - samtidigt som det finns starka bevis för icke-triviala könsskillnader, även psykologiskt, på gruppnivå.
4. Jag håller verkligen, verkligen med om att 'det är, som bekant, ganska enkelt att hitta enskilda studier som styrker det mesta.' Good call! Se upp för hen med en studie. Hyde 2014, som du också hade läst så vitt jag förstår, är ju en metastudie som pekar på skillnader. Jag antar att din betoning av distinktionen mellan gender respektive sex differences har att göra med att skillnader mellan män och kvinnor som grupp i utgångläget kan förklaras av t.ex. kultur, eller t.ex. biologi.
(En naiv uppdelning så klart, som samhällsdebatten fö. förmodligen mår dåligt av. Normer är en funktion av vår biologi - och vi har en bred biologisk potential som kan realiseras beroende på miljö. 'Samspelshypotesen' är kanske en vinnare här, så som gyllene medelvägar ofta är.)
Evolutionspsykologernas könsdimorfism, liksom könsskillnader som återfinns oavsett kulturell kontext, pekar på att vissa skillnader sannolikt är mer fixerade och förankrade i det biologiska än vissa andra skillnader. Lite som att bondekvinnor förr i tiden var starkare än dagens elitroddare - miljö! Men, männen i samma miljö var ännu starkare. Eller lite som: Alla kanske dricker, men bara vissa blir alkoholister. Arv + miljö!
5. Jag håller inte med om att Pinker och Baron-Cohen (de andra har jag ingen koll på) skulle vara någon slags charlataner. Du går inte närmare in på varför, och Haavind och Dussauge-länken verkar ha dött. Jag hittar fram till Dussauges 'Sex, lögner och evolutionens förvrängda löften: Harald Eia & Ole-Martin Ihle, Født sånn eller blitt sånn?', men den finns inte tillgänglig i fulltext. Här skulle jag gärna ta del av själva sakinnehållet, eftersom din kritik i kortformatet (av nödvändighet, gissar jag) mer är av det svepande slaget.
 
Ojdå. Som jag fruktade blev det mycket text, och många frågor också. Hoppas det inte tröttar ut dig! Vänliga hälsningar (och glad tredje advent), [Antropofagi]"
 
***
 
Givetvis verkar det troligt att en beläst herre som Jalmert har mycket bra svar på alla Antropofagis frågor - dude är ju ändå prewfessah på SU. Pga. exempelvis julestress hinner Jalmert emellertid inte besvara Antropofagis frågor innan Antropofagi två dagar senare ånyo hoppar upp på tangentbordet med alla fyra tassarna: 
"Hej igen Lars, 
jag inser att du kanske inte har tid att svara på ett så långt och omständigt mail. Kort bara, det viktigaste: Har du möjlighet att förse mig med Dussauges artiklar, som jag inte kan hitta?
Med vänlig hälsning [Antropofagi]"
***

Ack och ve. Ännu inget svar från Jalmert. Vad är det jag gör fel?

Genusvetare, katoliker, killkomiker. Alla lämnar de Antropofagis frågvisshet ostillad. Ack törsten efter svar är mig övermäktig.

onsdag 20 december 2017

Bättre rehabilitering, genom: Mäkta intressant om normer!

Efter att ha misslyckats med rehabilitering genom feminismpodd, kommer nu rasism-sexism-medicinen från oväntat håll. Harris podd har tidigare hållits delvis ansvarig för Antropofagis självradikalisering, men bjuder nu på medicin mot densamma. Det handlar om samtalet med Bret Weinstein, en välformulerad herre som tidigare citerats här på bloggen.
 
Det Bret varit i blåsväder för är hans omfattande rasistism. Typ. Kolla här:
 
 
"Evolution and science and that shit is fucking racism." Oj!
 
Det Bret konstaterar i podden är i alla fall att "race" förmodligen är ett dåligt ord. Detta inte pga. att människan är en "homogen art" - det är enligt Bret ett missledande argument - utan för att "race" är en historiskt sett otroligt problematisk term. Istället kan vi använda termen "population", eller "lineage", beroende på vad vi pratar om. Antropofagi har tidigare nyttjat termen "genetiskt kluster" (även t.ex. här och här och här), men "population" känns klart med händigt och för den delen generiskt.
 
Bret konstaterar vidare att gender ofta(st) matchar sex, dvs. att genusvetenskaps-likhetsfeminists-normöverskattarnas analys förmodligen är sämre än den borde vara. Däremot överbrygger Bret alla relevanta avstånd som rent intellektuellt borde kunna finnas mellan genusvetare och evolutionspsykologer. Antropofagi har tidigare skrivit:
"Jag tycker allmänt sett att de som hetsar om normkritik är de som är minst villiga att erkänna att normer och kulturer kan se olika ut beroende på vilken del av världen en härstammar från. (Dock, såklart.) Detta är inkonsekvent. 
Samtidigt är personer som är väldigt fästa vid förklaringen 'främmande kultur'/'osvenska normer' ofta också samma personer som inte är så bra på att väga in (köns-)normer som förklarande faktorer när det gäller den infödda, svenska populationen. Detta är också inkonsekvent.

Bägge sidorna måste lära sig att vara konsekventa. Och tänka lite mer på vad normer är, i förhållande till vad."
Bret Weinsteins perspektiv är att människan har lämnat över en väldigt stor del av sina funktioner till vad vi här kan kalla "normsegmentet". Det betyder att vi som art är otroligt flexibla och anpassningsbara. Vi har en väldigt bred potential vad gäller beteenden, helt enkelt. Någonting säger mig att det hänger ihop med den kognitiva revolutionen, och således - ack antropocentrismen - gör oss unika i jordens fauna.
 
Det fina med idéer och memes är att de kan skifta på en femöring - det har om inte annat den förstått som själv någon gång krisat en uppfattning eller lämnat ett samfund. Evolutionen som optimeringsprocess verkar således illa kvickt på våra idéer - Bret tar tsunamikatastrofen som exempel, då kunskapen om vad en tsunami är spred sig över hela världen på ca 24 timmar. Västerlandets ideologiska dominans är väl ett annat exempel; en effektiv idé dominerar och sprids.
 
Bret kommer, likt Friedman som vi tidigare diskuterat, in på kulturell - eller memetisk - evolution. De idéer som givit fördelar till individer och populationer, har i större utsträckning överlevt och spritts. Här myntar Bret det otroligt härliga begreppet "metaforsik sanning", som konnoterar en föreställning som leder till ett önskat utfall snarare än som är i sak korrekt. T.ex. kan föreställningen att inte äta gris leda till att man inte dör av äckliga parasitmaskar i ett subtropiskt klimat, vilket är en överlevnadsfördel. Detta även om själva tron på att fläsk är orent pga. att Gud sagt så, i sak är fel.
 
Distinktionen mellan instrumentell och epistemologisk rationalitet comes minst sagt to mind. Vi kommer också ofelbart in på diskussionen om "genusvetenskap som tro", och kan fråga oss: Vilka goda effekter kan vi vinna genom en i sak felaktig föreställning? Med tanke på människors generella svårighet med statistiska utsagor, kanske det ger ett bättre utfall att sprida föreställningen om att män och kvinnor är exakt lika. Individer som tror det kanske är mer benägna att bemöta varje individ som en individ, jämfört med personer som vet att män och kvinnor på gruppnivå uppvisar vissa skillnader. Det är inte osannolikt att personer med korrekt information i sakfrågan kan fall till föga för sina fördomar och behandla individer på ett otillbörligt vis. (Typ: "Du är ju tjej, så du får inte hålla på med IT/data, för tjejer håller i snitt på med omsorg.")
 
Analogt med att en arts framgång och individens lycka inte är särskilt nära sammantvinnade - kossor och hönor i djurindustrin är ett populärt exempel - så kan vi väl i princip säga att en idés framgång och bärarens nytta inte heller behöver vara överlappande. Frågan lyfts lite hastigt i Q&A:n, men får ingen fullödig utredning. Bret avfärdar group selection men pekar samtidigt på att även vedersakarnas perspektiv kan kalibreras. Antropfagi sparar på det hela taget diskussionen till en annan dag, men det kan vara intressant att erinra sig att självmordssekt-idén inte är nå vidare för kollektivet, medan självmordsbombar´-idén inte är nå vidare för individen. Det kanske finns någon intressant åtskillnad att göra här, med avseende på vem som gynnas av 1) idén, 2) bäraren, och 3) gruppen.
 
Att återupptäcka normernas betydelse via en evolutionsbiolog blir i alla fall en perfekt rehabilitering för Antropofagis rasism-sexistism-sjuka. För att använda sig av nyvunna termer "metaforisk sanning", kanske genusvetenskapen är en sådan i det här avseendet; men att jag nu lirkat mig in bakvägen till anti-sexism/rasism, via en uppfattning som verkar mer korrekt även i sak. Känns som en stor personlig vinst!
 
Men även rehab-medicinen Bret Weinstein planterar smutsigt snusk i Antropofagis hjärna - han ger nämligen lite bränsle åt den ideologiska riktningen som vi kallar "konservatism". En fråga som Bret kommer in på som hastigast i den avslutande Q&A:n är nämligen att vi inte kan veta exakt vilka felaktiga föreställningar som fortfarande ger oss fördelar. Antropofagi har nyligen kommit in på fördelarna med katekesläsning, samt på olika specifika kulturers förutsättningar beträffande olika politiska och juridiska system och institutioner. Här finns det skäl att tro att det i vissa fall kan vara rent skadligt att kasta bort traditionella föreställningar - vilket väl är det som konservativa lite sådär randomly kan ha rätt i.
 
Så var vi åter tillbaka på Houellebecq. Satan i helvete vilken postnihilismens poet han är ändå. Och den störste rasist-sexisten av oss alla. Salute!

tisdag 19 december 2017

Bryggor

Nu börjar det.
 
***
 
"Around the world, increases in wealth have produced an unintended consequence: a rising sense of time scarcity. We provide evidence that using money to buy time can provide a buffer against this time famine, thereby promoting happiness. Using large, diverse samples from the United States, Canada, Denmark, and The Netherlands (n = 6,271), we show that individuals who spend money on time-saving services report greater life satisfaction. A field experiment provides causal evidence that working adults report greater happiness after spending money on a time-saving purchase than on a material purchase. Together, these results suggest that using money to buy time can protect people from the detrimental effects of time pressure on life satisfaction."
Antropofagi har tidigare rapporterat om att E/INTP-personlighetstypen ogillar konsumism, och att "all this material asceticism and conflict avoidance support one primary goal – to free up mental resources for more important things."
 
 
***
 
En annan metod för att frigöra kognitiv kapacitet verkar vara att avstå från smarta telefon; kan möjligen bidra till att förklara varför Antropofagi läser hyllmeter med böcker i veckan, medan den genomsnittlige medborgaren fortfarande kämpar med baksidestexten på Zlatan-biografin.
"Our smartphones enable—and encourage—constant connection to information, entertainment, and each other. They put the world at our fingertips, and rarely leave our sides. Although these devices have immense potential to improve welfare, their persistent presence may come at a cognitive cost. In this research, we test the “brain drain” hypothesis that the mere presence of one’s own smartphone may occupy limited-capacity cognitive resources, thereby leaving fewer resources available for other tasks and undercutting cognitive performance. Results from two experiments indicate that even when people are successful at maintaining sustained attention—as when avoiding the temptation to check their phones—the mere presence of these devices reduces available cognitive capacity. Moreover, these cognitive costs are highest for those highest in smartphone dependence."
Dessutom riskerar den som använder sociala medier snart att bli omhändertagen - det senaste är nämligen att ditt Instagramflöde avslöjar din mentala (o)hälsa. Gökboet nästa för den som lägger för deppiga filter på sina utflyktsbilder.
 
 
***
 
Den som har anledning att läsa upp på den senaste dinosaurieforskningen kanske blir förvånad över att allting har fjädrar nuförtiden. (Nuförtiden i det här fallet = minst 65 miljoner år sedan.) Sara Sheppard har med andra ord ännu fler revideringar att göra i sin dinosauriebok.
 
But there's more. Den klassiska uppdelningen mellan fågelhöftade- (ornithischier) och ödlehöftade (saurischier) dinosaurier är nu satt ifråga:
"Our study has found a sister-group relationship between Ornithischia and Theropoda (united in the new clade Ornithoscelida), with Sauropodomorpha and Herrerasauridae (as the redefined Saurischia) forming its monophyletic outgroup. This new tree topology requires redefinition and rediagnosis of Dinosauria and the subsidiary dinosaurian clades. In addition, it forces re-evaluations of early dinosaur cladogenesis and character evolution, suggests that hypercarnivory was acquired independently in herrerasaurids and theropods, and offers an explanation for many of the anatomical features previously regarded as notable convergences between theropods and early ornithischians."
 
***
 
En annan grej som är gammal är vikingar. En studie från september i år visar att minst en vikingakvinna begravdes som fullvärdig krigare. Vilket betyder att arbetsmarknaden var mindre könssegregerad för 1000 år sedan än i dagens Sverige. Bra jobbat med jämställdhetsintegreringen, Kung Klas-Trudvuld den Blodspillde!
"The genomic results revealed the lack of a Y-chromosome and thus a female biological sex, and the mtDNA analyses support a single-individual origin of sampled elements. The genetic affinity is close to present-day North Europeans, and within Sweden to the southern and south-central region. Nevertheless, the Sr values are not conclusive as to whether she was of local or nonlocal origin. [...] The identification of a female Viking warrior provides a unique insight into the Viking society, social constructions, and exceptions to the norm in the Viking time-period. The results call for caution against generalizations regarding social orders in past societies."
 
***
 
Ond bråd död är förstås inte så kul, oavsett om en är kvinna eller man. Som tur var så stiger den förväntade medellivslängden rätt stadigt, eller har iaf. så gjort under lång tid, dvs. ungefär sedan medeltiden tog slut. Härligt nog verkar det som att life expectancy kommer att fortsätta att öka en stund, och faktiskt mer för män än för kvinnor. Tyvärr gäller detta Världen - i bl.a. Sverige är verkar den förväntade ökningen vara ringa eller obefintlig. Detta, spekulerar Antropofagi, möjligen pga. höga siffror redan i dagsläget - har vi månne nått biologins gränser?
"Life expectancy is projected to increase in all 35 countries with a probability of at least 65% for women and 85% for men. There is a 90% probability that life expectancy at birth among South Korean women in 2030 will be higher than 86·7 years, the same as the highest worldwide life expectancy in 2012, and a 57% probability that it will be higher than 90 years. Projected female life expectancy in South Korea is followed by those in France, Spain, and Japan. There is a greater than 95% probability that life expectancy at birth among men in South Korea, Australia, and Switzerland will surpass 80 years in 2030, and a greater than 27% probability that it will surpass 85 years. Of the countries studied, the USA, Japan, Sweden, Greece, Macedonia, and Serbia have some of the lowest projected life expectancy gains for both men and women. The female life expectancy advantage over men is likely to shrink by 2030 in every country except Mexico, where female life expectancy is predicted to increase more than male life expectancy, and in Chile, France, and Greece where the two sexes will see similar gains. More than half of the projected gains in life expectancy at birth in women will be due to enhanced longevity above age 65 years."
(Relaterat [jag noterar att de inbäddade graferna från Our World in Data verkar ha dött - det går bra att gå in och modellera på deras sida själv, och jag hoppas att resonemangen ändå är begripliga]: Life expectancy i Japan; vet fortfarande inte; Luther; Sveriges smittor, Rwandas folkmord, och Nordkoreas överraskning; kontrafaktisk guesstimation; Jevgenij Zamjatin; ännu mer Japan-död; yes I can; mot kulturrelativism.)
 
***
 
För att överhuvudtaget ha någon life expectancy gäller det att födas. Och detta, min vänner, är något som företrädelsevis kvinnor pysslar med. Att föda barn verkar emellertid ha rent ekonomiska kostnader, och nu är det senaste att det också påverkar hjärnan:
"Pregnancy involves radical hormone surges and biological adaptations. However, the effects of pregnancy on the human brain are virtually unknown. Here we show, using a prospective ('pre'-'post' pregnancy) study involving first-time mothers and fathers and nulliparous control groups, that pregnancy renders substantial changes in brain structure, primarily reductions in gray matter (GM) volume in regions subserving social cognition. The changes were selective for the mothers and highly consistent, correctly classifying all women as having undergone pregnancy or not in-between sessions. Interestingly, the volume reductions showed a substantial overlap with brain regions responding to the women's babies postpartum. Furthermore, the GM volume changes of pregnancy predicted measures of postpartum maternal attachment, suggestive of an adaptive process serving the transition into motherhood. Another follow-up session showed that the GM reductions endured for at least 2 years post-pregnancy. Our data provide the first evidence that pregnancy confers long-lasting changes in a woman's brain."
 
***
 
Det är inte bara barnafödande som är dumt för hjärnan. Nej, även supande har en kostnad för knoppen. Så, det kanske är lika så bra att bara gå helt över till knark istället. Det verkar, med undantag av heroin, tjack, metamfetamin, special K, PCP och krokodil, vara något mindre skadligt än alkohol. Och så dödar man i allmänhet fler när man krökar, som sagt. Varför inte psilocybin, t.ex.:
"Psilocybin with psychological support is showing promise as a treatment model in psychiatry but its therapeutic mechanisms are poorly understood. Here, cerebral blood flow (CBF) and blood oxygen-level dependent (BOLD) resting-state functional connectivity (RSFC) were measured with functional magnetic resonance imaging (fMRI) before and after treatment with psilocybin (serotonin agonist) for treatment-resistant depression (TRD). Quality pre and post treatment fMRI data were collected from 16 of 19 patients. Decreased depressive symptoms were observed in all 19 patients at 1-week post-treatment and 47% met criteria for response at 5 weeks. Whole-brain analyses revealed post-treatment decreases in CBF in the temporal cortex, including the amygdala. Decreased amygdala CBF correlated with reduced depressive symptoms. Focusing on a priori selected circuitry for RSFC analyses, increased RSFC was observed within the default-mode network (DMN) post-treatment. Increased ventromedial prefrontal cortex-bilateral inferior lateral parietal cortex RSFC was predictive of treatment response at 5-weeks, as was decreased parahippocampal-prefrontal cortex RSFC. These data fill an important knowledge gap regarding the post-treatment brain effects of psilocybin, and are the first in depressed patients. The post-treatment brain changes are different to previously observed acute effects of psilocybin and other ‘psychedelics’ yet were related to clinical outcomes. A ‘reset’ therapeutic mechanism is proposed."
 
***
 
 
 
***
 
"High carbohydrate intake was associated with higher risk of total mortality, whereas total fat and individual types of fat were related to lower total mortality. Total fat and types of fat were not associated with cardiovascular disease, myocardial infarction, or cardiovascular disease mortality, whereas saturated fat had an inverse association with stroke. Global dietary guidelines should be reconsidered in light of these findings."

 
***
 
Vad är då bryggan från fetma till trafikbullers negativa kognitiva effekter? Tja, fattar du inte det bor du förmodligen riktigt jävla nära en stor väg. On the flip-side behöver du inte oroa dig mer än vanligt för Parkinsons eller MS:
"In this large population-based cohort, living close to heavy traffic was associated with a higher incidence of dementia, but not with Parkinson's disease or multiple sclerosis."

 
***
 
Det fina med demens är ändå att man glömmer sina sorger. Inklusive massdöden av insekter som kommer innebära slutet på all världens matproduktion och således leda till en malthusian trap-nollsummespels-medeltid där våld florerar som lösgodis på en... lösgodisaffär. Checka:

"Global declines in insects have sparked wide interest among scientists, politicians, and the general public. Loss of insect diversity and abundance is expected to provoke cascading effects on food webs and to jeopardize ecosystem services. Our understanding of the extent and underlying causes of this decline is based on the abundance of single species or taxonomic groups only, rather than changes in insect biomass which is more relevant for ecological functioning. Here, we used a standardized protocol to measure total insect biomass using Malaise traps, deployed over 27 years in 63 nature protection areas in Germany (96 unique location-year combinations) to infer on the status and trend of local entomofauna. Our analysis estimates a seasonal decline of 76%, and mid-summer decline of 82% in flying insect biomass over the 27 years of study. We show that this decline is apparent regardless of habitat type, while changes in weather, land use, and habitat characteristics cannot explain this overall decline. This yet unrecognized loss of insect biomass must be taken into account in evaluating declines in abundance of species depending on insects as a food source, and ecosystem functioning in the European landscape."

 
En får ge rätt till Dead Prez, som ju rappade att "Interfering with the crops and now the bees are disappearing".
 
 
***
 
The end is here.