"Med tanke på att så mycket från den gamla goda tiden knappt står kvar (igen, Fyrtornet i Alexandria) eller är övervuxet [...] så kan vi tänka oss att antika civilisationer var rätt mycket fetare än den tomma, platta öknen mellan pyramiderna vill påskina. Endast enormt stabila stenstrukturer, byggda på ej olycksdrabbade platser, har överlevt tidens tand. Visst, Cheops pyramid var ett underverk redan på sin tid, men få av de övriga underverken står att finna idag. Kolossen på Rhodos förstördes av ett jordskalv drygt 200 år f.Kr. Nämnda fyrtorn likaså, men på 1300-talet. Zeusstatyn i Olympia och Artemistemplet i Efesos förstördes i bränder några hundra år efter Kristus. Mausoleet i Halikarnassos revs helt enkelt, nån gång kring 1500. Babylons hängande trädgårdar har (jag citerar svenska Wikipedia) "kanske aldrig funnits" - yeah right. Varför skulle Antipatros smyga in ett bluff-underverk på en annars habil best of-lista?"
Antropofagi har även argumenterat för att kulturell evolution och mer specifikt kulturell anpassning till megafaunans utdöende i spåren av younger dryas-klimatkatastrofen, ledde till den neolitiska revolutionen.
Australien har anförts som en (negativ) fallstudie i ärendet, men ärligt talat verkar det som att rätt mycket megafauna kan ha dött ut även i Australien vilket i så fall lämnar den uteblivna agrara revolutionen oförklarad. Måste vi addera anti-ockhamsk komplexitet och postulera nödvändiga ekologiska förutsättningar?
Nu visar sig i alla fall Sydamerika ge oss nya bevis på en konvergent kulturell evolution på global skala. Enligt den här dokumentären skedde den neolitiska transitionens motsvarighet samtidigt i Amazonas som i Eurasien. Med tanke på avståndet är konvergens en bättre förklaring än handgripligen överförda memes genom mänskliga handelsnätverk eller motsvarande.
Som sagt finns det bevis för att människor jagade jättesengångare i Sydamerika för 10 000 år sedan. Sydamerika anses ha varit mer förskonat från megafauna-massdöd än andra kontinenter, men viktig protein gick likförbaskat förlorat när dessa och andra djur dog ut. Precis då började man domseticera växter och livnära sig på det. Och i Amazonas skedde det genom att man ackumulera väldigt mycket kompostjord.
***
(Bakgrund: Fördomar; om pandemin tillåter.)
From Probability to Consilience: How Explanatory Values Implement Bayesian Reasoning (Wojtowicz & DeDeo, 2020) är en i sammanhanget högintressant artikel som försöker förena olika epistemologiska värden – ”förnuftskänslor” – med rationell, bayesiansk analys. De grundläggande värden som identifieras är co-explanation, descriptiveness, precision, unification, power, och simplicity – dvs. ungefär medförklaring, beskrivande, precision, enande, förklaringskraft, och enkelhet. Hur mycket vikt vi i allmänhet tillskriver dessa värden varierar mellan individer.
I avsnitt 12 av John Varvaekes eminenta föreläsningsserie Awakening from the meaningcrisis...
...kommer kognitionsvetarbuddhisten in på detta med förnuftskänslor. Vad mer är, de kognitiva grunderna till dessa känslor. Detta efter att han talar om tillförlitlighet som en känsla som uppstår när vi har konvergerande bevis. Jag sammanfattar lite ungefärligt:
What we want is a model that we can apply to many new domains. That will open up the world for us. That's multi-apt. This is like taking a martial arts stance [...] you can quickly adapt it to many different situations. When I can use the same model in many different places, that is, I argue, what they mean when they say a theory or model is "elegant."
So you have convergence for trustworthiness. But you have elegance for power. For multi-aptness.
This state has to be fluent to you. That you can internalize. When you have fluency, convergence, elegance... You need one more thing. You need a balance between the convergence and the elegance. If I have a lot of convergence without much elegance, that's triviality. The thing about trivial statements is not that they are false, they're true, but they're not powerful. They don't transform.
Many times we reject things because they don't make good sense to us, precisely because they're trivial. What's the opposite? Very little convergence with a lot of promise of power... This is when things are far-fetched. Conspiracy theories have this feature. If they were true they would explain so much [...] but the problem is [...] we have very little trustworthy evidence.
What we want is [...] our backward commitment and our forward commitment met. We only commit powerfully forward if we have a lot of trust in the model that we have produced. When all of this is in place, we find what we're processing not only fluent, but we find it highly plausible.
When we have very deep convergence and very deep elegance and very efficient fluency, I think we then find the proposal [at hand] profound.
Det skulle vara väldigt nice att få en komplett kognitionsvetenskaplig beskrivning av våra förnuftskänslor.
***
Vi kan prata om att reproducera habitus, men idén om "meta-mening" visar varför vi tenderar att göra så. Agenten vill uppfylla sin givna roll i det givna systemet, eftersom det är meningslöst att spela tennis på en fotbollsplan. Vår längtan efter mening gör att vi GÄRNA reproducerar habitus! Det är så vi känner oss som agenter - inte, som kanske Foucault skulle påstå, genom att kriga mot strukturerna.
Motstånd ger prov på ett sågblad. Men är revolt mot habitus egentligen bara ett sätt att spela enligt en viss annan regel? Är det kanske rent av prov på anti-mimesis? Att leva upp till sin roll som revoltör är ju också ett meningsskapande inom en meta-mening. Att spela tennis på fotbollsplanen är inte att skapa mening genom att spela fotboll på fotbollsplanen, men att skapa mening genom att bryta mot reglerna med meningen. Det är OCKSÅ ett "agent/arena-relationship."
Om vi ska kalla detta en form av antimimesis kan vi säga att antimimesis är att ändra definitionen av arenan i ens world-view attunement.
***
Det är numerologiskt anmärkningsvärt att Vårdupplysningen 1177 valde bronsålderscivilisationernas kollaps-år, 1177 f.Kr., som sitt telefonnummer.
***
Kärnkraft är så himla, himla bra. Vi skulle verkligen behöva bygga mer av det. Men vi skulle också kunna dumpa spårämnen i haven för att öka tillväxten av plankton och öka absorptionsförmågan av CO2. Troligen skulle de lösa problemet. Det och bevattna öknarna, vilket vi kan göra genom att avsalta havsvatten, vilket vi skulle kunna göra om vi hade jättemycket kärnkraft.
Varför vill ingen lösa Climate Change på riktigt?
***
I Bagarmossens FB-grupp Bagis! förekommer ett återkommande tema. En eller annan välgörare postar att "nu måste Maria [som tigger utanför tunnelbanan / Konsum / ICA] åka hem igen så vi måste skramla pengar. Jag startar en insamling så ni kan swisha mig." Så skriver typ 20 pers "jag har swishat 3000! krama Maria från mig!" och så verkar det som att pengarna överlämnas.
Detta sker alltså återkommande. Samtidigt cirklar en välklädd man i skinnjacka och sneakers alltid kring de romska kvinnorna. (Han tuggar klyschigt nog på en tandpetare.) Då och då skäller han lite på kvinnorna. Det är uppenbart att det är han som bestämmer. Maria åker så vitt jag sett aldrig hem.
I Legal Systems Very Different from Ours kan man läsa en del intressanta påståenden om romsk kultur. Det varierar lite bereonde på subkultur men generellt sett ser romer på icke-romer som smutsiga (marime) vilket hindrar att man blandar sig med majoritetssamhället och undviker folkbokföring etcetera. (Detta var sannerligen adaptivt i Tredje Riket när det visade sig vara mycket svårare för nazisterna att massmörda romer än att massmörda judar.) Romsk kultur är utpräglat patriarkal med manliga hövdingar som bestämmer. Kvinnorna är "earners," traditionellt genom spådom men idag inte sällan genom tiggeri, men det är männen som kontrollerar de ekonomiska resurserna. Födokrokar handlar allmänt om att lura och stjäla från de smutsiga icke-romerna, som betraktas avhumanisera och som en resurs.
En sak som är jobbigt är personer som lever upp till fördomarna om den grupp de tillhör. Jobbigast av allt är det när de är talrika. Några intressanta fall av detta har framkommit i modern tid. Två gossar hedersmördade sin mamma i Göteborg genom att köra på henne med en bil. Hela soppan osar av hövdingar, hedersmotiv, blodspengar och utomrättslig rättsskipning. En känd romsk aktivist som motsatte sig de så kallade rom-registren när det begav sig, har fört egna register över människor i syfte att blåsa svenska myndigheter (som villigt låter sig blåsas!) på skattemedel. Kolla här, här och här.
Svensk civilsamhällespolitik är ett skämt. Man understödjer bad actors och upprätthåller kriminella strukturer och odemokratiska kulturyttringar. Samtidigt som allt seriöst gräsrotsengagemang dränks i statliga pålagor och bidragssocker som ofelbart drar till sig feta flugor. Och det är stora pengar som går till detta.
***
Intressant nog verkar selektionstrycken för/mot schizofreni har skiftat vid en viss tidpunkt. Eventuellt åkte gener för schizofreni med i selektionen för vissa kognitiva förmågor som utmärker vår art, men när dessa förmågor var tillräckligt etablerade vände selektionen för schizofreni och gener specifikt för schizo började så sakteliga sållas ut ur befolkningen. Källa (fulltext). Abstract:
Schizophrenia is a psychiatric disorder with a worldwide prevalence of ∼1%. The high heritability and reduced fertility among schizophrenia patients have raised an evolutionary paradox: why has negative selection not eliminated schizophrenia associated alleles during evolution? To address this question, we examined evolutionary markers, known as modern-human-specific (MD) sites and archaic-human-specific sites, using existing genome-wide association study (GWAS) data from 34,241 individuals with schizophrenia and 45,604 healthy controls included in the Psychiatric Genomics Consortium (PGC). By testing the distribution of schizophrenia single nucleotide polymorphisms (SNPs) with risk and protective effects in the human-specific sites, we observed a negative selection of risk alleles for schizophrenia in modern humans relative to archaic humans (e.g., Neanderthal and Denisovans). Such findings indicate that risk alleles of schizophrenia have been gradually removed from the modern human genome due to negative selection pressure. This novel evidence contributes to our understanding of the genetic origins of schizophrenia.
Schizofreni-paradoxen är väl en sak. En annan specificitet med avseende på homo sapiens-kognition är att vi i allmänhet inte är psykopater.
Mänsklig intelligens utmärker sig genom att vara socialt betingad. Vår kollektiva intelligens skalar med antalet noder i nätverket - antalet individer. En grupp människor är mer smarta jämfört med en grupp schimpanser, än vad en ensam människa är smartare än en ensam schimpans. Detta beror på att vi är substratet för en kulturell evolutionsprocess som ger oss kulturella / memetiska verktyg att överleva överallt på hela jorden, inklusive tusentals meter under vattenytan, och även på månen, trots att våra fysiska kroppar är helt värdelösa på att överleva någon stans överhuvudtaget.
Schimpanser är famously mer Machiavelliska än människor. Människor har en stor uppsättning kognitiva bias som gynnar socialt beteende och konformism, men som missgynnar slug egoism och för den delen rationellt sanningssökande. Schimpanser är straight up and down dominanshierarkier och stora pungkulor.
Men vi har också psykopati. Även om man - tydligen - slarvigt ibland klumpar ihop psykopati och exempelvis antisocial personlighetsstörning, så verkar de kognitiva bakomliggande riggningarna vara helt olika. Antisocial personlighetsstörning synes bygga på oförmåga att filtrera introceptiva impulser och kan förmodligen likställas med borderline - låt oss kalla det manlig emotionellt instabil personlighetsstörning. Däremot innebär psykopati en empatibrist och en avsaknad av fysiologisk stressrespons, vilket givetvis skiljer sig markant från EIPS. Två dagsfärska fallstudier damp nyligen ner i Expressens pod Krimrummet, där Bromma-mördaren nog kan sägas ha agerat impulsivt pga. oförmåga att hantera känslor, medan den pappa som mördade sin åttaåriga son verkar vara full blown psykopat med avsaknad av ånger, total empatibrist och oförmåga att mentalisera andra människors subjektiva upplevelse.
EIPS/borderline har kallats "emotionell ADHD," och är troligen närbesläktat (via something something dopaminsystemet). I kriminalvården hamnar folk med ADHD - dvs. impulskontroll - förmodligen ofta i samma slasktratt som de med borderline och de med psykopati. Men, där ADHD och EIPS är kontinuerliga egenskaper vars patologisering beror på miljöns krav och svårighetsgrad, är psykopati en helt igenom mystisk kognitiv setup för sociala djur.
Vi kan tänka oss några proto-hypoteser. En är att psykopati är det som borde selekteras för, och att allt annat måste förklaras med (gulp) gruppselektion. En annan är att schimpans-psykopati finns i vårt evolutionära förflutna och därför är ett lättillgängligt failure mode - kanske krävs bara någon trivial mineralbrist under graviditeten för att detta sjukdomdstillstånd ska aktiveras.
Om vi tycker oss ha avhandlat schizofreniparadoxen är det alltså dags för psykopatiparadoxen. Jag vill se en likadan studier som den nämnda med avseende på psykopati. Jag längtar.
