Antropofagi

tisdag 31 januari 2017

Till Cullbergs försvar

Oavsett det undermedvetnas kausala status var detta lite orättvis mot Cullberg. Han landar i själva verket rätt snyggt i följande:


Dvs., "den psykoanalytiska metoden skulle fara väl av att tydligt definieras som en pedagogisk verksamhet." Och Cullberg tycket att psykoanalysens roll finns inom akademien, inte främst inom psykiatrin. Så Antropofagi och Cullberg är nog rätt ense trots allt.

söndag 29 januari 2017

Samla anekdotisk bevisföring

Det är väl visserligen lite tidigt att utvärdera den här prediktionen för 2017. Antropofagis förståelse (se t.ex. här och här och här) är att kriminalisering av narkotika leder till våld, pga. att:
  1. En svart marknad saknar legala konfliktösningsmekanismer - då kvarstår illegala.
  2. Narkotikahandel har en territoriell komponent vilket leder till strid om område eller turf.
  3. Då våldskapital är en central aspekt av organiserad brottslighet, är våldsupptrappning en naturlig utveckling - för att konkurrera måste en alltid vara tuffare, råare och galnare än föregångare och konkurrenter. En måste också, reaktivt och/eller proaktivt, försvara sig mot konkurrenterna. (Våldsdåd kan också behöva hämnas pga. t.ex. personlig affektion eller hederskulturella aspekter, där hederskulturella kan tolkas t.ex. som subkulturella.)
DN rapporterar att en knarkhandlare från Seved, Malmö, gripits på väg in i Tensta. Med skottsäker väst och pistol. Tensta och Seved, två centrum för gatulangning, där människor skjuts till döds i kubik och kvadrat. Artikeln menar att det rör sig om konkurrerande gäng, och listar några skjutningar som man kopplar samman med händelsen. 


fredag 27 januari 2017

Trump-kommenterandet fortsätter

Det här förklaras ju av det narrativ som Lilla drevet presenterar (första pratan). Trumpadministrationen kan ses som en "corporate take-over", där oljekillen med cowboyhatt faktiskt sitter synligt mitt på tronen.
 
Ni trodde vi sett climate change? Nänä. Pappret Parisavtalet är skrivet på kommer självantända när medeltemperaturen ökar.

torsdag 26 januari 2017

Random glesbygdsrant

Minns fan inte om jag varit inne på detta tidigare (jo tydligen). Men det är ett evigt tjat om landsbygden och att den ska läggas ner. Stockholm tillväxtmotor, Värmlands skräpyta. Men hörrni, facts on the motherfucking table plejz.
 
Randåm-gogglat: SCB, rapport ang. 2010:
 
"Inom exporten var det järnmalmshandeln som stod för den ojämförligt största tillväxten och ökade med 157 procent. Detta kan kopplas till mineralutvinningsindustrins starka produktionsutveckling. Den huvudsakliga orsaken till denna exportökning var att den tyska ekonomin har vänt uppåt och därmed börjat efterfråga insatsvaror i allt större utsträckning."
 
Den här uppsatsen refererar till Skogsstyrelsen angående följande:
 
"Skogen har också en betydelse för Sveriges ekonomi och svarar för 127 miljarder kronor av Sveriges nettoexport, det vill säga 11 procent av landets totala varuexport (ibid. 2014b). Även Skogsstatistisk årsbok (2013) anger att skogsnäringen är den största enskilda sektorn inom exporten."
 
Ekonomifakta berättar vidare att offentlig sektor utgör mer än hälften av Sveriges BNP. Offentlig sektor = verksamhet för alla medborgare.
 
Vi kan också nämna att SCA är Sveriges åttonde största företag as of 2016; StoraEnso trettonde största; Skanska femte; AtlasCopco nionde; Sandvik femtonde. Mycket malm och skog här vettu! Offentlig sektor är största arbetsgivare i landet.
 
Okej, då har vi alltså malm, skog, och offentlig sektor. Tre viktiga tårtbitar i ekonomin.
 
Sen har vi energiproduktionen. Vattenkraft och kärnkraft är de största bitarna här. Vattenkraft är större än kärnkraft: Knappt hälften av totala elproduktionen.
 
 
 
Låt oss gå vidare till det historiska perspektivet. Norrland stals först av samerna, som alla vet. Sen stals skog och malm av norrlänningarna. Baggböleri är en term att hålla i minnet: Centralortsbor lurade listigt till sig de norrländska analfabeternas skogsbestånd till skampriser. Inte helt olikt hur holländarna (eller vilka det nu var) köpte Manhattan för glaspärlor (eller hur det nu var). Historipodden snackar lite mer utförligt om det här i avsnittet om den svenska skogen - mycket intressant lyssning.
 
I dag går vinster från skogsnäring och gruvdrift till storföretag - föga stannar i lokalsamhällen. Naturresurserna finns i glesbygden, men om några pengar öht. hamnar i Sverige så är det i Stockholm. En och annan skogshuggare eller biolog kanske får lön och bostad i typ Härnösand. Men that's it.
 
Men träden och järnmalmen står fan inte att finna i Stockholm änna!
 
Glesbygden borde göra revolution och ta tillbaka makten över sina egna resurser.
 
Klipp av kraftledningarna och sälj elen dyrt till Stockholm. Lägger de ner er förlossningsvård - sluta skicka timmer och järn! Alla i Norrland kan leva gott på skog och malm, och alla som inte kan det kan leva gott på att jobba i offentlig sektor för att ge samhällsservice till alla medborgare som bor där.

Tidens gilla gång

Medelaktivt (radioaktivt) avfall måste lagras i minst 500 år innan det kan betraktas som ofarligt. Högaktivt i uppskattningsvis 100 000 år.

För ungefär 500 år sedan grundlades protestantismen i och med att Luthers idéer fick spridning. Den katolska kyrkans makt avtog, och det vi idag känner som "vetenskapen" tog fart i och med skarpsinniga typer såsom Copernicus (1473-1543), Tycho Brahe (1546-1601), Galileo Galilei (1564-1642) och Newton (1643-1727). Sjöfartens utveckling möjliggjorde en ökad handel och drev på globaliseringsprocessen. Nationalstaterna, ett brand new spännande fenomen, började så smått växa fram. Colombus nådde Amerika i slutet på 1400-talet, varpå världen blev både större och mindre samtidigt.

För 100 000 år sedan var sapiens-apan 100 000 år gammal, men hade ännu inte lämnat Afrika. Den senaste istiden var ännu ung, och varade i ytterligare ca 90 000 år.

Ett av alla miljarder bidrag till den globala Trump-kommenteringen

På tal om att sluta relativisera: Det kanske ändå finns en viss skillnad mellan undantag och uttalad linje?
 
Nåja, skendränkning tillämpades faktiskt utbrett och medvetet under Bush-administrationen. Liksom papegojpinnar, testikelelektroder och tumskruvar under CIA:s gyllene era.
 
Däremot är det lätt att säga att "hey, Obama är ju bara en symbol, egentligen utökade han ju både hemlig massavlyssning och drönarprogram och skickade trupper till Afghanistan och dödade fler civilia än blablabla." Det känns dock som en notervärd skillnad att han sa nej till tortyr, när nu Trump säger klar och tydligt "JA!"
 
Om DN kör en korrekt översättning är det också jävligt intressant att Trump uttalat säger ja till "tortyr", inte till någon eufemism. Bush höll sig till "water boarding" väl? Trump enligt DN (min fetstilsmarkering):
 
"Jag kommer att lyssna på [Mattis och Pompeo], men bara för ett dygn sedan talade jag med folk i underrättelsetjänstens högsta skikt och jag frågade dem 'Fungerar det? Fungerar tortyr?' och svart av 'Ja, absolut', säger Trump till ABC News.
 
När [terrorsekten IS] hugger huvudet av vårt och andras folk, när de hugger av huvudet av folk som råkar vara kristna i Mellanöstern, när IS gör saker som ingen hört talas om sedan medeltiden... Skulle jag känna upprördhet över skendränkning? Enligt mitt sätt att se måste vi låta ont med ont fördrivas."
 
Det känns också (o)lustigt att han uttalat vill lägga sig på samma nivå som IS. Ingen jättebra förebild kanske.

onsdag 25 januari 2017

Nedräkning numerologisk neuros

I en allt hastigare takt fjärmar vi oss från detta blogginlägg. När 100 blogginlägg passerat sedan ett blogginlägg, då kan det enligt Antropofagi anses preskriberat i den bemärkelse att Antropofagi inte längre måste stå för, eller om påkallat be om ursäkt för, inlägget ifråga.
 
 
År 500 hände det lite sjuka grejer faktiskt. Klodvig I besegrade Gundobad vid Dijon. Handelsmän från södra Arabien började kolonisera Etiopien. Aftartodoketismen formulerades. (Termen konnoterar en ståndpunkt inom kristologin, nämligen att Kristus i mänsklig skepnad inte kan vara av samma natur som vi andra. Således är Kristi kött gudomligt. "Kristologi" betyder i sin tur, måhända lite motsägelsefullt, ungefär "Jesus-vetenskap".) Indianstaden Uxmal grundas. Romarna och kelterna besegrar anglo-saxarna.
 
Vilket jävla år!
 
Med vänliga hälsningar, inlägg nummer 459.

Men... we just did that?

Trump och Sverige jobbar lite på samma sätt vad gäller mottagandepolitik.
 
Nuförtiden får en ju vara försiktig med relativiserandet - slut på att kasta epitet som "extremnazist" på första bästa folkpartist. Dock är det väl just begränsa migranters möjlighet att ta sig in i Sverige som regeringen pysslat med ett tag nu, till enskilda miljöpartisters förtret. Samtidigt vill M samarbeta med SD. Trump må vara det sämsta som hänt sedan Gustav II Adolf blev skjuten (obs ironi), men det betyder inte att svensk politik imponerar.

Fuck Freud?

När Antropofagi läser Johans Cullbergs självbiografiska uppgörelse med psykiatrin, Mitt psykiatriska liv, uppstår frågan: Vad fan tycker jag om Freud egentligen?
 
Disclaimer: Kan ingenting om psykologi eller psykiatri eller Freud. Nu kör vi.
 
***
 
Märk världen försöker ge Freud upprättelse. Medvetandets begränsning är ju ett fokus i denna trevliga bok. En tanke som följt Antropofagi härrör från denna bok, och från Blink. Det handlar om rasism, och implikationerna av det undermedvetnas förklaringskraft.
 
Antropofagi har varit inne på att omedvetna fördomar gör oss till rasister och formar vårt beteende. Han har också diskutera IAT-testet. (Se detta blogginlägg.) Idag blåser vinden dock åt ett annat håll. SSC diskuterar varför det undermedvetna inte ska övervärderas, och kritiserar specifikt IAT-testet:
 
"A few early small studies suggested the IAT predicted prejudiced behavior. But later attempts to replicate this result failed. Blanton, Jaccard, Klick, Mellers, Mitchell, Tetlock (2009) reanalyzed some of the original studies, found no effect, and complained that the IAT was being popularized despite an almost-complete lack of evidence for its validity. Oswald et al (2013) did a meta-analysis of 275 implicit association test results from 46 different studies and found that “IATs were poor predictors of every criterion category other than brain activity, and the IATs performed no better than simple explicit measures”. Carlsson and Agerstrom did another meta-analysis earlier this year, and found 'the overall effect was close to zero and highly inconsistent across studies' and 'there is…little evidence that the IAT can meaningfully predict discrimination, and we thus strongly caution against any practical applications of the IAT that rest on this assumption'."
 
 
"I find this interesting because so much of psychology seems basically voodoo-ish.

Take the placebo effect. This is basically the voodoo effect in reverse. Instead of a witch doctor saying you’ll get worse, and you do, a regular doctor tells you you’ll get better, and you do. For a while, people were claiming all sorts of amazing effects for placebo – placebo can activate the immune system to fight infections, placebo can slow the growth of cancer, placebo can make bedridden invalids start dancing jigs. But
the best studies now suggest that the placebo effect is probably very weak and limited to controlling pain. The vaunted power of mind over body, of belief over reality, doesn’t look nearly as impressive as we thought.

Or take stereotype threat. Again, this is sort of a voodoo curse. If people make you think you’re going to do bad on a test, then you’ll do bad on the test. Again, widely believed, held up as an example of the power of perception. Again,
doesn’t replicate well in large studies, has a very suspicious funnel plot, and is starting to inspire doubt even among top researchers in the area.

Or take self-esteem. Again, a reverse voodoo curse. By believing that you’re a good person and likely to do well, good things will happen to you. Again, very popular in the ’90s, but it
hasn’t aged well. Similarly, self affirmations failed to replicate results showing their effectiveness.

This is all oversimplified; there are still lots of unrebutted studies supporting all of these things. Maybe some of the studies that seem to debunk them have themselves been debunked, and I don’t know about it. Still, it seems to me that things that sound like voodoo – that is, which argue that our optimistic or pessimistic beliefs about how well we will do can mysteriously and directly affect how well we will do – are faring unusually badly as psychologists get better at trying to replicate things.
"
 
Inlägget avslutas med följande:
 
"Of course, this post is really about Freudian psychology. When I presented a Freudian friend with information on the general irrelevance of childhood factors and family composition, he countered by saying that the only thing that could really harm his belief in psychoanalysis was to learn that the unconscious wasn’t very powerful.

 I don’t think we’re anywhere close to there yet. And I don’t think it’s meaningful to “deny the unconscious” – the unconscious is everything that happens except for conscious stuff, and that seems like a lot. But maybe our concept of the unconscious, or certain things that we attributed to the unconscious, was overly broad. And I think there’s an interesting project in trying to make explicit exactly what that means and what sort of smaller concepts we can get away with
."
 
(Vid sidan om denna diskussion finns även annan kritik mot en Märk världen-esque förståelse av medvetandet och den mänskliga intelligensen, vilket jag nämner här.)
 
Sam Harris är inne på samma spår, i alla fall i den utsträckningen att han kritiserar IAT-testet och argumenterar mot "implicita bias som rasism"-förståelsen.
 
Så, Freud har under min levnad alltid setts som pajas. Fram till Märk världen och Blink, då det undermedvetna plötsligt uppvärderades. Och nu vill diskursen att detta perspektiv ska nedvärderas igen. Vad fan ska jag tro?
 
***
 
Johan Cullbergs bok ger insyn i hur en person tänker, som tror på och tänker kring psykoanalys. Det som slår mig är att Cullberg:
 
a) Kommer från en religiös bakgrund - vilket givetvis inte är ovanligt för hans generation, men kanske lite mer än snittet då pappan var biskop. Dessutom kopplar Cullberg uttalat ihop sitt intresse för psykologi, psykiatri och psykoanalys med sina religiösa grubblerier. Riskfaktor att blanda ihop tro och vetenskap, änna.
 
b) På ett osunt sätt är intresserad av parapsykologi. Bl.a. redogör han för då han anlitade ett medium för att få kontakt med sin döda mor. Hans redogörelse får mig som läsare att tänka "oh shit shitty-shit-shit vilken bull-shitter!", eftersom mediets frågor och kommentarer var helt inexakta och med lätthet kunde fyllas med mening av en villig hjärna. Cullberg ser dock tankeöverföring som den enda tänkbara förklaringen. Vilken jävla idiot! Dessutom tycker han att det är bra att man vid Lunds universitet instiftar en donationsprofessur i parapsykologi. (Har den funnits? Finns den kvar?)
 
c) Framstår som helt besatt av att uttolka sitt liv utifrån tillsynes obetydliga incidenter och skeenden i barndomen. Han är uppenbarligen helt jävla marinerad i psykoanalytiska teorier. Detta på ett sätt som inte alls är omedvetet, eftersom han medvetet analyserar och kopplar beteende till barndom och uppväxt. (Och inte i termer av självklara saker som trauman eller våld eller övergrepp eller fattigdom. Mer i termer av att han ville ha sin mammas gunst och därför inte kan hitta en trygghet i mansrollen samt tänker på bröst när han runkar.) Det finns inget stöd för att hans godtyckliga analyser skulle vara mer eller mindre korrekta än några andra förklaringsmodeller. Det är inte good explanations för fem öre, och han försöker inte öht. testa eller falsifiera dem.
 
***
 
 
Om nu psykologin lider av tunga metodproblem, och inte lyckas upprätthålla en grundnivå av vetenskaplig integritet: Varför ska då en gynnare som Cullberg dra skarpa linjer mellan sitt eget gebit, parapsykologi, och religion?
 
Problem, givetvis, att en person som Cullberg är tongivande i disciplinen, särskilt i den kliniska delen. Givetvis har Cullberg alla rätt i sin kritik av den psykiatri som tvångs-"vårdar" hans bror med elchocker (mot schizofreni) och insulinkoma. När brodern kommer ut från Beckomberga mår han sämre än någonsin tidigare. Cullbergs analys av maktfullkomlig skitverksamhet är korrekt. Ett annat exempel är "den fastspända flickan" och Eberharts böl.
 
Däremot: Cullberg ger oss ingenting som tyder på att psykoanalys är rimligt eller verksamt. Ingenting som ger oss ökat förtroende för Freud. Endast en obehaglig känsla av att psykiatrin är ett fuskbygge fullt med kvacksalvare av olika typ och dignitet.
 
Tydligen har Popper, kanske, kritiserat psykoanalysen för att vara icke-falsifierbar, medan andra menar att den är falsifierbar och falsifierad. Interna strider tycks vara många och osakliga. (Wiki.)
 
***
  
Teorin om förträngning tycks mig ha sin grund i psykoanalysen - att saker förpassas till det omedvetna. Denna teori tycks fullkomligt falsifierad, och får också sin belysning i och med fallet Thomas Quick. I bakgrunden till diskussionen om bortträngda minnen, skriver Forskning och Framsteg, "lurar förstås Sigmund Freud." FoF skriver:
 
"En ny amerikansk studie /av Loftus/ visar att kriget fortfarande pågår i USA. Enligt studien tror 60–80 procent av psykoterapeuterna, psykoanalytikerna och terapeuterna som jobbar kliniskt att traumatiska upplevelser i viss utsträckning kan trängas bort, medan bara 30 procent av psykologiforskarna tror det.
/../

Hon tror inte att bortträngda minnen existerar. Enligt Elizabeth Loftus pekar det man vet om hur minnet fungerar snarare på att man minns traumatiska händelser mycket väl, något som både hennes egen och annan forskning visar.
 
/.../
 
/N/är man står inför ett enskilt fall av påstått bortträngt minne måste man fråga sig vilken hypotes som är rimligast: är det ett falskt minne eller ett bortträngt? Om vi då vet att det är ganska lätt att framkalla falska minnen, samtidigt som det helt saknas vetenskapliga belägg för bortträngning, då förefaller den första hypotesen, det vill säga falskt minne, som den överlägset rimligaste, säger /Hesslow/."
 
Loftus pekar på att glömska inte är samma sak som den extrema process som termen bortträngning konnoterar. Bortträngning är enligt Freud en försvarsmekanism, där man tränger bort traumatiska minnen, vilket sedan antas leda till psykologiska symptom. Däremot menar flera forskare i FoF-debatten att vi kan bära på betingade ångestsymptom och "implicita" minnen som snarare ska förstås som ett inlärt svar på stimuli. 
 
***
 
Psykiatrin dras med en mängd problem. Psykoanalysen är ett av dem. Även om den kanske inte riktigt står i paritet med att människor utsätts för tortyr och grova övergrepp. Men det kanske Quick-fallet iofs. kan betecknas som.
 
(Relaterat: Godel; rasistskalan.)
 
(Uppdatering: Hade inte läst klart boken när detta skrevs. Cullberg framstår som mer sansad och vettig efterhand, och har en och annan klok synpunkt. Inte minst är det mycket intressant att följa psykiatrins utveckling i Sverige.)

Pedofili som diskrimineringsgrund?

I diskrimineringsgrunderna ingår bl.a. sexualitet och religionstillhörighet. Antropofagi har tidigare, liksom Ivar Arpi och andra suspekta debattörer, påpekat att detta kan stå i strid. Detta enligt devisen "if gays aren't discriminated against, christians will be". Att inskränka den religiösa rätten att diskriminera, jao.
 
Den andra aspekten av detta är att religion är mycket svårt att skilja från ideologi. Det finns faktiskt mycket mer intressanta skiljelinjer inom klustret religion/ideologi, t.ex. med avseende på grad av vetenskapsteoretiska anspråk, eller grad av hierarkisk överbyggnad och organisering. Att religion, men inte ideologi, ingår i diskrimineringsgrunder är därmed märkligt.
 
Samtidigt har Antropofagi all respekt för att man inkluderar religion av strikt pragmatiska skäl. Historisk data ger vid handa att religion ofta varit en grund för diskriminering och förföljelse - vilket visserligen ideologi också varit. (McCarthyis, utrensningar i Sovjet, kommunister i tyska koncentrationsläger, etcetera.)
 
Religion är också oftare att betrakta som en aspekt av det komplexa och undanglidande begreppet etnicitet. I någon bemärkelse är religion, väl, oftare "medfött" eller grundläggande i ens kulturella identitet, än vad ideologi är. Diskrimineringsgrunderna i övrigt handlar ju om icke valbara aspekter av en person. Sexualitet, funktionsvarianter och könstillhörighet betraktar vi som medfödda, oavsett när dessa fenomen anses uppkomma. (Homosexualitet hos män uppstår enligt en teori under graviditeten, när mamma-kroppen bombarderar den främmande vävnaden med östrogen. Hur psykologer och psykiatriker betraktar könsdysfori vet jag inte riktigt, men det skulle inte förvåna mig om vissa anser att det har psyklogiska och därmed postnatala orsaker. Källa på allt detta: Fragmentariska minnen av läsning, Discovery Channel och hörsägen.)
 
Religion är dock valbart, anser Antropofagi, på samma sätt som ideologi. Är en övertygad socialist är det svårt att byta, liksom. En buddist och en maoist borde vara lika mottagliga för diskussion, och lika benägna att låta sig övertygas. Som jag varit inne på är det kanske snarare så att vissa ideologier och religioner är mer öppna för diskussion än andra, än att ideologier alltid är öppna för diskussion. (Tänk stalinism, nazism, politisk islam, eller nordkoreansk juche-socialism.) Och, anser man att man har rätt och att rationella argument står på ens sida, då kan det vara svårt att byta ideologisk övertygelse även om man är öppen för diskussion. Dvs.: 1) Det finns totalitära ideologier och totalitära religioner (ration uttalar jag mig inte om); 2) en kan hålla fast vid övertygelse/tro även efter att ha diskuterat och granskat (ration av omvändelse uttalar jag mig inte om).
 
***
 
Då går vi vidare till pedofili. Låt oss för diskussionens skull anta att pedofili är en sexualitet. Att utöva pedofili är givetvis ett brott, och bör så vara. Men att ha pedofila böjelser är icke valbart, precis som att ha heterosexuella eller homosexuella sådana. Det finns läggning, och det finns agerande. Heterosexuella våldtäkter skylls icke på heterosexualiteten. (Pedofili givetvis mer problematiskt pga. omöjligt med samtycke och ännu mer sårbar "målgrupp", dvs. barn.)
 
Uppskattningar ger att ca 5 procent av totalpopulationen är pedofiler. En mycket liten andel av dessa människor begår pedofila handlingar mot andra människor. En något större andel, sannolikt, konsumerar i viss utsträckning barnpornografiskt material. Beroende på betalningsmodell och typ av material är det i varierande grad sannolikt att dessa personer indirekt bidrar till övergrepp. (Exempelvis kan en argumentera för att animerad barnpornografi är ett victimless crime. Säkert finns det uppfattning a) att konsumtion av tecknad barnpornografi ökar risken för att en person ska begå övergrepp, och uppfattning b) att det tvärt om minskar risken.)
 
Sexualitet är, som sagt, inkluderat i diskrimineringsgrunderna. Däremot har jag aldrig hört talas om att någon skulle anses ha diskriminerats pga. sin pedofili. Givetvis är få pedofiler öppna med sin läggning, varför få fall av diskriminering sker, och färre kommer till allmänhetens kännedom.
 
Anta att pedofiler var mer öppna, enligt modellen "jag är pedofil och jag arbetar med mig själv för att minimera riskerna för att jag ska agera ut min sexualitet på ett sätt som skadar andra människor". Om en sådan person skulle nekas anställning till en förskoleverksamhet, skulle jag inte betrakta detta som diskriminering. Istället är det en rationell riskminimering för att skydda barnen, och även för att skydda pedofilen för "frestelser" eller riskfyllda situationer + konsekvenser av att fall till föga. (Konsekvenser kan vara rättsliga eller utomrättsliga. Utomrättsliga kan inkludera lynchning och tortyr.)
 
Däremot skulle jag uppfatta det som diskriminerande om en öppen pedofil nekades anställning som fyrvaktare. Eller busschaufför. Eller något annat yrke som inte utsätter barn och pedofiler för ömsesidiga risker. (Obs, medvetet superrelativiserande formulering med avsikt att provocera.) Varför ska en person straffas eller negativt särbehandlas för att hen har en icke valbar egenskap, som uppfattas som anstötlig men som hen bemödar sig om att inte agera på?
 
Enligt ett skadereducerande tänk skulle det eventuellt kunna vara gynnsamt (i bemärkelsen generera färre övergrepp och förbättrad psykisk hälsa) att pedofili som läggning betraktat avstigmatiserades. Kanske hade det dock varit rimligare att gå medikaliseringsspåret och betrakta pedofili som en sjukdom, lite som hur homosexualitet betraktats under vissa perioder - detta för att undvika en slippery slope där ett accepterande av läggning en acceptans för agerande. Målet med allt detta är hur som helst att fler pedofiler söker hjälp, och får hjälp, i att inte begå övergrepp. Kemisk kastration är ett förslag som förespråkas av vissa debattörer.
 
***
 
Vad landar vi i här då? Jo, att det känns rimligare att diskriminera religiösa än pedofiler. Detta känns väl litegrann som en oväntad och oönskad slutsats, varför argumentationen skulle må bra av att gås igenom av klokare personer än mig själv.
 
(Relaterat kopplat till diskrimineringsrunderna: Arpi; uteslutsattributen; rundgång; riksdagsmotioner och folkmord; sanningen och kvinnorna. Relaterat kopplat till ideologi/religion: Sapiens-fråga; Sapiens-parentes; Snyder syntetiserar; halvhjärta; postmoderne Hitler. Relaterat kopplat till sexualitet: sex!)

måndag 23 januari 2017

Övertrump på övertrump

Antropofagi har vid det här laget härjat en hel del kring postmodern auktoritarianism, samt även noterat att konceptet kanske inte är så väldans postmodernt: Hitler var inspirerad av Nietzsche innan Foucault var det, och teokratiska och andra diktaturer har väl i alla tider präglats av propaganda, lögner, och totalitära anspråk på sanning och vetenskap. (Inte för att jag läst Machiavelli, men visst var det fritt fram för Fursten att ljuga?)
 
Hur som helst är det högst intressant att Vita Huset nu jobbar med något så pass Orwellianskt som "alternativa fakta". Begreppet borde väl rimligen betraktas som en självmotsägelse, i den meningen att "fakta" konnoterar det faktiska, det verkliga, det objektiva. And again and again, som Kano hade sagt.
 
Det är lite magkänsla vs forskning över hela grejen. Att väljarna inte bekymrar sig om sanningen. Man känner liksom igen det, light, från svensk debatt.
 
Eller, light och light förresten. "Nej men snälla berätta vad är järnrörsskandalen?"
 
 

Prediktioner för 2017, del 5: Svensk inrikespolitik

 
Innan de sista skälvande dagarna av januari är till ände stolpar Antropofagi in några prediktioner rörande svensk inrikespolitik. När detta skrivs har AKB (m) redan gått ut med att man med SD:s stöd vill fälla regeringen. Den påföljande diskussionen har handlat om detta kommer leda till att Alliansen splittras: Fp och C vill inte samarbete öppet med SD, vilket M och KD verkar vilja. Vad gäller Sifo-mätningar är bilden lite blandad; Löfven får ökat förtroende och AKB minskande, men M går framåt iom. SD-väljarnas sympatier. Det går bra för C, och mellan blocken är det nästan lika med 39,5 (rödgröna) respektive 41 procent (Alliansen).
 
Det är alltså nuläget, vilket är viktigt att ha en bild av när denna prediktion sedermera utvärderas.
 
Antropofagis förutsägelse är att Alliansen kommer att splittras, iom. att M vill ta egen regeringsmakt med SD som stödparti. Samtidigt kommer C fortsätta ta röster från Miljhögerpartiet, eftersom väljargruppen här ändå känner sig mer hemma åt höger än åt vänster, och eftersom att förtroendet för Mp kommer fortsätta rasa. (Faktum är att det är 50/50 chans att Mp splittras upp i en utbrytargrupp och ett lamslaget regerings-Mp. Indikationer på detta syns redan iom. att vissa riksdags-MP:are, t.ex. Carl Schlyter, gått sin egen väg, och eftersom att missnöjda miljöpartister har möten för att diskutera sin myckna besvikelse.)
 
Så: M går uppåt (statistiskt signifikant ökning), SD ligger stabilt eller minskar marginellt. Mp kraschar totalt (statistiskt signifikant minskning plus splittring) och C går framåt (statistiskt signifikant) på deras bekostnad. L ligger still och KD fortsätter ligga lågt, t.o.m. med marginella minskningar. Baseline 1 är senaste valresultatet, baseline 2 är sifo-siffror från januari 2017.
 
Samtidigt ökar förtroendet för S, som går framåt (statistiskt signifikant). V ligger stilla eller ökar marginellt. Ingen regeringsombildning eller -kris innan valet 2018.
 
Indikatorerna för uppföljning av den här prediktionen är givna. Det handlar om opinionsmätningarnas siffror i januari 2018, jämför med januari 2017 samt 2014 års valresultat. Ökningarna och minskningarna jag talar om är främst utifrån sifo-mätningen i januari 2017.
 
Lättare att fatta om jag ritar upp det som ett diagram, kanske:
 
Bilden visar valresultat 2014, Väljarbarometerns resultat för jan 2015, 2016 och 2017, samt Antropofagis prediktioner för jan 2018.
 
Ännu lite lättare, kanske, i tabellformat:
 
Samma som ovan fast i tabellformat.
Predikterad förändring (jan 17 till jan 18) är således:
 
S
1,70%
V
0,00%
Mp
-1,40%
SD
-0,60%
M
1,50%
C
0,60%
L
-0,40%
KD
-0,70%
Fi
-0,80%
 
Jag kommer att anse att min prediktion är korrekt om den ligger inom 0,5 procentenheter från faktiska utfallet, dvs. generöst ge mig själv en viss felmarginal som jag kan tycka är rimlig. (Statistisk felmarginal framgår i Väljarbarometerns redovisning.)
 
En skulle kunna klaga på att jag förutsäger t.ex. att C kommer att öka, och sen preciserar den ökningen till att gälla 0,6 procentenheter. Samtidigt som jag ger mig själv en felmarginal på 0,5 procentenheter! Då får jag rätt på 0,1 procentenhets ökning. Dylika invändningar kan lämnas i kommentarsfältet.
 
En skulle också kunna invända att prediktionen står i strid med Antropofagis makroekonomiska prediktion, som handlar om högerpopulisters framfart. Dylik invändning kan också lämnas i kommentarsfältet.
 
Slutligen kan en invända att om både KD och Mp hamnar under 4-procentsspärren, kommer detta att påverka den övriga fördelningen när deras procentsatser faller bort. Dylika invändningar kan också lämnas i kommentarsfältet! Vilket fält. En sådan diversitet. Spinn-off-prediktion på det: Inga kommentarer kommer att lämnas i kommentarsfältet.

torsdag 19 januari 2017

Postmodern historieskrivning hämmar lärande

Det är inte det att Stridens skönhet och sorg av P. Englund inte är en bra bok. Det är den. Helt fantastisk faktiskt. Det är bara det att den är så synnerligen utstuderat subjektiv.
 
Englund har mer eller mindre en uttalad ambition att undvika hindsight bias och strukturalism. Han vill visa världen genom ögonen på individuella betraktare. Väldigt trevligt, och ger ökad förståelse för hur en samtid förstod ett skeende.
 
Men, som Snyder betonar, så finns det faktiskt andra nivåer av verkligheten som vi kan få kunskap om. Allt sker inte i ett individuellt psyke. Det finns också strukturer som förklarar, och tendenser, och mönster. Det finns mening i teorier. Frångår vi detta sätt att skriva historia, då förlorar vi sannolikt en mängd viktiga lärdomar. Vilket, återigen, är kärnan i Snyders Den svarta jorden.
 
(Detta var ett utfall i linje med Antropofagis ambition att skjuta lite mer från höften.)

Spinnoff om välfärd och tillväxt

SCB skriver också, avseende privata utförarar inom vård, skola och omsorg:

"Produktionsvärdet för dessa företag uppgick totalt till 163 miljarder kronor år 2011. Detta motsvarar cirka 3 procent av det svenska näringslivets totala produktionsvärde (räknat exklusive finansiella företag). 

Förädlingsvärdet, det vill säga bidraget till bruttonationalprodukten (BNP), är för företagen inom vård, skola och omsorg lika med 107 miljarder, vilket är 5 procent av förädlingsvärdet för det totala näringslivet (fortfarande exklusive finansiella företag)
."
 
Vad betyder det? Att ungefär så mycket BNP-tillväxt bara är bluff? Det handlar ju inte om en ökning av produktion, utan om att man flyttar över offentlig verksamhet i privat ägo och tar ut skattemedel som vinster.
 
Har vi fabricerat tillväxt i detta land på senaste? Är produktivitetens avstannande egentligen ännu mer omfattande än vad vi gjort gällande?
 
(Uppdatering: Antropofagi har sedermera fått förklarat för sig varför detta inlägg enbart bygger på okunskap.)

Krokodiltårar

SCB anger att ca 17 procent av verksamheten inom välfärden utförs av privata företag. Denna verksamhet har ökat med 32 procent sedan 2010, jämfört med en ökningstakt av verksamheten i sin helhet som är 15 procent. Här kan en titta på hur köpen av tjänster från privata utförare har ökat mellan 2003 och 2017, uppdelat på hälso- sjukvård samt utbildning (landstingen). Även här (kommunerna). Kommunerna köper vård och omsorg av privata företag för 20 miljarder kr mer 2014 jämfört med 2003. Ökningen är ungefär densamma avseende utbildning, i absoluta tal. Landstingen köper sjukvård för 13 miljarder kronor mer, medan utbildningsinköpen minskat med ca 5 miljarder.
 
Ekonomifakta anger att andelen vårdverksamhet som landstingen köpte in från privata företag under 2015 var ca 10 procent.
 
SCB:s rapport (s. 10) skriver att "privatägda företag inom vård, skola och omsorg visade på goda nyckeltal":
 

"Vad gäller avkastningen på totalt kapital låg totala värdet för vård, skola och omsorg på 14,6 procent, jämfört med 8,1 procent för totala tjänstesek-torn. Det var främst företagen inom hälso- och sjukvård som bidrog till det högre värdet. De hade en avkastning på totalt kapital på 19,1 jämfört med före-tagen inom utbildning som låg på 8,5 procent.

Även avkastning på eget kapital visade på högre värde för företagen inom vård, skola och omsorg totalt jämfört med den totala tjänstesektorn, 28,7 procent jäm-fört med 19,0. Här är det de privatägda företagen inom omsorgsområdet som visade på högst värde, 38,5 procent, medan värdet för företag inom utbildnings-området endast var 19,1 procent.

Det talar som lite för sig själv, det här.
 
(v) har även låtit SCB ta fram uppgifter om företagens vinster, vilket visar på ett rörelseresultat på 13,8 miljarder kronor (efter avskrivningar, före skatt) för 2011. Den skattefinansierade delen tycks vara 9,2 miljarder. Det är väl inte direkt i paritet med varken Nuon eller Arbetsförmedlingen, men det är en slant.
 
***
 
Ordning och reda i välfärden diskuteras i P&P-podden, men finns också att faktiskt läsa. P&P-gänget diskuterar svårigheten i att kombinera likvärdigheten och det kompensatoriska med den tänkta utslagningsmekanismen i marknadskonkurrensen. En oöverstiglig målkonflikt, tycker jag. (Det mycket lyssningsvärda poddavsnittet ger även en av utredarnas syn på den saken.) Frågan rör alltså följande problematik:
 
En marknad förväntas reglera sig själv när oseriösa och dåliga aktörer slås ut. Men utslagning i det här fallet handlar om att t.ex. en skola är så dålig under en så lång tid att ingen väljer den, och att skolan då går i konkurrs. Det innebär att en stort antal elever går på den dåliga skolan under flera år, och att ytterligare elever får ett avbrott i skolgången i och med konkurrs. Dessutom är det väldigt svårt att byta skola; inte analogt med att välja att handla på ett annat café eller köpa ett annat diskmaskinsmärke. Regleringen förutsätter även en mångfald i bemärkelsen variation avseende kvalitet, vilket givetvis strider mot likvärdighetsprincipen.
 
Utredningen kallar välfärden för en "kvasimarknad", och diskuterar att effektiviteten "motverkas bl.a. av problemen med att definiera och mäta kvalitet, av att brukarna och beställarna ofta har svårt att göra informerade val och av det stora behovet av kontroll och tillsyn."
 
Kring nämnda vinstkartläggning diskuteras i utredningen:
 
"Den genomsnittliga kapitalavkastningen är /.../ betydligt högre än för övriga delar av tjänstesektorn. Avkastning på totalt kapital uppgick till 13,4 procent 2014, vilket kan jämföras med tjänstesektorn i sin helhet som hade 7,4 procent. Avkastning på eget kapital uppgick till 27,5 procent 2014, medan tjänstesektorn i sin helhet hade 14,3 procent. Det innebär att ägarna fått en god avkastning med tanke på vad de inve-sterat i företagen. Särskilt hög är avkastningen i förhållande till s.k. operativt kapital då medianavkastningen bland välfärdsföretagen i relation till detta kapital under åren 2005–2013 uppgick till 47 procent. Kartläggningen visar även att företagen gör s.k. 'övervinster', dvs. vinster som överstiger den ersättning som marknaden kan anses kräva för att skjuta till kapital till företagen."
 
Problem med det?
 
"Med aktörer som drivs primärt av vinstsyftet finns större risker för att verksamheter, i syfte att hålla nere kostnaderna, skär ned på sådan kvalitet som är svår att mäta och följa upp, sänker personaltätheten eller utformar sin verksamhet för att dra till sig brukare som är förknippade med låga kostnader. Det finns också indikationer på att vinstsyftande företag har lägre personaltäthet än andra typer av utförare och att konkurrensen och/eller den ökande andelen privat regi inom skolväsendet och inom hälso- och sjukvården haft segregerande effekter eller bidragit till segregation. Det tar sig bl.a. uttryck i att skillnaderna i genomsnittliga resultat mellan skolor ökar och att privat och offentligt drivna verksamheter tenderar att dra till sig brukare med olika socioekonomisk bakgrund."
 
Som P&P-gänget konstaterar är det rätt intressant att kommunala skolor har bättre resultat än privata, om man rensar för socioekonomiska faktorer. Vid en face value-jämförelse är resultaten desamma, trots andra förutsättningar i elevgruppen. Detta skulle kunna tyda på en sämre verksamhet. (Eller, måste erkännas, på att kommunala skolor strösslar med betygen på ett sätt som privatskolor inte gör. Vet ej hur det ligger till med den saken.)
 
***

Utredningen kommenterar även valfrihetsargumentet:

"Den andel av den offentligt finansierade välfärden som bedrivs i enskild regi har ökat betydligt sedan 1980-talet. Den ökning som skett efter millenieskiftet kan nästan helt härledas till att vinst-syftande företags andel ökat. Dessa företag ingår i allt större utsträckning även i nationellt övergripande eller till och med inter-nationella koncerner som vuxit i storlek. Andelen som drivs av idé-burna organisationer har varit relativt konstant. Utredningen anser att en fortsatt utveckling mot allt större, vinstsyftande aktörer riske-rar att leda till mer likriktning och minskad mångfald för brukarna." (Min fetstilsmarkering.)
 
***
 
Det brukar heta att Sverige är extrema vad gäller vinster i välfärden. Utredningen jämför med de nordiska länderna:
 
"Utredningen har gjort en nordisk utblick och kan konstatera att det inte i något annat nordiskt land är tillåtet med vinstsyftande skolor. I Norge och Finland är inslaget av fristående skolor begränsat. I Danmark är det däremot mycket vanligt med fristående skolor. Det går alltså inte att dra slutsatsen att en möjlighet att ta ut vinster är nödvändig för att det ska uppstå en stor friskolesektor. Vad gäller förskolor, omsorg och hälso- och sjukvård tillåts privata vinstsyftande aktörer i alla nordiska länder. I jämförelse med Sverige är dock inslaget av idéburna aktörer större i de andra nordiska länderna." (Min fetstil.)
 
Det är alltså inte så att en begränsning av vinster med nödvändighet minskar andelen friskolor! (Tyvärr, skulle en kanske säga, om en liksom Antropofagi stör sig på religiösa friskolor och pennalistiska privatskolor.)
 
***
 
Mjäkigt nog föreslår utredningen trots allt detta inte ett totalstopp för vinster i välfärden. Ändå bölar borgare. Ack hur de smyger i vassen.

onsdag 18 januari 2017

Prediktioner för 2017, del 4: (De inbillade) effekterna av Trump

 
Antropofagi syntetiserar SSC:s Batman-effekt-diskussion och P&P:s Trumps-ekonomiska-politik-diskussion, och förutspår att 2017 kommer att tolkas i djupt positiva termer för Mr. Övertrump.
 
Eftersom Trumps diaboliska skattesänkningar kommer leda till en viss stimulans för ekonomin, samtidigt som hans stora despot-godtycke randomiserat tvingar företag att behålla viss verksamhet i USA, kommer Trumps policys av nationalekonomer och andra idioter under 2017 att tolkas som ytterst välriktade och effektiva. Bara för att killen har superhjältedräkt och detta råkar samvariera med ett litet skutt på tillväxtkurvan.
 
Det här borde jag väl spara till prediktionerna för 2018, men: I själva verket kommer ojämlikhetens ökningstakt att öka, vilket kommer att leda till en ännu mer ondskefull ond spiral. Det stora godtycket kommer att skada ett av ekonomins viktigaste resurser, nämligen förutsägbarhet, vilket i förlängningen kommer att hämma de få marknader som ändå är någorlunda välfungerande. Verksamheter som borde dö alternativt flytta kommer hållas vid liv, och liksom Hallandsås-tunneln kommer kostnaden därmed bara öka. Medans det läcker ut gift.
 
Indikatorer för uppföljning: USA:s tillväxttakt; Trumps härjningar och rapportering därom.
 
Vad som kan falsifiera mig: På kort sikt att Trump beter sig värdigt och vettigt samt att tillväxten inte ökar. Mer intressant är kanske uppföljningen om två-tre år: Dvs. kommer kraschen komma, och kommer den vara mäktig? Det där, tänker du kanske, är aftermathmatics.

fredag 13 januari 2017

Prediktioner för 2017, del 3: Vetenskapsjournalistik

 
Antropofagi upplever en evig jävla rundgång i vetenskapsjournalistiken. Följande prediktioner räknar jag därmed hem redan nu.
 
1. Media (inklusive Aftonbladet) kommer att rapportera om att p-piller för män "snart" finns i handeln.
 
2. Karin Bojs på DN kommer att skriva en förment antirasistisk plattityd-text om att vi och jordbruket stammar från Turkiet eller Mellanöstern.
 
3. Karin Bojs på DN kommer gå på något matalarmistiskt i paritet med arsenik i ris eller akrylamid i chips.
 
4. Folk på Internetz kommer häpna över att vi nu mer eller mindre uppfunnit AI, eller i alla fall tagit det väsentliga steget. Det kommer handla om att man drar orimligt stora växlar på typ en go-dators framgångar eller Google Translates språkinlärningförmåga.
 
5. Vi kommer få höra mer om hur bra mänskligheten är på att utrota malaria. Detta från pepp-jeppar såsom Hans Rosling.

torsdag 12 januari 2017

Cannabisativaspositivaeffekter, menregeringenförhellrekrigmotsmåväxter

Här nämner jag att jag anser att de stora folkhälsovinsterna med legalisering främst skulle komma av legaliseringen av tyngre droger. Då kan det vara intressant att addera ett lixåm kriminologiskt perspektiv. Källa:
 
 
Det är alltså så att användning av cannabis står för 63 % av alla narkotikabrott i Europa. Langning av droger bara 9 %, och där är cannabislandning överlägset vanligaste brottet. En legalisering av lätta droger skulle således avlasta rättssystemet en aning, would it not, och även som tidigare nämnts sopa bort rätt betydande intäkter från den organiserade brottsligheten.
 
I sammanhanget kan det vara värt att citera Ted Goldberg kring riskerna med legalisering:
 
"Tvärtemot det som beroendeteori förutspår visar tillgänglig statistik att antalet problematiska konsumenter inte samvarierar med antalet rekreationskonsumenter. Under 1970-talet, och återigen på 1980-talet, halverades antalet rekreationskonsumenter i Sverige. Samtidigt ökades nyrekryteringen till problematisk konsumtion under bägge årtionden. Och under 1990-talet ökades både rekreationskonsumtion och problematisk konsumtion men den sistnämnda steg i betydligt snabbare takt.

Och i motsats till det som den s.k. inkörsportsteorin förutsäger är det snarare ett ovanligt undantag och inte alls någon regel att en människa som använt cannabis blir problematisk konsument av andra droger. Nästan alla som har erfarenhet av narkotika i Sverige har inte prövat någon annan illegal drog än cannabis, och bara 4 % av människorna som prövat narkotika har blivit problematisk konsument av någon illegal drog.
 
/.../

I de länder där man avkriminaliserat cannabis finns en rad studier som visar att detta har små effekter på hur många som konsumerar och på intensiteten i konsumtionen.
 
/.../ blablabla Nederländerna blablabla /.../
 
Efter en period då narkotikan var avkriminaliserad i Tjeckien kriminaliserades den på nytt, 1999. Men varken prevalens eller incidens minskade efter denna reform och lagstiftningen kom att betraktas som en oförsvarlig ekonomisk börda för polis och domstolsväsendet. Därför avkriminaliserades narkotikan åter vid årsskiftet 2008/09. 2009 fann man motstridiga effekter – problematisk konsumtion av metamfetamin men inte opiater ökade.
 
/.../
 
Sju år efter det att Portugal avkriminaliserade all narkotika, inklusive heroin och kokain, visade en utvärdering att denna åtgärd 'inte hade några ogynnsamma effekter på drogkonsumtionen – som i flertalet kategorier numera är bland de lägsta i EU.'"
 
Goldbergs slutsats är att vi inte kan veta vad en legalisering i Sverige skulle leda till i termer av narkotikabruk.

Tjeckien? Ett desperat rop på hjälp

Antropofagis narkotikapolitiska prediktion nr. 3 förutsätter att repressiv-liberal följer GAL-TAN-axeln. Det slår mig dock att Tjeckien har en väldigt liberal narkotikapolitik, i alla fall sett till innehav- Det går fint att ha både LSD, gräs och heroin i någorlunda stora kvantiteter utan att riskera straff.
 
Samtidigt är Antropofagis (mycket oinformerade) bild av Tjeckien att det är ett någorlunda konservativt land. En oerhört begränsad insats avseende att kolla upp detta, ger vid handa att det finns både gamla och nya konservativa partier som har stort inflytande, men att regeringsbildningen ofta varit instabil, och koalitioner har funnits där både t.ex. socialdemokrater och konservativa har ingått. Inte helt glasklart således huruvida Tjeckien är att betrakta som konservativt.
 
Jag undrar: I vilket politiskt klimat har den tjeckiska narkotikapolitiken vuxit fram? Du som vet saker om Tjeckiens politiska liv, vänligen ge dig till känna. Träd fram och lär oss andra lite intressänz.
 
Det slår mig även att Portugals avkriminalisering har brett politiskt stöd - dock var högern emot reformerna när det begav sig. Fakta i målet har sedermera eliminerat frågan, och avkriminaliseringen hyllas nu så vitt jag förstår av samtliga.
 
Hur är det med delstaterna i USA? Kalifornien betraktas väl som liberalt (republikanen Arnold då?), men Colorado? Washington? Beror kanske lite på vad en lägger i begreppet liberalt. Återigen: Du som har kunskap, träd fram, ge dig till känna. Styva linan väntar.