Antropofagi

fredag 18 februari 2022

Konspirationsteori om förr i tiden

En liten sak jag uppmärksammat när jag slappt följt upp allsköns arkeologidebatter, är hur ofta konsensus-synen varit fel. Jag vill exempelvis påstå att sentida upptäckter tvingar konsensus mot en något blodigare syn på kulturell påverkan och idéöverföring än vad som tidigare varit i ropet. Jag vill också påstå att galningen Gimbutas hade rätt om stäppfolkshypotesen. Studier visar också att den sociala stratifieringen i Indien förklaras av att ljusare stäppfolk från norr vandrade ner på subkontinenten och blev brahminer, medan mörkare människor (dravider) trängdes söderut och blev lågkastiga eller kastlösa. Samtliga dessa versioner av verklighetsbeskrivning har varit i någon mån kontroversiella. Att mångkultur=folkmord har varit en impopulär tanke; Gimbutas var en blindgalen feminist som tänkte sig att Patriarkatet kom indundrande från stäppen och rev ner ett utopiskt matriarkat; och allt som liknar nazisternas världsbild har såklart varit tabu. (Ni vet, arier och sånt där.) Alla de här konsensusförflyttningarna beror på att en ny typ av bevis kommit in i bilden i och med DNA-tekniken.

Det händer även att arkeologer gräver upp saker som tvingar konsensus att kasta sig ner i ett intilliggande dike. Göbekli Tepe är ett sådant exempel. Denna mäktiga stenstad i Turkiet dateras till ca 10 000 f.Kr., vilket gör den så att säga äldre än den borde vara - människan hade vi den här tiden inte, såvitt konsensus velat tillstå, byggt städer eller för den delen fasta boplatser. Den modifierade konsensus-teorin är att samlar-jägar-folk byggde staden som en kultplats, och att "templet föregick staden." Galna Youtube-män med yviga skägg menar istället att vi måste uppdatera till att civilisation som företeelse är äldre än vad som tidigare antagits.

Den händer sig också att antik teknologi upptäcks, som är mer avancerad än vad som varit förväntat. Antikythera-maskinen är ett exempel. Denna artefakt är en mekanisk maskin med vev, som förutsäger astronomiska fenomen såsom solförmörkelser, men också bland annat när de antika olympiaderna inföll. Maskinen ska ha byggts någon gång mellan 200 och 50 f.Kr. Den är ett av många exempel på hur man kan lockas att ropa "wow!" åt hur skickliga och smarta människor var även för t.ex. 2 000 år sedan.

Det finns otroligt många mäktiga antika byggnader som omtalas i textkällor, men som ingen sett ett spår av. Det finns även de som man har sett ett spår av, såsom Fyren i Alexandria (ruinerna av vilken återupptäcktes 1968), och dessa är precis så mäktiga som textkällorna anger. Vi kan alltså anta att även de ännu oupptäckta strukturer som omnämns i textkällorna faktiskt är sinnessjukt mäktiga.

Det finns en del antika genier. Dessa slår oss med häpnad lite på samma sätt som Antikythera-maskinen eller Göbekli Tepe. Platon, Jesus, Buddha och Zoroaster uppfann mäktiga filosofiska system och socioteknologier som driver världskulturerna framåt än idag. Aristoteles var Darwinismen på spåren. (I Physicae Auscultationes förundrade sig Aristoteles över hur kroppsdelar, såsom tänder, förefaller ändamålsenlig trots att de måste ha uppstått av en slump: 
”Wheresoever, therefore, all things together (that is all part of the whole) happened like as if they were made for the sake of something, these were preserved, having been appropriately constituted by an internal spontaneity; and whatsoever things were not thus constituted, perished, and still perish.”) 

Geometri, matematik, nanoteknologi, (som i damascus-stål), mekanik, byggnadskonstruktion - många var de områden där enskilda genier idag slår oss med häpnad. Och om Herons ångmaskin från 100-talet e.Kr. inte slår oss med häpnad beror på att vi inte känner till den.

Med tanke på att så mycket från den gamla goda tiden knappt står kvar (igen, Fyrtornet i Alexandria) eller är övervuxet (som de här vidsträckta samhällena i Amazonas) så kan vi tänka oss att antika civilisationer var rätt mycket fetare än den tomma, platta öknen mellan pyramiderna vill påskina. Endast enormt stabila stenstrukturer, byggda på ej olycksdrabbade platser, har överlevt tidens tand. Visst, Cheops pyramid var ett underverk redan på sin tid, men få av de övriga underverken står att finna idag. Kolossen på Rhodos förstördes av ett jordskalv drygt 200 år f.Kr. Nämnda fyrtorn likaså, men på 1300-talet. Zeusstatyn i Olympia och Artemistemplet i Efesos förstördes i bränder några hundra år efter Kristus. Mausoleet i Halikarnassos revs helt enkelt, nån gång kring 1500. Babylons hängande trädgårdar har (jag citerar svenska Wikipedia) "kanske aldrig funnits" - yeah right. Varför skulle Antipatros smyga in ett bluff-underverk på en annars habil best of-lista?

Babylons hängande trädgårdar.

På motsvarande sätt kan vi tänka oss att Pythagoras, Heron, Platon, Aristoteles med flera är de smarta historiska hjärnor vars output i någon mån är bevarad. Biblioteket i Alexandria kan ha haft så många som 700 000 papyrusrullar, vilka alla förstördes några hundra år efter att det grundlades av Ptolemaios II av Egypten omkring 300 f.Kr. Naturkatastrofer, krig, folkvandringar, bränder, mögel och slarv har effektivt eliminerat större delen av världshistoriens skrifter. Det som finns kvar är hugget i sten eller inristat i lertavlor, om det inte lyckats kopiera sig själv under tusentals år. Dödahavsrullarna är 2 000 år gamla men överlevde av en total slump i krukor i en hemlig grotta vars mikroklimat råkade passa för bevarandet av pergament. (Och ändå är det främst fragment som kvarstår.) Så, låt oss leka med tanken på att Platon och hans gelikar som mest är den bevarade sjundedelen av en best of-lista. Jag skriver "som mest," eftersom stora byggnader i sten borde vara något mer slitstarka än lertavlor, papper och pergament. Människans hjärna har sett ungefär likadan ut under de senaste 200 000 åren - om något var den större/bättre under samlar-jägar-epoken, och har minskat i massa efter den agrara revolutionen.

(Källa:

"'The evolutionary adaptation of humans was very successful,' says Dr. Ben-Dor. 'As the size of animals continued to decrease, the invention of the bow and arrow and domestication of dogs enabled more efficient hunting of medium-sized and small animals - until these populations also dwindled. Toward the end of the Stone Age, as animals became even smaller, humans had to put more energy into hunting than they were able to get back. Indeed, this is when the Agricultural Revolution occurred, involving the domestication of both animals and plants. As humans moved into permanent settlements and became farmers, their brain size decreased to its current volume of 1300-1400cc. This happened because, with domesticated plants and animals that don't take flight, there was no more need for the allocation of outstanding cognitive abilities to the task of hunting.'")

När vi pratar Fyrtornet i Alexandria och Platon är det ändå förhållandevis sentida fenomen vi har att göra med. Göbekli Tepe är minst 7 000 år äldre än den egyptiska högkulturen, som anses ta sin början 3 100 f.Kr., dvs. för 5 000 år sedan. För egyptierna var alltså Göbekli Tepe 2 000 år äldre än vad egyptierna är för oss. Det är skillnaden mellan oss och Jesus. Om få saker är bevarade från antiken och den egyptiska högkulturen, kan vi tänka oss att ännu färre saker är bevarade från den tid då Göbekli Tepe uppfördes.

***

Civilisation sedd som en linjär utveckling är inte en jättebra modell. Den som besöker Machu Picchu slås först av hur gammalt det verkar, och sen av hur ungt det är. Aztekerna (eller, mexica-folkets högkultur kring Tenochtitlán) nådde sin storhetstid först på 1400-talet. (Camilla Townsend förklarar detta i bästa Jared Diamond-anda med att domesticeringen av majs i Centralamerika började många tusen år senare än domesticeringen av vete i Mellanöstern och ris i Kina, eftersom det tog lång tid för människorna att via Berings sund kolonisera den västra hemisfären. Om jag inte minns fel så har majs också lite speciella egenskaper som gör den lite svårdomesticerad, och så var förstås stora domesticerbara djur ovanliga i Amerika - även om kalkonen var en fiffig proteinkälla för mexica-folket.) Utveckling går på olika tidslinjer beroende på förutsättningarna.

Vår civilisations utveckling är heller inte linjär. Den är famously exponentiell:


Det är dock inte bara så att utvecklingen går framåt olika snabbt, eller går framåt lika snabbt från olika startpunkter. Det är också så att utvecklingen ofta stannar eller backar. Ofta sker det pga. exogena faktorer: 62 av 68 studerade kinesiska dynastiska kollapser föregicks av vulkanutbrott.
("we use a state-of-the-art multi-ice-core reconstruction of explosive volcanism, representing the dominant global external driver of severe short-term climatic change, to reveal a systematic association between eruptions and dynastic collapse across two millennia of Chinese history. We next employ a 1,062-year reconstruction of Chinese warfare as a proxy for political and socioeconomic stress to reveal the dynamic role of volcanic climatic shocks in collapse. We find that smaller shocks may act as the ultimate cause of collapse at times of high pre-existing stress, whereas larger shocks may act with greater independence as proximate causes without substantial observed pre-existing stress. We further show that post-collapse warfare tends to diminish rapidly, such that collapse itself may act as an evolved adaptation tied to the influential “mandate of heaven” concept in which successive dynasties could claim legitimacy as divinely sanctioned mandate holders, facilitating a more rapid restoration of social order.")

När en befolkning minskar kan den bli för liten för att upprätthålla en viss grad av specialisering, och då kulturellt glömma teknik och teknologier som förfäderna hade tillgång till: Tasmanierna var trots ett relativt kallt klimat ofta nakna och verkar inte bemästra avancerad klädestillverkning - istället smörjde de in sig med djurfett - och de kunde inte göra upp eld - istället bar de omkring på glödkol som de fick förnya från fränder vid eventuell utslockning. När Tasmanien skars av från Australien för 10 000 år sedan blev befolkningen helt enkelt för liten för att kunna upprätthålla de teknologier som Australiens aboriginer dock förfogade över.

Många är de teknologier som upptäckts och glömts genom tiderna. Hela renässansen bygger på idén om att återupptäcka antikens storhet. Som är känt var romarna teknologiskt överlägsna den senare medeltiden i många avseenden, exempelvis vad gäller byggnadskonst (cement!) och för den delen socioteknologier såsom administration och rättssystem.

Poängen är att det på inget sätt är otänkbart - tvärt om är det ett empiriskt faktum - att graden av civilisation har fluktuerat ickelinjärt över tid och rum. Ofta har samhället levt i skuggan av forna giganter, bokstavligen i ruinerna av förfädernas högkultur. Den egyptiska högkulturen peakade under vad som kallas "the old kingdom," ca 2700–2200 f.Kr. Det var under denna epok som Giza-pyramiderna uppfördes, av vilka Cheopspyramiden är den största och äldsta (ca 2 500 f.Kr.). De gamla egyptierna kunde alltså precis som renässansmänniskorna med gott samvete påstå att det var bättre förr. Civilisation var under många epoker av allt att döma en kraft som avtag med tiden. Gyllene eror i backspegeln.

Konsensus inom arkeologi är konservativt och försiktigt. Det krävs ofta helt nya metoder för att teorier som tidigare uppfattats som vansinniga ska få genomslag. (T.ex. DNA-teknik och stäppfolkshypotesen.) Helt nya upptäckter (Göbekli Tepe) räcker inte långt för att omkullkasta konsensus. Men det finns en och annan anledning att ompröva tidslinjen för det vi kallar civilisation. Devisen "avsaknad av bevis är bevis på avsaknad" är inte tillämplig på ett område där bevisen eroderar bort under årtusenden; rivs ner av tsunamivågor och jordbävningar; och plötsligt försvinner i havet.

Att satsa sina pengar på den ensamma galningen (Gimbutas, eller Youtube-män med stora skägg) är inte tillrådligt. Ditt sparande mår bäst av att lite i taget sätta in en månatlig slant i några stabila fondval. Men det är den som vågade satsa på Bitcoin 2011 som är rik idag.

***

Den här artikeln från januari i år argumenterar för att the Younger Dryas (YD), en lite apokalyptisk period av temperaturnedgång och massutdöende av däggdjur, kan ha orsakats av ett eller flera meteoritnedslag (the Younger Dryas Impact Hypothesis, YDIH). Hypotesen har ansetts kontroversiell även om övertygande bevis framlades under 2010-talet, och artikelförfattaren Powell menar att YDIH är ett fall av hur forskarsamfundet prematurt förkastat en god om än kontroversiell hypotes i strid med bevisen. (Powell är inte your avarage konspirationsteoretiker; exempelvis är han djupt engagerad på Greta-sidan i klimatdebatten.) Ur abstract:

"The hypothesis proposes that the airburst or impact of a comet ∼12,850 years ago caused the ensuing ∼1200-year-long Younger Dryas (YD) cool period and contributed to the extinction of the Pleistocene megafauna in the Western Hemisphere and the disappearance of the Clovis Paleo-Indian culture. Soon after publication, a few scientists reported that they were unable to replicate the critical evidence and the scientific community at large came to reject the hypothesis. By today, however, many independent studies have reproduced that evidence at dozens of YD sites."

Det intressanta med YDIH ur ett antropocentriskt perspektiv är 1) att massutdöendet av megafauna inte behöver hänföras till "overkill"-hypotesen - att människan helt enkelt dödade alla större däggdjur - samt 2) att YDIH är tätt förknippad med analysen av Clovis-folkets nedgång i Nordamerika. Powell skriver (rensat för referenser):

"At the onset of the YD, the beautiful, fluted projectile points of Clovis disappear from the archeological record. They have never been found in situ above the YDB. Anderson et al. present evidence that the population of Clovis also underwent a major decline. The people themselves did not disappear but likely transitioned from a continent-wide culture to dispersed regional societies.

One reason scientists have had difficulty settling on the cause or causes of the extinction and the disappearance of the Clovis toolkit is that they have been unable to reach consensus on the cause of the YD cooling itself."

Clovis-folket dominerade Nordamerika under en period på ca 300 år upp till och med YD. Samma häftiga spjutspetsar har hittats över hela kontinenten, och allt tyder på ett sammanhängande nätverk av samhällen över mer eller mindre hela den stora landmassan. Clovis-folket ska framgångsrikt ha jagat mammutar, mastodonter, gompotherer, nordamerikanska hästar, jättesengångare, Bison antiquus (en jättelik bisonart), och camelops ("stora kameler") under århundraden, men så plötsligt dog alla dessa svincoola urtidsdäggdjursjättar ut, och plötsligt "ersattes" Clovis-kulturen ett antal mindre, spridda kulturer. Typ som att några små kolonier av människor överlevde en enorm katastrof.

Gompotheres.

Spåren av Clovis-kulturen visar på en rätt avancerad samlar-jägar-population, men på inget sätt en civilisation av egypternas eller de antika grekernas mått. Man hade troligen inte handvevade maskiner för astronomiska förutsägelser, eller pyramider, eller bibliotek, eller nano-stål. Att vi uppvärderar YDIH ger inte de skäggiga Youtube-männen rätt i att YD föregicks av en nordamerikansk högkultur av mesopotamska dimensioner. Däremot är det ytterligare ett exempel på hur exogena faktorer kan fucka med civilisationsresan. Det är också givetvis så att ett meteoritnedslag som utrotade merparten av all megafauna på den nordamerikanska kontinenten, och slog Clovis-kulturen i spillror, hade implikationer även på andra håll i världen. Och då är timingen mellan det mastodontdödande nedslaget i Nodamerika och uppförandet av Göbekli Tepe rätt påfallande. Precis som de skäggiga Youtube-männen gillar att påpeka.

Det äldsta lagret i Göbekli Tepe bedöms vara 12 000 år gammalt. Då har YD pågått i ca 800 år. Om Clovis-kutluren tar så mycket stryk 12 800 för nutid, så borde Gbekli Tepe-folkens förfäder också ha gjort det. Det betyder givetvis inte att de var en högkultur som föll i bitar, men det betyder att människorna som uppförde Göbekli Tepe - vilket i sig förvånar oss att de kunde, eftersom konsensus-tidslinjen säger att människor då ska ha varit samlar-jägare - kan ha haft mäktigare förfäder. Precis som egyptiernas förfäder som byggde Giza-pyramiderna, eller Clovis-efterföljarnas förfäder som jagade mastodonter. Göbekli tepe tillkom efter en period av civilisatoriskt förfall - en period där meteoritstoft troligen stängde ute solljuset under årtionden, där enorma skogsbränder härjade Nordamerika och säkert spred enorma mängder sot i atmosfären, och där de stora bytesdjuren dog ut en masse. Göbekli tepe-folket kan mycket väl ha varit enklare arvtagare till en fallen kultur.

***

En annan intressant tanke hoppas jag att du själv, kära läsare, redan har fått av denna text. Jag citerade tidigare ett citat av en Dr. Ben-Dor som hävdar att människans hjärna minskade till följd av den agrara revolutionen. I samma citat (ovan) argumenterar Ben-Dor också för att människans sofistikationsgrad ökade till följd av utdöendet av megafauna: "As the size of animals continued to decrease, the invention of the bow and arrow and domestication of dogs enabled more efficient hunting of medium-sized and small animals - until these populations also dwindled." 

Vi kan tänka oss att YD-nedslaget faktiskt innebar ett selektionstryck på människan för att öka i sofistikationsgrad som jägare, och selekteras för en större hjärnvolym. (Så här långt gånget i gen-kultur-samevolutionen är det endast brainz som människan kan vinna med, inte muskler.) Vi kan också tänka oss att det tillslut blev för svårt att överleva som samlar-jägare, och vilket selekterade för agrar revolution och demesticering av djur och växter. Vilket i sin tur då ledde till en mer docil bonde-tillvaro, som selekterade för små hjärnor igen.

Vi tror ju dock också att the hive mind är viktigare än den individuella hjärnan. Det är inte så att vi har avsevärt bättre våtvara än varken Clovis-folket eller Platon; vi är bara många fler, och har socioteknologier som tillåter för höggradig specialisering. Clovis-folket borde rimligen ha blivit klart dummare som kultur betraktat när de minskade i antal till följd av hiskeliga naturkatastrofer. Så ock Göbekli Tepe-folket, i det fall att de minskade i antal under YD, vilket verkar högst sannolikt. Och i så fall kan vi säga att enskilda Göbekli tepe-individer hade lite smartare hjärna än sina förfäder, men att de som samhälle betraktat var lite dummare än samma förfäder.

Huruvida detta lösa resonemang ska tas som bevis för eller mot mäktiga glömda civilisationer i dagens Turkiet för 12 000 låter jag vara osagt.

***

Efter att ganska noggrant ha gått igenom bevisen för YDIH avslutar Powell:

"The broader lesson from impact cratering, continental drift, anthropogenic global warming, and now the YDIH is that it is better to encourage further research than to prematurely condemn a novel, data-based hypothesis to the dust bin of science. Unfortunately, once a hypothesis has been prematurely rejected, even truly 'extraordinary evidence' may not be enough to restore it to scientific respectability."

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar