Antropofagi

måndag 21 maj 2018

Mer om ansvar och dess nytta

SSC-Scott skrev en gång, på LessWrong, om Den Mördande Maken - ska han dömas?
"You are the husband of a wonderful and beautiful lady whom you love very much - and whom you just found in bed with another man. In a rage, you take your hardcover copy of Introduction To Game Theory and knock him over the head with it, killing him instantly (it's a pretty big book). 
At the murder trial, you plead to the judge to let you go free. 'Society needs to lock up murderers, as a general rule. After all, they are dangerous people who cannot be allowed to walk free. However, I only killed that man because he was having an affair with my wife. In my place, anyone would have done the same. So the crime has no bearing on how likely I am to murder someone else. I'm not a risk to anyone who isn't having an affair with my wife, and after this incident I plan to divorce and live the rest of my days a bachelor. Therefore, you have no need to deter me from future murders, and can safely let me go free.'
The judge responds: 'You make a convincing argument, and I believe that you will never kill anyone else in the future. However, other people will one day be in the position you were in, where they walk in on their wives having an affair. Society needs to have a credible pre-commitment to punishing them if they succumb to their rage, in order to deter them from murder.' 
'No,' you say, 'I understand your reasoning, but it won't work. If you've never walked in on your wife having an affair, you can't possibly understand the rage. No matter how bad the deterrent was, you'd still kill the guy.' 
'Hm,' says the judge. 'I'm afraid I just can't believe anyone could ever be quite that irrational. But I see where you're coming from. I'll give you a lighter sentence.'"
***

Frågan är inte alldeles orelaterad till den om huruvida vi bör legalisera mord:
"Konstigt argument egentligen, att surrogatmödraskap inte borde förbjudas eftersom det skulle tillämpas ändå. Vi vill ju inte legalisera mord, liksom.
Men, abort. Det vill vi legalisera, bl.a. för att det skulle ske sämre och farligare under illegala former. Likaså knark. Eftersom det knarkas, ska det vara lagligt att knarka. 
Sexualbrott, då?
Fråga: Varför går detta argument hem ibland, och ibland icke?
Det finns en uppenbar gränsdragningsproblematik här, där vi väger kriminaliseringens skadeverkningar mot värdet av att normera, eller kanske värdet av samhällelig upplevelse av rättvisa.
Förmodligen är känslan av rättvisa viktigt för mänskliga samhällen, på samma sätt som känslan av fri vilja är det.
Åter till mord-exemplet. Det brukar anföras att exempelvis dödsstraff inte är verkningsfullt för att förhindra mord, eftersom de flesta mord (dråp, med mera) sker i affekt och utan att förrövaren resonerat igenom konsekvenserna. Kanske är det psykisk sjukdom, PCP, ADHD, sociala arvet, lågt IQ, trista normer, och hög testosteronhalt under den tidiga 20-årsåldern som... EGENTLIGEN BORDE SITTA I FÄNGELSE!
Mordkategori ett: Låg grad av fri vilja, låg grad av ansvar.
Resten av morden? Organiserad brottslighet. Jädrans överlagt. Tydligt syfte, tydlig planering. Omständigheterna förblir i regel i det fördolda. Den undre världen nås endast i undantagsfall av lagens långa arm. Här är det banne mig ingen som åker dit alls.
Mordkategori två: Hög grad av fri vilja, obefintligt ansvarsutkrävande pga. praktiska omständigheter.
Är det alls meningsfullt att förbjuda mord?"
***

Vi har tidigare diskuterat Ansvar, och huruvida det ska utkrävas på ett sätt som är Nyttigt. Vi behöver inte döma en yxa som råkat hugga någon till döden - ej heller en bebis till böter för att den kräktes på prästens rock. Vi vill tillämpa sanktioner när det ger andra personer i motsvarande situation en annorlunda kalibrering av risker och kostnader.

Men, alla de hemska brott som sannolikt inte påverkas av stränga straffsatser? Som sagt - dödsstraff sägs inte minska antalet mord. Vi vet väl i ärlighetens namn rätt lite om det kontrafaktiska ... Scratch that, vi vet jättemycket. Om murder rate i olika länder, och således om det verkar som att dödsstraff ger färre mord.

Källa.

Eller i t.ex. olika stater i USA - det verkar som att hög homicide rate samvarierar med capital punishment, vilket så klart inte säger något om kausala samband, men vilket ger en liten empirisk nick i riktning mot "dödsstraff minskar inte antalet mord".

Källa.

***

Okej, men vi tyckte visserligen redan att dödsstraff var dåligt, av flera olika anledningar. Frågan är: Påverkar inte straffsatser alls vissa typer av brott? Och om så är fallet: Bör vi faktiskt legalisera dråp? Här kommer tre modiga argument mot:

1. Ett argument mot att legalisera dråp är att vi missar brottsoffrets (familjs) känsla av oförrätt. Visserligen kanske inte straffet avskräcker mord, men vi slipper i alla fall blodshämnd och hederskultur. Om den som dräper din fru går ostraffad, lär du med all sannolikhet ta saken i egna händer, och snart har vi ett klansamhälle med ondskefulla våldsspiraler. Det vill vi gärna slippa.

2. Ett annat argument är att det, om det är lagligt med dråp, kan gå att "make it look like" ett dråp även när det handlar om överlagt mord. Ur detta perspektiv ser vi således äkta dräpare som en collateral dammage i den stora trålen för att fånga äkta mördare.

Detta perspektiv är egentligen inte särskilt kompatibelt med det gängse rättsmedvetandet, skulle jag säga, eller i alla fall inte med våra ordinarie rättsprinciper. Det är ju ungefär som om att vi skulle sätta dit Lars Ohly eller Thomas Quick eller Kevin-barnen (?) bara för att inte riskera att låta en våldtäktsman, serie- eller barnamördare gå fri. (Lite olika lager av ironi här, som för dechiffreras bäst en vill.)

Risken med att förväxla Hämndbegär med Blodtörst är ju som vi alla vet att den egentliga gärningsmannen smiter. Detta är kanske i och för sig inte exakt analogt med en situation där mördare sätter i system att låtsas-dräpa, och där samhället således präglas av ett evigt och omfattande dräpande men där ingen döms för någonting.

3. Det kan vara så att de absoluta nivåerna av antal dräpare inte påverkas på ett mätbart sätt av den exakta straffsatsen, givet att den befinner sig inom en viss intervall. Men, om det blev helt lagligt att dräpa, kanske många fler ändå skulle döda varandra. Det är ju viss skillnad-på-skillnad mellan å en sidan "helt lagligt" och "livstids fängelse", och å andra sidan "livstids fängelse" och "dödsstraff". Våra mentala beräkningar kanske snarast tar hänsyn till om något är "extremt förbjudet" eller "inte alls förbjudet", lite binärt sådär. Snarare än om någont är 0,467 jämfört med 0,489 på förbjudenhets-skalan.

Här kan väl mördar-ration ändå tala sitt tydliga språk - det mördas klart mindre i dagens Västvärld, än under de flesta historiska perioder som gått. Nån random artikels abstract lyder:
"Research on the history of crime from the thirteenth century until the end of the twentieth has burgeoned and has greatly increased understanding of historical trends in crime and crime control. Serious interpersonal violence decreased remarkably in Europe between the mid-sixteenth and the early twentieth centuries. Different long-term trajectories in the decline of homicide can be distinguished between various European regions. Age and sex patterns in serious violent offending, however, have changed very little over several centuries. The long-term decline in homicide rates seems to go along with a disproportionate decline in elite homicide and a drop in male-to-male conflicts in public space. A range of theoretical explanations for the longterm decline have been offered, including the effects of the civilizing process, strengthening state powers, the Protestant Reformation, and modern individualism, but most theorizing has been post hoc."
Okej, orsaken till det minskande dräpandet och mördandet och våldet vet man inte riktigt. Men i alla fall verkar inte En Starkare Stat Och Mer Rule of Law göra att mördandet generellt sett blir vanligare.

***

Samma random-artikel kör (visserligen med brasklappar upp till öronen) hem poängen att det är vissa åldersgrupper som mördar:


Detta kända faktum bjuder in till lite störigt filosoferande.

Våra samhällen straffar i regel yngre personer lindrigare. T.ex. skulle en 19-åring förmodligen dömas till ett mindre strängt straff än en 30-åring, i alla fall i Sverige. Random-artikelns Figur 10 (ovan) ger stöd för detta, såtillvida att det verkar vara svårare att låta bli att mörda i åldern 19 än åldern 30. Det är alltså mindre Nyttigt att utkräva Ansvar av en 19-åring, för andra 19-åringar som får höra talas om detta ansvarsutkrävande kan ändå inte låta bli att mörda!

...Eller!? Vi kan också se det som att just 19-åringar behöver extra stränga straff för att avskräckas från att mörda. Om vi är riktigt oärliga kan vi låtsas som att vi tror att det är 19-åringarnas något mindre stränga straff som gör att de mördar så ofta och gärna. Framförallt kan vi säga att just gruppen 19-åringar är extra värd att avskräcka, eftersom denna grupp står för den stora bulken av mördande.

***

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar