Antropofagi

torsdag 3 maj 2018

Alla måste fatta


Det lite löst sammansatta åsiktsklustret "antifeminister" (mina - oprecisa! - ord) kan tidvis tyckas drivas av en intellektuell agenda att uppvärdera gångna tiders moraliska och kulturella system. Friedman pratar om att all kultur är ex post-rationalisering after the fact; Trädgårdh & Berggren indikerar att varje system evolverat sina egna unika institutioner; Ostrom pekar på alternativa samordningsmekanismer, andra än stater; Bret Weinstein pekar på memetisk evolution och att vi inte vet vilka aspekter av våra traditioner som faktiskt är nyttogörande; och Houellebecq är bara nihilismens poet.

Men, det antifeministerna måste fattar är det som Antropofagis mest strukturalistiska historieskrivning någonsin ju gör gällande: Även dagens värderingsskiftningar kan sägas spegla de underliggande produktionsförhållandena. Även tredjevågens-genusvetar-feminismen kan vara en bra metaforisk sanning, givet våra livsomständigheter.

Analogt med att evolutionen är en blind utomjordisk gud, så är den memetiska evolutionen också det. Eller, inte analogt: Evolutionsalgoritmen är substratoberoende. Evolutionen optimerar helt enkelt bara för den Petersonska sanningen - inte den Sanna sanningen.

(Jordan Peterson verkar tycka att Sanning är kulturell Fitness, snarare än epistemologisk sanning. Jag förstår det som att felaktiga uppfattningar som ger en evolutionär usp, är "sanna" enligt Peterson. Jag tycker det är ett missbruk av begreppet, men jag fattar lite vad han menar.)

Således kommer den memetiska evolutionen spotta ut islam, juche, och genusvetenskap. Eller snarare, att den memetiska evolutionen spottat ut dessa, säger oss något om deras fitness i förhållande till miljön av andra memes och idéer, i substratet av mänskliga medvetanden.

Poängen: Det är korkat att klaga på feminismen utifrån ett memetisk-evolutionärt perspektiv. Feminismen lyckas uppenbarligen dominera flera habitat ganska väl.

En savann- eller stäpp-tillvaro kanske optimerar för månggifte, hederskultur och spjutkastningsförmågor. Ett jordbrukssamhälle för en patriarkal dividion of labour, mycket avkomma, och Äldsta Sonen Tar Allt-arvslagar. (Se även detta.)

Sen kommer industrialismen - då är det himla bra med kvinnor på arbetsmarknaden, samt statligt organiserad barnomsorg. (Se: Feminismen vantolkad; yrkesarbetande kvinnor; Timbro 3; 2; 1.) Nu gläntar vi på dörren till en ny sexual-ekonomi, vad det verkar. (Se: #metoo-etiketten, primärt Fri Sociologi 2017, samt  Blicken På Målet.)

Vi har konstaterats att postmodernisterna å en sidan, och å andra sidan ekonomerna och evolutionspsykologerna, trots allt möts vid Vägskälet för att Döda sina respektive ödlor. Dvs., med lite god vilja skulle man kunna säga att de håller med varandra.

Kanske borde de också hålla med varandra om att genusvetar-feminismen som sämst bara är lika dålig som andra falska idéer som har gynnat sina mänskliga bärare genom historien. Och att dagens sexualekonomi, äktenskapsmönster, familjebildningsideal, könsroller och normer bara är en funktion av hur världen, ekonomin och teknologin ser ut och fungerar.

Visst, "låda=hobbsiansk fälla" ger oss generellt sett lite mer förståelse än "låda=maskulinitetsnormer". Men just det specifika exemplet säger oss också att vi bara anpassar oss efter våra omständigheter, inklusive graden av Leviathan. Våra värderingar, är ex post-rationaliseringar. Normer har kanske inte den kausala status eller kraft som genusvetare vill göra gällande - men det är sas. evolutionärt tautologiskt att de finns.

Antifeministerna Måste Fatta!

***

Det här innebär också att feministerna, detta likaledes löst sammansatta åsiktskluster, också Måste Fatta. Och det de måste fatta, är att skilja på ultimate respektive proximate cause. 

Evolutions-tänkare kanske säger att: "Den ultimata orsaken till att du vill knulla är att organismer som har velat det, i större utsträckning har kommit att föra vidare sina anlag för att vilja det. Men, den proximativa orsaken är ATT DET ÄR GÖTT! (Således uppstår den evolutionära paradoxen att vi använder preventivmedel.)

Samma sak med äta choklad. Ultimata orsaken är att det fanns brist på vissa näringsämnen i vår ursprungsmiljö, så människor som hade påtaglig drift att snaska det götta överlevde och reproducerade sig bättre. (Pygméer i DR Kongo kopplar skapelsen av man och kvinna till honung; och mannens främst roll är att plocka honung till kvinnan. Se De dansande andarnas skog, vettja.) Men, den proximativa orsaken till att du vill äta choklad är ATT DET ÄR GOTT! (Således uppstår den evolutionära paradoxen att vi äter oss feta och sjuka.)

Evolutionsbiologer och -psykologer är rätt bra på den här distinktionen. Genusvetar-feminister är det icke.

Det kan ju vara så att det ultimata orsaken till att människor av olika kön ibland väljer olika sett till yrke eller utbildning, faktiskt är normer.

(Även om det nog ofta inte är det, beroende på hur vi definierar normer så klart. Vi skulle också kunna säga att det är normer, men att normer inte är så höggradigt socialt konstruerade som görs gällande. Men, skitsamma, i det här argumentet låtsas vi att normer bestämmer yrkesval, och att normer är socialt konstruerade.)

Men, även om så är fallet, kan den proximativa orsaken till att en person väljer som den väljer, vara ATT DEN VILL DET!

Dvs., även om dens vilja är normbestämd och socialt konstruerad, kan dens vilja vara Sann och Ren och Viktig. Dens preferens kan vara Värd Att Tillgodose.

Så: Även om vi ponerar (det ordet kan man använda nu igen va?) att könssegregerad arbetsmarknad är normbestämd, och att normer är socialt konstruerade, så kan det vara utfallet av människors faktiska preferenser som vi ser framför oss. Desto mer så, om några val är "dyrare", t.ex. genom att ge en lägre förväntad livsinkomst.

Resonemanget är förenklat, men förhoppningsvis når poängen fram: Det är skillnad på ultimat och proximativ orsak, även inom genusvetenskapliga socialkonstruktivistiska feminist-paradigmet.

Feministerna Måste Fatta!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar