Den feministiska backlashen 2014 har inletts.
År 2006 sändes den tendensiösa ”dokumentären” Könskriget,
som så småningom kom att fällas av Granskningsnämnden. Filmen sköt effektivt
Fi:s opinionssiffror i sank. Den gången blev det allians-regering och SD i
riksdagen.
Fi har fet medvind just nu, heter det. Så hette det inför
valet 2006 också. Jag upplever att medvinden förbytts i stiltje i dagarna, och
stormfågeln Erik Helmerssons kräk i DN förebådar en orkanstark motvind.
”Sverigevänlig” journalistik är i normaliseringens
tidevarv en stapelvara på Internetz. Just denna typ av bloggar sprider
lögnerna om Fi just nu: här
är en. Denna källa för ”oberoende svenskvänliga nyheter” listar ett antal
punkter som är tänkta att kompromettera Fi. De flesta lyder ungefär: Fi ifrågasätter den svenskhet som baseras på
ett vitt, västerländskt och kristet arv, Fi vill att förskolan ska vara helt gratis och att man där serverar
veganmat, eller Fi vill avskaffa
försvaret helt och låta HBTQ-rörelsen, antirasistiska organisationer och
feministiska rörelser lösa konflikter i både Sverige och internationellt. Listan
säger således mer om ”oberoende svenskvänlig journalistik” än om Fi.
Den punkt som dock är allra mest komprometterande lyder: FI vill skicka alla europeiska män på läger
för att lära dem att förändra sitt konsumtionsmönster.
Att skicka män på läger låter väldigt likt den
misstänkliggörande retorik som kunde höras i debatten inför valet 2006. På den
tiden var det mycket fokus på att feminister var mot män. Särskilt ordet ”läger” är naturligtvis extra väl valt för
att väcka obehagliga associationer. Att ”svenskvänliga” sprider den typen av
retorik är ingen nyhet. Patriarkatets
kvinnliga hjälptrupper har såklart aldrig släppt den tanken, och SD tycker nog
mest att bögar ska lobotomeras och kvinnor ska vara i köket – obs, jag
överdriver inte. Helt nyligen kom Expo och Kvinna till kvinna ut med en
rapport om hur nationalistiska rörelser hotar kvinnors rättigheter: kolla
här.
Den här gången kommer dock ryktena från normal-högern. Rebecca
Weido Uvell skriver
på SVT Debatt:
”Inom EU vill de
skicka män (alla män?) på omskolningskurs för att förändra sina
konsumtionsmönster. Är det bara jag som associerar till omskolningsläger?”
Jag har tidigare
lusläst SD:s principprogram, och är på inget sätt främmande för att behandla
Fi:s på samma sätt. Här
har ni det. Kan läger-tanken beläggas på något sätt?
Orden ”läger” eller ”omskolningskurs” förekommer
överhuvudtaget inte i partiprogrammet. Det mest närliggande jag kan hitta på 88
sidor är denna analys:
”Fi ska verka för en ökad produktion och konsumtion av varor och livsmedel med låg miljö- och klimatpåverkan. Fi ska verka för att sådana varor och livsmedel prioriteras vid offentliga upphandlingar. Fi ska verka för att varor och livsmedel som uppfyller krav för rättvisemärkning prioriteras vid offentliga upphandlingar.
[…]
Runt om i världen
subventioneras och på andra sätt premieras ohållbara beteenden som bilåkande,
flygande, storkonsumtion av elektricitet och köttätande. Det krävs hållbara
livsstilar, hållbar konsumtion och kunskap om att män och kvinnor, rika och
fattiga inte konsumerar lika mycket, och inte likartat förorsakar
klimatförändringarna. Det är de mest utsatta grupperna i samhället som på olika
sätt får betala priset av ett ohållbart system.”
Efter denna fullt rimliga och med verkligheten väl
överensstämmande analys följer 50 punkter på åtgärder. En av punkterna lyder:
”Fi ska verka för att
ett program skapas för att finansiera för att [sic] analysera och omskola män
så att de ändrar sitt konsumtions- och transportmönster för att gagna klimat
och en hållbar utveckling.”
En felstavad åtgärdspunk, alltså. En fjäder som blir en
höna? Att män åker mer bil, flyger mer, äter mer kött, etcetera, är statistiska
faktum. Personligen kan jag tänka mig att en del av detta ligger i det lika
faktiska faktumet att kvinnor i högre utsträckning är fattiga – och fattigare
människor har ofta en mindre ekologiskt avtryck. Hur som helst är förändrade
personliga konsumtionsmönster en ofta anförd del-lösning på exempelvis
klimatfrågan. Jag kan själv tycka att vi måste lagstifta och reglera hårdare om
vi vill komma åt miljöproblem, samt sluta subventionera exempelvis jordbruk och
flygtrafik. Men jag ser inte överhuvudtaget hur man kan få förändrade
”konsumtions- och transportmönster för att gagna klimat” till omskolningsläger
för män.
Varför vill Weido Uvell svartmåla Fi? Tja, liksom
antirasismen handlar feminismen om att se strukturer, vilket är det farligaste
en nyliberal kan tänka sig (vilket
jag nämnt angående antirasismen här). Att konsumismen, militarismen,
patriarkatet och rasismen hänger ihop är också rätt uppenbart – läs här.
Weido Uvell finns inte på Wikipedia, men hennes make heter Markus Uvell. Mannen är VD
för Stiftelsen Fritt Näringsliv/Timbro, har tidigare varit opinionsanalyschef
vid Svenskt Näringsliv, har varit aktiv i MUF, och har gett ut ett antal
tendensiösa böcker såsom Folkhemspopulismen
(Timbro, 2010). Om det överhuvudtaget finns någon liten spillra av husefrid
hemma hos familjen Uvell så bör frugan Rebecca vara bra jävla höger hon med.
Rebecca får lov att skriva på SVT Debatt. Fett för henne.
Fett att svenskt Näringsliv sitter vid åtminstone vissa av spakarna som styr
publicistiska beslut inom public service (läs
här).
När Weido Uvell skriver ”är det bara jag som associerar till
omskolningsläger” så planterar hon ett frö som omedelbart blir ett träd i den
högerextrema myllan. På nämnda ”svenskvänliga” blogg blir det som sagt:
FI vill skicka alla
europeiska män på läger för att lära dem att förändra sitt konsumtionsmönster.
Viss skillnad, onekligen. Weido Uvell visste dock nog vad
hon gjorde när hon tillhandahöll fjädern som blev en pterodaktyl. Och redan har
de
värdekonservativa som inte vågar vara med i SD hakat på. Jag talar såklart
om Erik Helmersson, som för övrigt själv ofta genererar göttigt tyckande åt
t.ex. Avpixlat att gilla och sprida – nämnde jag här.
Att osakligt och insinuant såga Fi på bästa ledarsidesplats, som han gör t.ex. här
och här,
går helt i linje med Helmerssons eviga misskreditering av antirasismen. Och det
kommer givetvis få ett stort genomslag, eftersom vi har en tradition av att tro
på vad som står i de stora dagstidningarna utan att försöka granska källor och
bilda oss en egen uppfattning.
Den feministiska backlashen 2014 är här. Nu måste vi hitta
en strategi för hur man bemöter lögner och ryktesspridning. SD:s framgångar har
dessvärre visat att vi inte är vidare bra på det.
(Förresten bemöter Gudrun Schyman Weido Uvells artikel här.)
Några förtydligande från Fi. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar