Häng dem högre än högt

När män gråter, är det islamofobi. När Antropofagi gråter... Då är det antropofagi:

"En dag kom IS-männen in och slet spädbarnet ifrån henne. De var borta i två timmar, berättar Jamila. 

– Sen kom de med ett stort fat med kött och ris och sa: 'Här är din son. Vi har tillagat honom åt dig'. De sa till henne: 'Du sa ju att du var hungrig'. 

Så här långt kommen i berättelsen ylar Jamila av förtvivlan.

– De hade styckat hennes barn och… Jag kommer aldrig glömma det. Vem kan acceptera något sådant? Vem kan utstå något sådant? 

Mellan gråtattackerna gör hon en gest mot väggen i lägenheten, ovanför tv:n, där ett fotografi av hennes egen tvåårige son hänger. Han är en präktig pojke som ler lyckligt i sin Ikeabarnstol. Han är född här i Sverige och är på förskola just nu. 

– Jag tar ofta min son i min famn, kramar honom hårt och tänker på att de dödade små barn som han. En nio månaders bebis. Det har inte gått en dag utan att jag har tänkt på det här barnet och den mamman. 

Mamman som blev serverad sitt eget barn på ett fat med ris blev galen av sorg, berättar Jamila.

– Hon tog köttbitarna från fatet, lyfte dem i sin famn och tryckte dem mot sitt bröst. Hon bara skrek.

Var det verkligen kött från hennes barn, eller var det bara så som IS-männen sa för att plåga kvinnan? 

– Det var hennes barn. Huvudet låg på fatet, det hade de inte gjort något med. De hade tillagat de andra delarna av barnet."

Att IS är en sinnessjuk mördarsekt har varit känt ett tag. Orrenius reportage i DN slog dock ann en känslosträng till den grad att Antropofagis äldsta son tvangs bygga en tröst-robot av duplo för att stoppa tårarna.

Det första, uppenbara, är att vi väl kör Nürnberg all over och hänger varenda jävel som ens lajkat en IS-Facebook-uppdatering. Hämndbegär och blodtörst? Jag tror fan att det är värt att skapa incitamentstrukturer som säger att man inte får gå med i galna mördarsekter. Oavsett exakt vad exakt vilken individ pysslat med. Det har liksom inte direkt varit okänt vad IS står för, om man säger så.

Det andra är att "ondska" är en intressant grej. Vi har varit inne på Aztekernas självskade-masspsykos. Kyrklund säger ju sedan 1988 allt vi behöver veta om godheten.

Att alla inklusive Djingis Khan var massmördare när det begav sig, framgår t.ex. när man lyssnar på Dan Carlin's Hardcore History, avsnittet King of kings. Det enda assyrier, babylonier etc. pysslade med var ju att bestiga varandras hustrurs i samma rum som deras exmakars avhuggna, pålade huvuden. [Uppdatering: Lämnar det här syftningsfelet intakt. Det ligger i linje med inläggets själva själ.] Och denna typ av beteenden ansågs vara hjältedåd.

Som Pontus Strimling påpekar är det snarast moderna värderingar som är otypiska. Back in the days var det stegling, massmord och våldtäkt över hela brädet, mest hela tiden.

Det konstiga med barnaätande mördarsekter som IS är således hur fasen de kan finnas idag. När vi andra mestadels uppdaterat vår etik en smula. IS känns liksom mer 3000 f.kr. än 2018 efter. Om jag får säga det själv.

Dåliga memes är dåliga. Memes verkar uppkomma med en sannolikhet som bestäms av materiella omständigheter. T.ex. var det inom medelklassen ej okej med städhjälp innan RUT, men idag är det bara att tuta och köra. Normförflyttnign after the fact, så att säga. (Eller ex post-rationaliseringar, enligt Friedman. Relaterat: Alla måste fatta; Schelling-punkter.)

Är IS-memen bara en osannolik meme som ändock realiserades? Så som att svarta svanar då och då observeras av Nassim Taleb? Eller finns det materiella, strukturella förutsättningar som gör äta-barn-memen sannolik just nu/här/där/då?

Om IS-äta-barn-memen finns, är det då ondska? Eller är det för en god sak, det som Orrenius beskriver att Jamila beskriver?

Moral och etik är lustiga grejer. Antropofagi har tidigare försökt wrappa huvudskålen runt frågan i och med en mer eller mindre saklig attack på Rumkowsky respektive Czerniaków. Slutklämmen blev:

"Rumkowsky är relativt ond, Czerniaków är relativt god. Det kanske är en utvärdering av magkänslan. 

Konsekventialism är svårt, för avsikter är inte samma sak som faktiska utfall. 

Tumregler - heuristics - ser olika ut för olika personer, och speglar väl också egentligen bara konsekventialist-utilitariska avsikter. Deonotologi och utilitarism är ett. Regler finns för att skapa nytta, och nytta är reglernas måttstock. En konsekventialist kan tillgripa Schelling-staket för att undvika slippery slopes."

Vid en genomlyssning av Alexander Bards (och i mindre utsträckning Aron Flams) podd The Aryan and the Jew, så sägs det hela lite snyggare av hr. Bard (slarvigt transkriberat):

"What is then dictating the value of the desired outcome? 

[...] 

Life changes all the time. And because it changes all the time, and you don't know all the conditions that are involved in your desicion-making, that means you can not be judged for your outcome, you must be judged on your intention. But that intention has to build on you searching for the truth to speculate as well as you possibly can on the outcome."

Så, hur dåligt kan ett meme vara? Kan det vara så dåligt så att det förstör dina möjligheter att sannings-söka, och överblicka utfallet av ditt handlande?

Jag tror:

Folk gör sjuka saker med den starka känslan av att det är fel. Folk tänker: Jag gör det här och det är fel.

Jag kan med lätthet åkalla känslan i mig själv, att jag till och med gör saker som missgynnar mig själv i vetskap om att det är fel, som en slags självhatisk, självdestruktiv åtbörd. Vet ej varför.

Riktig ondska, tror jag, är hur vi uppfattar det vi tycker är vansinne, som genomförs av människor som är övertygade om att det är gott. Nazisterna och aztekerna är goda kandidater för ondska.

IS-tölparna är ju dock uppenbarligen anomalier i det senmoderna etik/moral-paradigmet, och egentligen mest halv-illitterata wanna be-thugs som fattat att riktiga AK:s får man skjuta med främst nere i Khalifatet. Det dåliga meme de är infekterade av är ofta inte islam through and through, utan bara en data-nörds-narcissistisk hedonistisk nihilism. Om jag får slänga ur mig en vag gissning.

Och. De. Vet. Att. De. Gör. Fel.

Men, de är så konsekvens-ovana, slappa horungar, med frånvarande försupna förvirrade förorts-föräldra-alibin, i kombination med förslappade förhudar till svenska SYO-konsulenter, att de fan aldrig sett röken av en meningsfull incitamentstruktur.

De måste givetvis hänga. Det är lite synd att de inte fick veta detta redan på träslöjden. För då kanske de aldrig hade börjat hålla på med barnvåldtäkter, slavhandel och kannibalism.

With that said. Islam är fanemig onekligen en satans jävla skitreligion. Ta det från nån som läst kanske 60 procent av Koranen och omkring 70 procent av Bibeln. Koranen är en instruktionsmanual på ett helt annat sätt. Bibeln är en förvirrad fabel med allsköns absurda hallucinatoriska episoder - flera av vilka består av såväl massmord som #metoo-virke. Men, Koranen är en jävla framtagenavnåtstrukturfondsprojektisamvekanmedSKLkinda-checklista, om exakt hur du ska misshandla din(a) fru(ar) under exakt vilka omständigheter. Det är fasenemig viss skillnad.

Sammanfattning:

#1 Häng dem.

#2 Häng dem.

Allihop.