Antropofagi

torsdag 21 februari 2019

Norm-determinism, förvetenskaplig rasism, nazistisk dödskult, azteker, och liberalismens segertåg

"Hej [Antropofagi].

Kul att du är så intresserad [av min forskning]. Här kommer några snabba svar [på dina frågor, som återges i indragen text].
1a. Skulle du hålla med om att normer är en funktion av materiella och/eller ekologiska förutsättningar (också i viss mån bestämda av norm-historiken, så viss feed back-loop), eller är detta ett reduktionistiskt synsätt?
Dvs., är kvinnornas arbetskraftsinträde en funktion av produktionsvillkoren (kanske med Världskrigen som katalysator), eller kunde det lika gärna inte blivit så? 
Alltså: Hur "norm-deterministisk" ska en vara?
Jag skulle säga att normer är resultatet av kulturella processer som formas av de materiella omständigheterna. Här finns ett exempel på vad jag menar.
1b. Ska vi i så fall se all normförskjutning som "nödvändig"? Ska folk som klagar på att #metoo går för långt i att expandera sexualbrottsdefinitionen egentligen bara hålla käften och fatta att det är en fortsatt, ofrånkomlig normförskjutning som sker?
Inget är ofrånkomligt. Normer skapas i en strid mellan människor med olika normpreferenser. Vill man att vissa handlingar ska/inte ska ses som sexualbrott så kan man argumentera/straffa för att få igenom sin syn. Det är bara genom sådana handlingar normer ändras. Men det är klart ibland är det klokt att inse att man är övermannad och hitta annat att slåss för.
1c. Är feminismen orsaken till, eller följden av, en förändring i materiella förutsättningar? Dvs. är feminismen egentligen en funktion av att kvinnor får mer (ekonomisk, legal, politisk) makt? Är den i så fall felformulerad: Kan den aldrig bli mätt, om den blir hungrigare ju mer den äter? Jag menar alltså: Att varje framsteg leder till ökande anspråk.
Det tror jag inte. Feminismen är nog snarare orsakad av bättre materiella villkor för alla. (Se redan bifogad länk)
2a. Det här med att nazisterna var så jävla ohämmat ondskefulla... Alla kolonialmakter höll ju i olika tappning på med folkmord, och utfallet av "goda" system (socialism) eller "neutrala system" (kapitalism) är ju inte alltid helt perfekt. Men nazisterna liksom hyllade i någon mening ondska. Eller, i alla fall den starkes rätt, död och lidande, kamp och utrotning. Det känns som en veritabel dödskult. Som ändå inte Mao eller Stalin kommer i närheten av på idéplanet (om än kanske i praktiken).
Hur uppstår den här typen av normkluster? Skulle du betrakta det som typiskt eller otypiskt rent historiskt? Är nazismen mer likt typ vikingarnas moral än vad typ mänskliga rättigheter-paradigmet eller socialismen är?
Är i så fall den typen av normsystem svårare att tillämpa idag, när de teknologiska destruktiva möjligheterna är så otroliga? Att det liksom inte går att vara Djingis Khan med kärnvapen, för då skulle alla världens städer brinna?
Jag tror i linje med Ingelharts moderniseringsteori att den moderna tidens historiskt unika välstånd har lett till en moral syn som är radikalt annorlunda från historisk moral.
2b. Det poppar då och då upp en debatt om vem eller vilka som är rasister eller inte. Kollar man på t.ex. Nationalencyklopedin eller liknande lexikaliska definitioner, är det rätt få som faller in under begreppet. Det känns som att det strikta rasist-begreppet idag bygger väldigt mycket på en vetenskaplig rasism, med fullskalig rasbiologisk överbyggnad rent vetenskapligt - i kombination med ett normativt ställningstagande mot vissa gruppers rättigheter. De flesta människor och organisationer är en smula mer subtila i någon ände av begreppets spännvidd.
Samtidigt kan vi ju med lätthet föreställa oss "rasism" i för-vetenskaplig tid. Och för användbarhetens skull vill vi nog vara lite mer generösa med rasist-begreppet även i nutid, för att inte t.o.m. t.ex. KKK eller motsvarande vit makt-organisationer ska falla utanför definitionen. (Då blir den rätt innehållslös kan jag tycka.)
Vad skulle du betrakta som de centrala komponenterna i rasism-normen, i själva idén? Kan det formaliseras på något tidlöst vis?

Det verkar i alla tider ha funnits en pseudobiologisk aspekt, med "blodlagar" och "folk" hit och dit. Är det ett måste, eller räcker det med vilken som helst gruppering av individer och fördomar om dessa? Hur ser du på själva normens evolution och sas. "diskursiva anpassning"?
Vad vi menar med rasism ändras precis som andra definitioner. Det verkar rimligt att byta ut det klassiska tankarna kring ras med nyare tankar om etnicitet. Så någon som ser vissa raser alternativt etniciteter som bättre eller mer värda än andra tycker jag är en fungerande definition men det spelar mig inte så stor roll hur ord definieras så länge alla är överens.
2c. Om vi tänker oss en osannolik kontrafaktisk historieskrivning, där aztekerna antingen inte "upptäcks" av spanjorerna, eller där aztekerna lyckas hävda sig militärt och överleva in i modern tid... Hur jävla bra kompisar tror du att nazisterna och aztekerna hade blivit? Känns som att de har lite samma typ av dödskult going, om än på lite olika sätt. Mycket lebensraum och förtryckta grannfolk och människooffer och dödskallar. Tror du att nazisterna hade kunnat ta in lite aztek-gudar i sin symbolvärld, eller hade det krockat för mycket med ras-grejen?
Kul fråga :) Väldigt svårt att veta såklart men överlag hade nazisterna inga problem med att alliera sig med folk de klassificerat som untermench t.ex. japaner. Eller när de ändrade sina idéer till att kroater var bättre än serber efter att de invaderat Jugoslavien.

Ledsen för det sena och korta svaret men mitt liv är fyllt av tidsbrist.

Hälsningar

Pontus [Strimling, The Institute for Future Studies; Stockholm University - Center for the Study of Cultural Evolution]"

***

Antropofagi kan inte annat än att fördjupa sig en smula i de källor som Pontus Strimling refererar till. Men först några ord om Aztekerna.

Antropofagi klandrar i det ovanstående aztekerna föra att vara en dödskult. Det är absolut ingen orimlig beskrivning, med tanke på att ca var femte barn offrades till gudarna, och i storleksordningen några procent av totalbefolkningen årligen blev ett människooffer. Det var inte heller bara de vars liv offrades som utgjorde totalmängden offer. Aztekkulturen verkar ha pysslat med ett massivt, kollektivt självskadebeteenden, där man kunde skära sig i tungan, offra kroppsdelar, etcetera, ofta med symbolisk koppling till de synder man ansåg sig ha begått. Flagellanterna var fucking amatörer i sammanhanget.

Många aspekter som omgärdar de större, rituella offerfesterna, tyder vidare på att de människor som offrades (ofta genom att hjärtat slets ut och kroppen läts rulla ner för en trappa och ner på ett altare) gjorde detta i någon mening frivilligt. Flera dagars festligheter innehöll moment såsom välsigna barn, vinka till publiken, och framföra skådespel. Andra offerritualer inkluderade det ökända mesoamerikanska bollspelet ōllamalitzli eller ullamalitzli (dagens ulama), vars förståelse av begreppet sudden death var något mer bokstavligt än i kontemporär hocky.

I de fall där spanjorer och andra befriade fängslade azteker som skulle offras, motsatte sig dessa i regel befriandet och krävdes att få typ få hjärtat utslitet. Enligt Antropofagis ringa förståelse förklaras detta med att hela aztekmytologin byggde på en idé om att gudarna ständigt offrade sig för människorna. Ett exempel är Xipec Totec, ”den flådda guden”, som också var fruktbarhetens gud och som ständigt flådde sig själv för att få grödorna att växa. Människorna behövde ständigt återgälda dessa offer för att få de gudomliga, astrologiska hjulen att snurra.

Så straight back to Foucault, och sägningen att "själen är kroppens fängelse" (som också Anonym Internetz-rappare ger uttryck för). Det verkar som att sociala strukturer kan gå väldigt långt i att tvinga individuella DNA-molekylfarkoster - dvs. individer - att göra tillsynes kontraproduktiva saker. Att jag utmålar aztekerna som onda är alltså att ägna sig åt moralism, istället för att söka förklaringar.

Vad kan de evolutionära förklaringarna vara? Tja, för ett samhälle kanske det är är rimligt att döda fem procent av befolkningen just vid missväxt, för att undkomma Malthus. Men, evolutionen är ju en individ-centrerad historia. What's in it for individen?

Kanske var aztek-kulturen synnerligen inavlad, och lite närmare ett insektssamhälle i det att man delade mer DNA än vad människor gör i t.ex. dagens Sverige. Om alla var varandras kusiner, och allas kusiner var deras syskon, så kanske den evolutionära ekvationen ser lite annorlunda ut.

Eller så offrade man mest andra folk - det verkar som att aztekkrigare bland annat hade som uppgift att fånga slavar i omkringliggande samhällen, och plocka hem dem till offerritualerna. Frågan är i så fall då vad som förklarar frivilligheten. Det är jävligt oklart.

Nog om aztekerna. Nu går vi vidare med Strimlings lästips.

***

Inglehart verkar vara pappan till den thrive/survive-distinktion som Antropofagi redan vadat omkring lite i. Inglehart
"argues that economic development, welfare state institutions and the long peace between major powers since 1945, are reshaping human motivations in ways that have important implications concerning gender roles, sexual norms, the role of religion, economic behavior and the spread of democracy." (Källa: Wikipedia.)
Strimlings egen artikel (här i pdf), modellerar hur liberala respektive konservativa värderingar förutsäger åsikter i enskilda sakfrågor, och hur dessa åsikter skiftar över tid. En av slutsatserna är att "liberals are generally winning the culture war", vilket passar bra med nämnda thrive/survive-förklaring givet det produktivitetsökning som vi haft att jobba med sedan industrialismen. Vi kan ju även passa på att komplettera Strimling et al med den här artikeln, som mäter imlicita bias (vad vi nu än tycker om det):
"Using 4.4 million tests of implicit and explicit attitudes measured continuously from an Internet population of U.S. respondents over 13 years, we conducted the first comparative analysis using time-series models to examine patterns of long-term change in six social-group attitudes: sexual orientation, race, skin tone, age, disability, and body weight. Even within just a decade, all explicit responses showed change toward attitude neutrality. Parallel implicit responses also showed change toward neutrality for sexual orientation, race, and skin-tone attitudes but revealed stability over time for age and disability attitudes and change away from neutrality for body-weight attitudes. These data provide previously unavailable evidence for long-term implicit attitude change and stability across multiple social groups; the data can be used to generate and test theoretical predictions as well as construct forecasts of future attitudes."
En fråga som många ofta ställer sig är varför värderingar tenderar att klustra. Dvs., varför det är så lätt att förutsäga vad någon har för åsikt i en fråga, bara genom att veta vad den har för åsikt i en annan fråga - även när frågorna inte har någon direkt koppling. En vanlig förklaring i dessa dagar är den tribala; vi bygger identitet av åsikter, och åsikter på identitet. En ganska dystopisk, men typisk, idé. (Som Antropofagi själv torgfört at times.)

Magkänslan säger dock att det handlar om first principles. Strimling et al formaliserar detta en smula, och förutspår att den liberala ståndpunkten
"will be the one that has the stronger connection to the moral foundations of harm and fairness. Using our measures [...] to calculate the harm-fairness connection advantage or disadvantage of positions on the 74 moral issues [som man mäter i sitt dataset], we found this answer to be correct on 85% of issues."
Vidare konstateras att snabba publika åsiktsförflyttningar väl förklaras av grad av harm-fairness connection; "Our theory provided the answer that change is faster when the harm-fairness connection advantage of one position is greater."

För den som inte pallar läsa hela artikeln kan förtydligas att Strimling et al mäter ett gäng moraliska principer, där harm och fairness är två. Övriga är authority, loyalty, och purity. Liberaler och konservativa tenderar att lita till harm och fairness, men konservativa också till authority, loyalty, och purity - vilket liberaler inte har mycket till övers för. Precis som thrive/survive-modellen förutsäger, blir authority, loyalty och purity mindre och mindre viktiga i vår thrive-miljö, medan harm och fairness står sig som viktiga konsituenter i den allmänna värdegrunden.

Så; ska vi förutsäga en värderingsskiftning över tid, bör vi förutsäga den ekonomiska utvecklingen (går vi mot mer thrive eller mot mer survive?) och köra det mot sakfrågans harm-fairness-koppling - förlitar sig frågan mer på harm och fairness än på auktoritet, lojalitet, och renhet? I backspegeln verkar det då självklart att synen på homosexualitet skulle förändras drastiskt, liksom synen på barnuppfostran. Så, hur mycket pengar satsar du på att pedofili är avkriminaliserat om femtio år?

Anyhow. Strimling et al knyter ann till nämnde Inglehart:
"Cross-cultural studies of moral foundations indicate that the crucial difference between liberals and conservatives is found across a large set of countries. However, the proportion of liberals in the population varies between countries. Specifically, it increases with education level and GDP per capita. These two factors have previously been linked to modernization theory, which states that a change in material circumstances can lead to changes in moral opinions. Specifically, increased prosperity and industrialization are claimed to lead to post-materialistic values, that is, values that do not emphasize tradition and stability. Modernization theory is supported by 40 years’ worth of large cross-cultural surveys demonstrating a correlation between moral opinions and material circumstances. Conceptually, post-materialist values seem similar to the liberal down-playing of the moral foundations of loyalty, authority, and purity. In this light, our paper can be seen as providing the micro-level mechanism that connects a materialistically induced shift in moral foundations with the tendency to have different moral opinions."
Vidare ger Strimling et als modell att - om jag tolkar saken rätt - värderingsskillnaden mellan länder borde öka, allt annat lika:
"In the analysis provided here, we focused on the difference between issues in an environment where the percentage of liberals in a population is fixed. However, our model equation also says that if the likelihood of encountering a liberal goes up, then the speed by which all public opinion changes goes up. Thus, we would expect issues to change faster in countries with a larger proportion of liberals. If we connect this with modernization theory, then we get the following causal chain. Prosperity creates people who have different core values; specifically, they rely on fewer moral foundations. These people then drive public opinion in their country toward moral opinions that rely on harm and fairness consideration. We should therefore expect countries with a longer history of prosperity to have more liberal views on issues such as homosexuality, which indeed seems to be the case" (Min fetstil.)
 Min tolkning är att variationer i produktivitet och produktivitetsökning visserligen är den grundläggande kraften som förklarar skillnader i värderingar mellan exempelvis länder; men att andel liberaler förklarar hur pass självgående en förändring är, givet en harmoniserad produktivitetsökning. Så att säga.

Hur som helst kan vi förvänta oss trevligare värderingar globalt sett, så länge marknadskapitalismen fortsätter att leverera:
"Finally, as the general trend in the world is toward increased education and GDP per capita, we expect the proportion of liberals to grow. The world should therefore systematically change toward one where moral opinions are generally founded on harm and fairness considerations. As new issues become the focus of debate, such as the rights of transsexual people, we predict that positions that are based on considerations of harm and fairness will over time come to dominate in the population."

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar