Antropofagi

måndag 21 december 2020

Julkorrespondens

(Bakgrund.)

***

Hej!

Jag har en lite allmän fråga som gränsar mellan evolutionsteori och metafysik. Det skulle glädja mig om du kunde vidarebefordra den till rätt person vid er institution [dvs. Filosofiska institutionen vid Lunds Universitet]. Jag har sökt men icke funnit.

Jag har lite svårt att förstå frågan själv, så jag ber om lite tålamod med att den blir snurrigt formulerad.

Om nu selektion av fenotyp känns så intuitivt rimligt som det ofta gör - jag tänker lite på nivån the Price equation - men det naturliga urvalet egentligen är en fråga om genfrekvenser på biokemisk nivå - hur kan vi överhuvudtaget förstå att evolutionen "syns" på våg högnivå-representation av verkligheten?

En tanke är att de emergenta fenomenen "fenotyp" och "selektion" och "naturligt urval" är i någon mening bra eller i huvudsak korrekta eller nyttiga eller "actionable" representationer av den underliggande verkligheten, och att vi som själva är mönster i verklighetens baslager har selekterats (men på gen-nivå...) för att ha dessa typer av i huvudsak korrekta representationer. (Att sen massor av saker verkar kontraintuitivt kanske inte borde störa bilden - en kompression av verkligheten behöver väl bara vara i huvudsak korrekt, eller korrekt vad selektions-relevanta faktorer avser. FBT.)

Men, då verkar det som egenskapen på vår emergensnivå, dvs. egenskapen som uppstår på en högnivå-representation av den grundläggande verkligheten, ger unika effekter som påverkar världen, även nedåt i den "ontologiska hierarkin"! Så, att vi som högnivå-fenomen har kategorier som väl guidar vår agerande, ger påverkar på världen omkring oss och därför alltså på verklighetens baslager - som att kausalitet lever på en hög nivå! (Ja, allt händer väl ändå på den lägsta nivån, men jag kan tänka mig att effekter uppstår pga. ett mönster dvs. högnivåfenomen, vilket alltså skulle vara - om jag inte är ute och cyklar vilket iofs. verkar troligt... - "downward causation". Men downward causation kanske inte är en synd? Eller?)

Och viktigare, det verkar ändå som att den biokemiska nivån eller vad vi ska kalla gen-nivån, även om den är lång ifrån att vara den mest grundläggande nivån av verkligheten, ändå är själva "källan" till det naturliga urvalet. Hur ska man förstå det? Att ett "mellan-nivå-fenomen" som DNA står i centrum för en så mäktig process som evolutionen? Är det liksom att det har bildats någon sorts ovanligt stabila mönster i verklighetsväven, som är DNA, och som då ger upphov till mer intressanta mönster både uppåt och nedåt i the layer cake?

Jag är genuinst och djupt och fruktansvärt frustrerande förvirrad. Jag förstår inte ens överhuvudtaget vad min fråga är, men jag förstår att den plågar mig djupt.

Det är något jävligt sjukt med att vi i någon mening kan förstå evolutionen på vår "fenotyp"-nivå av verkligheten, trots att den sker på gen-nivå! Och det är något ännu sjukare med att evolutionen kan verkar grundad i en slags mellan-nivå av verkligheten! Hur blev generna liksom det grundläggande i verkligheten, plötsligt? (I det här speciella fallet.) Hur kunde evolutionen hoppa upp från subatomär nivå eller 2-dimensionell holografisk-principnivå eller vad som nu är den grundläggande metafysiska bottenplattan .... ?

Jag fruktar att det finns någon djupt liggande mind-bend i den här frågan, att våra medvetanden inte är skaffade att förstå processen som skapade dem, eller begreppen som de kanaliseras igenom. Men vad jag fruktar är verkligen en bisak. Det jag önskar är klarhet. Snälla, hjälp mig!

Om inte annat kanske jag kan få hjälp med att strukturera upp vad det är jag undrar.

Stort tack på förhand för eventuella svar, och God Jul!

Vänliga hälsningar [Antropofagi]

***

Hej!

Jag är ledig och kommer tillbaka igen torsdag den 7 januari.

Vänliga hälsningar

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar