Antropofagi

fredag 16 april 2021

Hygienfaktorn (what did we learn?)

Då mycket dold materialinsamling visat sig icke bära frukt i frågan om aztekerna (eller rättare sagt, mexica-folkets) kollektivism och bildkonst, så får jag se slaget om sanningen som förlorat och kort presentera den empiri som trots allt trillat in. Med andra ord: Konstvetare världen över har vägrat svara på mina mail, och jag inser att de inte kommer att göra det framöver heller, så låt mig redogöra för det lilla jag tagit reda på sedan senast.


Antropofagi har hävdat att speglar var viktiga vid uppfinnandet av centralpunktsperspektivet. Vidare har jag påstått att
Aztekerna [...] definitivt [hade] speglar, men poängen [att] är att deras svarta obsidianspeglar inte verkar ha haft samma funktion som våra glas/silver-speglar, och inte heller ha samma potential.
I nämnda Fifth Sun skriver Townsend dock rakt ut att européerna häpnade över aztekernas svarta obsidianspeglar, i vilka man kunde se sig själv, sitt anlete, i detalj. Det tycks alltså som att de svarta obsidianspeglarna mycket väl hade kunnat tjäna som veridiska reflektionsytor. 0 poäng men åtta ruttna lingon till Antropofagi!

Vidare har jag - i samma bloggpost - dryftat varför "kineserna och andra högstående - men släktskapsintensiva! - civilisationen också misslyckades med att uppfinna centralperspektivet." Något senare lyssnade jag på Allt du velat veta-podden, avsnittet om Kinas dynastier, där den framkom flera intressanta saker från sinologen Hans Hägerdal. Jag blev tvungen att maila Hans och frågade då bland annat om speglar:
Antropofagi: Om vi nu är mer eller mindre historiedeteministiska - varför utvecklas aldrig centralperspektivet i kinesisk bildkonst? Jag uppfattar det som att man håller till godo med det som verkar kallas oblique-projektion. Jag grubblar just nu på om aztekernas bildkonst speglar ett kollektivistiskt samhälle, och att central- eller enpunktsperspektivet - som ju föds under renässansen i Europa - är ett symptom på ett mer individualistiskt samhälle, och/eller på en kultur som har ett större fokus på veridisk avbildning är kollektivistisk-social dito [...]
Hans: Det finns individuell konst i det äldre Kina också, så jag är tveksam till detta med Europas individualism och centralperspektiv.
Antropofagi: Fanns det speglar i Kina, motsvarande sådana som utvecklades i Europa under renässansen? Min bild är att centralperspektivet uppfanns genom att avbilda via reflektionen i en spegel. (Aztekerna verkar ha saknat speglar i det här avseendet, även om de var all for svarta obsidianspeglar, reflekterande metall- och vattenytor, &c.) Finns det någon slags längre linje av teknologisk utveckling, som inkluderar speglar, glasframställning, &c., som inte förekommer i Kina, men som förekommer i Europa under renässansen? Är det en teknologisk utvecklings-skillnad, eller är det en kulturell skillnad, eller är det båda? (Eller något helt annat...)
Hans: Bronsspeglar har funnits i Kina sedan antiken. Glasspeglar kom långt senare (är osäker exakt när).

***

Den bakomliggande frågeställningen rör huruvida Kinas och Europas utveckling parallelliserar varandra. Hans lyfter tidigt i poddavsnittet hur flera analoga utvecklingar sker läskigt samtidigt i Kina och Europa, och han kommer i slutet av podden in på hur Europa drar ifrån Kina först i och med den industriella revolutionen. För att tala med Joseph Henrichs utveckling av Jared Diamonds Vete, vapen och virus-tes så blir frågan om vi kan förklara detta med i Guns, germs, and other factors (som ett av slutkapitlen i The Weirdest People in the World betitlas.)

(Bakgrund: Thymos och kulturell evolution; lösa trådar.)

Även dessa frågor hann jag dryfta kort med Hans - eller, han lyckades hålla det kort, men jag hann dryfta desto mer långrandigt. Tyvärr missförstår Hans mig vad gäller katolicismens verkan - det jag menar är ju att effekten av släktskapsintensitets-dödande äktenskapsmönster manifesterar sig i och med den utveckling (typ från och med renässansen under 1400-talet) som leder upp till den industriella revolutionen. Inte att Europa drar ifrån Kina utvecklingsmässigt redan på 500-talet eller nåt sånt. Hur som helst, håll tillgodo med lite korrespondens:

Antropofagi: Du beskriver parallellerna mellan västerländsk/grekisk och österländsk/kinesisk utveckling som "spöklik", i och med att politisk utveckling, viktiga händelser och idéhistoriska trender verkar vara ganska analoga under vissa perioder. Ser du det här som en funktion av "utvecklings-determinism", dvs. att mänskliga samhällen kommer att tenderar att utvecklas på ett visst sätt om man börjar i en floddal vid ungefär samma tid - eller är det mer en fråga om att det har funnits ett kulturellt utbyte som har drivit på utvecklingen på samma sätt i båda ändarna av Eurasien? Eller, finns det några andra alternativa förklaringar, typ regionala eller globala klimatförändringar som påverkat olika samhällen på ett liknande sätt?

Hans: Likheterna i utveckling har att göra med ett komplex av 'osynliga händer', lång- och kortsiktiga faktorer som påverkat utvecklingen över Eurasien - klimat, sjukdomar, teknologispridning, rörlighet, m m. Det finns en forskare som har skrivit ett tjockt tvåbandsverk om dessa likhet under perioden 800-1830: Victor Lieberman, Strange Parallels.
Antropofagi: Om man läser Joseph Henrichs The Weirdest People in the World kan man få intrycket av att mänskliga samhällen har en viss sannolik utvecklingslinje, men att Europa av en slump eller "kulturell mutation" råkade ta en oväntad riktning iom. att katolska kyrkan förbjöd kusingifte och slog sönder de släktskapsintensiva institutionerna (klaner, ätter &c.). Om vi nu tänker oss parallella och mer eller mindre deterministiska utvecklingsspår i Kina och Europa, ser du då att det är vid katolicismens "verkningsperiod" som utvecklingen divergerar? Eller, när (om?) skiljer sig Europa och Kina åt?

Hans: Joseph Needham m fl forskare tänker sig att Europa tog initiativet när det gäller teknologisk dynamik efter 1400, ungefär. När det gäller ekonomisk produktivitet anser André Gunder Frank att det var först på 1800-talet som Kina på allvar distanserades. Men det finns många olika uppfattningar om detta. Jag kan inte se att katolicismens genomslag korrelerar med Europas begynnande övertag.
Antropofagi: Ser du att kusingifte är en faktor i kinesisk kultur, och vad kan vi så fall förvänta oss för långsiktig kulturell utveckling iom. enbarnspolitik och kusingiftesförbud?

Hans: Man förväntas traditionellt inte gifta sig med någon med samma familjenamn i Kina vilket förstås i viss mån försvårar kusinäktenskap, även om man kan gifta sig med släktingar med annat familjenamn.
Antropofagi: Du går i podden inte närmare in på skillnaderna mellan norra och södra Kina i termer av vete-vs.-ris-odling. Henrich argumenterar för att risodling leder till högre släktskapsintensitet, pga. en alternativ ekonomisk organisation - håller du med om att södra Kinas kultur är mer klan- eller släktskapsbaserad än norra Kinas dito?

Hans: Ja i viss mån, det finns många klanbyar (strukturerade kring en klan) i södra Kina där det ju förekommer arbetsintensiv våtrisodling.

(Strange Parallels verkar verkligen fet, och volym 1 läggs i kundvagnen tillsammans med Hägerdals Kinas historia.)

***

Frågan om historiedeterminism leder oss alltså tillbaka till Henrich och WEIRD:ness och inte minst frågan om islams roll. (Bakgrund: Islam/heder, del 1, del 2, del 3 och del 4.) Tyvärr är Henrich ännu mer kortfattad än Hägerdal, men någonting säger han i alla fall:

Antropofagi: Before reading The Weirdest People, I figured your model had something to do with kin-recognition and people actually being able to track the kinship-coefficient (r), so that less "inbreeding" would favour "reciprocal altruism-strategies" towards non-kin, rather than "inclusive fitness-strategies". After reading your book, I feel like the actual genetic kinship doesn't matter, and that your account is about historical and cultural processes. Even though the institutions may be "cultural exaptations" of more hard-wired adaptations for kin-recognition and such. Question: Does the genetic relatedness matter to peoples actual behaviour short-term, or are we talking purely culture and institutions? 

[Se förhandssnacket samt eftersnacket.]

Henrich: Yes, relatednes matter, but the norms have multiple effects--residence create kin-like cue, norms require people to behave in certain ways, etc. It's a combo.
Antropofagi: To my delight you address this in the final chapter of The Weirdest People, and yet I want to know more about your thoughts on the matter. Previously, I was all Inglehart and modernization-theory, but now I feel like the reduction of kin-intensive institutions is primary to economic and political development. What implications does this have on the global project of modernization? And why do some manage to make the leap to WEIRD? [...]
Henrich: We'll many things matter and we are still sorting all that out. Pre-existing kin-based institution. Openness to brands of Christianity, Other cultural psychological traits, etc.
Antropofagi: Do you see any arabic and/or islamic equivalent of the Meiji Restoration? Can kinship-intensive MENA-societies at all implement democracy, or do we have to stand Saddam Hussein for a few centuries before they can move on to a western model? Was Atatürk an islamic (though secular) Meiji, and how should we then understand the current backlash under Erdogan?
Henrich: Well, Turkey under Ataturk imported tons of European laws, etc. (including the Swiss Civil code).
Antropofagi: Is Islam a cause or a symptom of the dissaray in the arabic world? Is Islam just very attractive for kinintensive cultures, or is Islam actually amplifying the kinship-based institutions through norms of cousin marriage, polygamy, etcetera?
Henrich: The impact of Islam is complex. The inheritance rules foster parallel cousin marriage, but also inhibit polygamy (4 wives, max).
Antropofagi: Did the Meiji Restoration really accomplish a decline in cousin marriages, or was the actual rate low already? My current view is that the rate of cousin marriages was only about 4 to 20 percent of all marriages in feudal Japan, which is way less than for example MENA-rates. Is the successful japanese transition to WEIRD:ness partly explained by a comparatively favourable starting-point?
Henrich: That seems plausible to me. We need to assemble all the data.
Antropofagi: On to the Aztecs. They seem to have had a pretty advanced society, with effective food-production, high rates of urbanisation, and a decent division of labour. You address their polygami-norms, but how would you - from a cultural evolution-perspective - explain their very macabre mythology and extreme rates of human sacrifice? They seem to have failed to develop any meaningful level of individualism, at least measured by human rights, and Aztec art is totally lacking the one-point-perspective, focus on any individual, and veridical representation of reality.
Henrich: Yeah, human sacrifice is pretty common from a global and historical perspective.
Antropofagi: Obviously the Jared Diamond-perspective would establish the prior that cultural evolution should be slower in Mesoamerica due to the north-south extension and less animals suitable for domestication. And yet, the Tenochtitlan "empire" seems to be the result from a lot of competing city states fighting it out over centuries, and there were also contacts with for example the Mayan and the Tarascan civilisations.

Why did the Aztec turn out so vicious? Can the human sacrifice-thing be seen as a cultural adaptation for "getting rid of the incels" that were left over from the polygami-thing? (Although around 20 percent of the victims seem to have been female.)

This last question might be vague, but I would love to get a cultural evolution-perspective on the Aztecs, and your chapter on poligami/monogami indicates that you might have thought about it.
Henrich: Yeah, I'd need to really dig in on the Aztecs to say much more.

Jag känner mig inte särskilt mycket visare av det här utbytet, men det känns i alla fall skönt att det verkar som att det finns någon slags "we" som upplever ett behov av att "assemble all the data."

***

När dammet lägger sig finns det väl bara en sak kvar att säga:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar