Antropofagi

fredag 22 januari 2016

Sapiens-frågor, del 1 - Ideologi = religion?

Efter att ha läst Sapiens (nämnt här) undrar Antropofagi följande:

  • Är det rimligt att jämställa ideologi och religion?
  • Bör vi sträva mot det globala imperiet?
  • Vad kan förklara männens genomgående överordning genom historien?
  • Hur mycket av Hararis bild är relativism, och hur mycket relativism är rimligt?
  • Är sapiens ("vi") påväg mot utopi eller dystopi, eller mot något annat?

Varje frågeställning kommer att förlänas en egen bloggpost. Vi börjar med ideologi vs. religion.

***

Mången läsare av Hararis Sapiens reagerar nog på hur författaren jämställer humanistiska ideologier (liberalism, kommunism och nazism) med religion. Har Harari en poäng, eller går han för långt i sin superstrukturalistiska och värderelativistiska världsåskådning?

Först läsa det här: Is Everything A Religion? SSC visar att en kan tillämpa religions-analogin på det mesta, men att inte alla sådana jämförelser står sig lika bra (jmfr. "environmentalism" och "pro-choice").

Däremot, resonerar SSC, är de fenomen där religionsanalogin funkar bäst också till förvillelsen lika subkulturer – "The difference between 'religion' and 'culture' has always been pretty vague." Här kommer SSC fö. in på Antropofagis favorit-religion (i bemärkelsen minst skadliga), dvs. shintoismen: "Shinto is the best example; it’s less a coherent metaphysical narrative than a bunch of things Japanese people do and a repository for Japanese traditions and rituals."

SSC-slutsatsen avseende religion/kultur blir: 

"Maybe instead of accusing every culture of becoming a religion, we should just admit that our current concept of 'religion' actually owes a lot to 'culture'.

As apparently arbitrary groupings – by ethnicity, by government, by god, by ideology – take on social significance, they undergo a burst of meme-human symbiotic cultural evolution that ends with a strong combination epistemic-social structure."

Kulturer kan alltså uppkomma genom grupperingar utifrån religiositet, eller ideologi, eller något annat. 

Här kan en också erinra sig att få religiösa judar inte också är etniska/kulturella judar, men att många etniska/kulturella judar är icke-judar religiöst sett (t.ex. ateister); att begreppet "islamofobi" varken handlar om alla muslimer (indonesien har världens största muslimska befolkning) eller om religionen islam, utan snarare om, typ, araber; antisemitism ej om semiter; etcetera. Kultur/religion-förvirringen är vida spridd.

***

NE:s definition av "religion" säger oss att det är "en kulturyttring som inte låter sig infångas under någon generellt accepterad, heltäckande definition." Således är Harari utsaga antingen meningslös ("ideologi" = "ett odefinierat begrepp"), eller något svårtolkad.

Är då humanistiska ideologier som liberalism, kommunism och nazism snarare "kulturer" än "religioner"? Vi tittar på NE:s definition av "ideologi": "ett mångtydigt men centralt begrepp i modern politisk teori, kunskapssociologi och idéhistoria." Ajdå, det var visst inte heller helt tydligt definierat. Däremot menar NE:s artikelförfattare att "ideologi" inbegriper 

"såväl antaganden om verklighetens beskaffenhet som värderingar och handlingsnormer. Att vara anhängare av en ideologi betyder alltså att man accepterar dess verklighetsbeskrivning, delar dess grundläggande värderingar och stöder dess handlingsprogram." 

Ja ta mig tusan, det luktar faktiskt religion lång väg. Och kultur. Och återvändsgränd.

***

David Deutsch, kausal realism och Antropofagi (t.ex. här) har tidigare anfört att sund vetenskapsfilosofi bygger på sökandet efter goda förklaringar ("mekanismer"); inställningen att det finns en verklighet (en objektiv, och en intersubjektiv/socialt konstruerad); att en kan få kunskap om verkligheten; samt att kunskap är fallible och correctable. Harari är själv inne på att den vetenskapliga revolutionens edge är att erkänna att det finns viktiga saker som vi inte känner till, snarare än att säga att vi känner till allt av vikt. (Se även Dead Prez i denna fråga.)

Härvidlag ser vi en potentiell skillnad mellan den gamla inskränkta religiösa dogm-strategin, och den moderna rationalismen. Moderna ideologier skiljer sig givetvis åt, men en skulle kunna argumentera för att vissa av dem till viss del inkorporerar rationalism som vetenskapsfilosofi, snarare än t.ex. bibel-läsning.

Harari menar att den vetenskapliga revolutionens styrka är att den levererar ymnigt med resultat i termer av teknik. Såväl liberalism som kommunism och nazism är deep in it med tekniken. Däremot är samtliga dessa ideologier, kanske främst nazismen, rätt kinkig när vetenskapen väl trampar på dess ömma tår.

Kan vi tänka oss en vetenskaps-positiv och "teknologi-intensiv" religion? Ja visst kan vi det. Shintoism och buddism i Ostasien är väl prime example. (Återigen ser vi hur shintoismen sopar banan med övriga religioner, denna gång i tekniktillvändhet.)

Är det då guda-lösa religioner som bör flyttas från facket "religioner" till t.ex. facket "filosofier" eller "livsåskådningar"? Eller är det så att den där undflyende gränsen mellan religioner och kulturer går just vid närvaron av gud/ar? Shintoismen har väl andar och väsen, men inte gudar i samma bemärkelse som de abrahamitiska religionerna. Är det så att förekomsten av gudomligheter implicerar en viss ontologi, och är det kanske de vetenskapsfilosofiska anspråken som är av vikt?

***

Den sociologiska termen politisk religion (även sekulär religion) konnoterar ideologier som är särdeles religionslika, såsom nazism, stalinism, eller den nordkoreanska statsreligionen/-ideologin juche. (Läs mer om juche i t.ex. Alla monster måste dö, samt vill jag minnas i Escape from Camp 14.)

Politisk religion är utan tvekan exempel där gränsen mellan ideologi och religion helt enkelt inte existerar. Att en sådan kategori överhuvudtaget behövs, tyder dock på att uppdelningen mellan "vanliga" ideologier och religion ändå tjänar ett syfte.

Politisk religion är också definitivt fall av kultur, och således exempel på när religion, ideologi och kultur är fullkomligt överlappande.

Vi ser även fall där politiska rörelser följer befintliga religiösa linjer, som politisk islam. Här är det emellertid inte ideologi som görs till religion så mycket som det är religion som görs till ideologi. Återigen sammanfaller dock ideologin och religionen mer eller mindre fullständigt.

Politisk religion och "politiserad religion" kan sannolikt sägas vara fall där ideologin brottas med vetenskapsfilosofiska anspråk, i den bemärkelse att ideologin inte accepterar vad för mothugg som helst. Skulle vetenskapen vederlägga juche-lärans blodskult, eller t.ex. motbevisa Muhammeds existens vad gäller politisk islam, skulle ideologierna ifråga knappast acceptera dessa vetenskapliga resultat. Här står alltså själva ideologin i strid med det som Harari ser som det unika i den vetenskapliga revolutionen. En får hoppas att "mjukare" ideologier, såsom vanlig svenne-socialism eller -liberalism (observera att det etnocentriska förledet endast avser konnotera en gyllene medelvägs-diskurs), inte i onödan går i klinch med vetenskapen/rationalismen i denna bemärkelse.

***

Kommer jag så fram till något? Jag tror att Harari överdriver när han likställer religion och ideologi över ett bräde. Det finns ideologier av varierande intensitet, med varierande maktbegär, och med olika grader av vetenskapsfilosofiska anspråk. Juche är inte samma sak som socialdemokrati. Fråga en nordkoreansk bonde.

Samtidigt ser vi en liknande variation inom den allmänt vedertagna religions-familjen. Shintoism är, tjat tjat, betydligt softare än scientologi eller katolicism. Här känns det möjligen som att det är religions-definitionen och vad den inbegriper som bör jobbas på.

Graden av auktoritär-het ("auktoritaritet"? hur böja?) synes vara avgörande i hur störig en religion eller en ideologi är. Då störiga såväl som ostöriga exempel finnes inom såväl religions- som ideologi-familjerna, antar jag att dessa vagt definierade begrepp mer eller mindre kan likställas.

Ett noll till Harari!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar