På senare tid har självaste Samhällsdebatten dryftat samma fråga, i och med ett SVT-program som ska heta Sverige möts.
Antropofagis hållning har tidigare varit att islam är sämre än många andra religioner - om än inte lika dålig som aztekernas. Men, jag inser att jag varit otydlig med den kausala riktningen.
Min ståndpunkt i nuläget är att islam är så himla dåligt, vilket är ett symptom på jättedåliga materiella och kulturella underliggande förutsättningar.
Sure enough; Islam har massor av extremt kassa dogmer. Koranen är en checklista för beteende, och ska vara Guds ord. Haditherna stipulerar att apostater ska dödas. Etcetera. Det finns verkligen specifika memetiska element som gör islam ytterst parasitiskt på den enskilda människohjärnan, och i den mån islam i form av intersubjektivt fenomen verkar som en samordningsmekanism på samhällelig nivå så verkar denna mekanism inte förmå spotta ut så värst bra eller trevliga samhällen.
Men, frågorna är:
1a. Varför har islam inte reformerats och blivit bättre?
1b. Varför har massor av dåliga samhällen valt att tro på just islam?
2a. Varför verkar utövare av islam vara så överlägset osofta i sina värderingar?
2b. Varför har inte muslimer en masse övergivit sin kassa religion?
I någon utsträckning är svaret säkert att islam är en dåligt religion, med dåliga dogmer &c. enligt ovan. Jag vill verkligen, verkligen inte sticka under stol med att det finns skillnad på olika religioner/ideologier, och att jag hellre skulle se världen styras av kväkare eller bahá'íer än av aztekiska Xipe Totec-prelater eller nordkoreanska juche-predikanter.
Men, det är skillnad på själva populationerna. Det är skillnad på WEIRD:a människor och de som lever i klankulturer. (Relaterat: Mot kulturrelativism; heder; mellan clown och stout; thymos och kulturell evolution.) Det är skillnad på some-wheres och any-wheres. (Relaterat: PR eller rykte?) Och det är troligen inte islam som förklarar skillnaden, med vilket jag menar: Skillnaden skulle kvarstå även om vi tar bort islam.
Henrich är inne på att de mest ökända islamistiska terrororganisationerna famously rekryterar direkt ur klanbaserade populationer. Han refererar bland annat till boken The thistle and the Drone, som jag inte läst, men som bland annat verkar beskriva Väst vs. The Rest-konflikter som just WEIRD:ness mot klankulturer.
Vi har sett att MENA också liberaliseras, om än senare och långsammare än resten av världen. (Relaterat: Normdeterminism.) WEIRD:a normer har hittills vunnit genom att leverera bäst godis. Politiskt smarta men historiskt kin-intensiva länder som Japan och Kina har härmat västerländska äktenskapsnormer och till stor del emulerat ett mer individualiserat - och mer framgångsrikt - samhälle. (Kina kanske inte är exakt Cripplemind ännu, men de strävar ditåt sedan 1950-talet. Japans strävan är äldre.)
 |
| Källa: Enlightenment Now, av Steven Pinker. |
Muslimska länder har i regel inte varit så bra på att centralstyrt emulera västerlandet. Tvärt om strävar regimerna ofta emot, även när det råder överflöd. Samtidigt gör normerna intåg i delar av befolkningarna, vilket är det som syns i Pinkers graf. (Detta sätter rimligen press på regimerna, och kanske orsakar extra repressiv politik - vem vet.) Hur som helst ligger även befolkningen långt efter världsgenomsnittet, vilket vi varit inne på tidigare kopplat till World Value Survey.
Islam verkar passa kin-intensiva klankulturer rätt bra. Till skillnad från i kristendomen är polygami tillåtet - om än max fyra fruar - och till skillnad från inom katolicismen och protestantismen är kusingifte tillåtet (och så vitt jag förstår det uppmuntrat). Det här är några av de viktigaste kulturella institutionerna för att förklara skillnaden mellan WEIRD och klansamhällen, eftersom kusingifte och polygami leder till inavselspatriarkat. (Henrich går igenom det här med lite mer finess, så vänligen läs The Weirdest People in the World om du är intresserad.)
Den kausala riktningen blir då att klankulturer gärna tar till sig islam, samt att islam konsoliderar vissa kulturella institutioner och normer som upprätthåller klanstrukturerna. (Även Västeuropa var ett utpräglat klansamhälle, så "selektionshypotesen" lämnar såklart ytterligare att förklara. Kunde européerna ha "valt" islam istället? Är det bara historisk randomness, aka. "random kulturell evolutions-mutation"?)
***
Förslag på svar, därmed:
1a. Varför har islam inte reformerats och blivit bättre?
För att de flesta muslimska länder är dåliga klansamhällen, vilket hindrar ekonomisk utveckling och fri- kritisk tanke - så det finns föga tryck på reformation. Men också säkert i viss utsträckning för att islam har dåliga dogmer som hindrar reform - jag vill dock inte svära på att islam härvidlag är unikt sämst, troligen bara normal-uselt, som religion betraktad.
1b. Varför har massor av dåliga samhällen valt att tro på just islam?
För att islam passar deras kin-intensiva klansamhällen rätt bra. Frågan kvarstår varför vissa samhällen förmår välja annat (Europa, katolicismen) eller välja om (Kina, Japan, med avseende på äktenskapsnormer etcetera). Kanske håller befolkningarna i MENA sakta men säkert på att indoktrineras i WEIRD:ness och så småningom välja om eller sätta press på reform. Vi får väl se.
2a. Varför verkar utövare av islam vara så överlägset osofta i sina värderingar?
Därför att islam samvarierar med dålig klankultur, men också som meme betraktat innehåller massa dåliga normer. Det senare svaret är emellertid otillräckligt eftersom samhällen alltid lyckas omtolka de allra pissigaste religioner och trosföreställningar - en moderat tolkning av islam är troligen möjlig, och kanske skalbar, och kulturellt muslimska ateister finns det - ju - absolut.
2b. Varför har inte muslimer en masse övergivit sin kassa religion?
Vissa gör det, men det verkar ovanligare än man skulle kunna tro, givets islams uselhet. Frågan är emellertid om befolkningar överhuvudtaget tenderar att överge sina religioner. Svenska nivåer av ateism är väl ändå ovanliga? En vanligare resa verkar vara att religionen bara bleknar bort till en slags kulturellt brus. Även här finns det såklart mycket kvar att göra - muslimer världen över verkar extra nitiska, men då alltså troligen pga. att islam samvarierar med usla klansamhällen.
***
Slutsats: Islam är verkligen episkt dåligt, och bland det allra sämsta vi har idag. Men, islam är mer ett symptom på fruktansvärt dålig släktskapsintensiv klankultur, än en orsak till sådan. Dock har islam massor av dåliga dogmer som kausalt matar tillbaka och gör samhällena sämre - dock tydligen inte snabbare än den reformationstakt som pressen från WEIRD världskultur ändå innebär, enligt vad Pinkers graf ovan illustrerar.
***
Post scriptum: När jag talar om "usla klansamhällen" är det såklart för att jag är WEIRD och tycker att reciprocal altruism, vetenskap, tillit och koordination är bättre än nepotism, korruption, dogmatism, och inavel. Henrich gör sig inte alls skyldig till den här typen av dömande jämförelser, utan redogör mer seriöst och sakligt för hur WEIRD:a respektive kin-intensiva kulturer uppkommer och vad de leder till.
Eftersom jag är emot kulturrelativism måste jag dock konstatera att WEIRD:ness är bättre, då det givit oss en skalbar möjlighet att samarbeta över stora befolkningar; ekonomisk tillväxt; rättvisa, individualism, mänskliga rättigheter, och upplysningen. Alla de här sakerna är fan bra.
Själva uselheten i klansamhällen har alltså inte minst att göra med graden av ekonomisk tillväxt, innovation och utveckling, samt rättvisa etcetera terminalvärden, som en kultur eller ett samhällsskick förmår eller inte förmår generera.
Och, själva uselheten i islam är säkert dold för många. Givet att det ovanstående är korrekt, så är den riktiga faran med islam att religionen verkar motverka en övergång till WEIRD:ness. Kineserna, japanerna med flera klarade det. MENA-länderna verkar vara sämst på det. Islam kanske låser in kulturer i släktskapsintensiva klanpatriarkat?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar