Eftersom Antropofagi underförstått anklagas för islamofobi, och själv ofta - halvt ironiskt och halvt självmedvetet - slängt sig med begreppet, är det dags att mäta lite. Hur islamofobisk är jag egentligen nuförtiden? Hur långt har jag halkat i islamofobi-backen?
Project Implicit, dvs. IAT-testet, visar att jag bär på en del - förutsägbara - associationer mellan islam och dåliga värden. Detta om vi jämför med kristendomen. Jag har alltså lättare att gruppera begrepp och symboler relaterade till kristendom med goda värden, jämfört med hur lätt jag kan gruppera begrepp och symboler relaterade till islam med goda värden.
(Relaterat: Fuck Freud; rasistskalan; tre paradigm; porrkritiken.)
Antropofagi har alltså en aversion mot islam som överstiger aversionen mot kristendom. Att skillnaden i aversion är så stor, är en avvikelse från mode 2-åsikten att både kristendom och islam är skit. Däremot kan det finnas ett spår av medveten åsikt om att islam i någon eller några bemärkelser är sämre än t.ex. kristendom.
Vi spjälkar upp det lite:
1. Vi kan tänka oss att olika memes och/eller ideologier och/eller religioner är bättre eller sämre än några andra dito, i en absolut bemärkelse. T.ex. är juche-blodskul, aztekisk dödskult, och nazistdödskult sämre memes än t.ex. shintoism, socialdemokrati eller kväkeri. Det är alltså hypotetiskt möjligt att islam är sämre (eller bättre) än någon annan religion/ideologi. Detta betraktar jag som en självklar premiss som icke i onödan behöver argumenteras för.
2. Islam är uppenbart en sämre religion/ideologi än t.ex. nämnda shintoism, socialdemokrati eller kväkeri. Exempelvis har islam en klausul för att döda avfällingar, som t.ex. socialdemokratin saknar. Det är alltså inte tillåtet att hoppa av islam; konsekvensen för detta är döden. Det är givetvis en mäktig egenskap för en idé, att döda avfällingar, men det är inte en bra egenskap för ett större system av konkurrerande idéer, om detta system syftar till att optimera för exempelvis objektiv sanning eller t.ex. mänsklig välmåga.
3. Antropofagi har tidigare argumenterat för att ett rimligt kriterium för vad som är en dålig religion/ideologi är dess vetenskapsteoretiska anspråk och i övrigt grad av totalitarianism. Vi ska inte dra allting från etiketten Vetenskapsfilosofi återigen, men det är skillnad på memes som stipulerar en statisk sanning och som straffar ifrågasättande; och memes som innehar ett mått av ödmjukhet, dvs. inser att projektet att närma sig sanningen är en evig och evigt utmanande resa. Islam är en totalitär ideologi, vilket gör att den faller i kategorin dålig. Mig själv:
"Är felet med religion måhända
A) anspråket att förklara hur världen fungerar, medelst bad explanations (se här och här),
(den långa scen i slutet av ryska filmen Leviatan, då den grekisk-ortodoxa prästen breder ut sig om sanningen, belyser på ett trevligt sätt religionens vetenskapsfilosofiska anspråk och vidhängande maktanspråk)
B) samt den organisatoriska överbyggnaden som härbärgerar korruption och maktmissbruk?
Om så är fallet – är då shintoismen den optimala religionen? Antropofagis begränsade kunskaper tyder på att shintoismen är en mysig naturmytologi som mest handlar om harmlösa tomtar och troll, och som helt saknar organisation.
Detta tål att utredas ytterligare. For now kan citeras svenska Wiki: 'Shinto har ingen fastslagen trosbekännelse eller systematiserad teologi'. Däremot var religionen ifråga desto mer insyltad i staten Japan före världskrigen."
4. Men, det gör ju å andra sidan väldigt många religioner, kanske de flesta. Så, hur dåligt är islam jämfört med andra ideologier? Jättesvårt att säga. En aspekt av islamofobin som jag kanske bär på, är den så kallade exeptionalismen. Att islam är något speciellt och speciellt ondskefullt.
Fareed Zakarias gör som sagt poängen att det finns bestialiskt våld och vansinne utan islam, och att det finns islam utan bestialiskt våld och vansinne. Däremot borde vi kunna prata om grader av dålighet i meme-djungeln. Det kanske är så att islam med större sannolikhet leder till våld, än vad kväkeri gör. Det kanske finns ett kontinuum av ideologier/religioner, där de i ena änden med sannolikhet nära 1 leder till våld, och de i andra änden med sannolikhet nära 0 leder till våld.
Det kan finnas distinkta element i en ideologi/religion som gör att den hamnar längre åt det dåliga hållet, och i islams fall skulle det t.ex. kunna vara att Koranen anses vara Guds direkta ord, att avfällingar ska dö, samt att icke-muslimer ska åläggas en särskild skatt (dvs. har maktanspråk som är större än gruppen tillbedjare). De vetenskapsteoretiska anspråken är en viktig del, och här är textens likställighet med Guds ord aka. Sanningen helt klart ett problem.
En annan fråga som dryftats här på bloggen är huruvida decentraliseringen leder till sämre utfall - det finns ingen Påve och ingen Vatikan, och därför kan enskilda imamer predika vad de vill. Vi har motsagt detta genom att peka på att shintoismen är höggradigt decentraliserad, och vi kan även påpeka att exempelvis kristendomen ständigt sönderfaller i nya mutationer av varierande kvalitet. De/centralitetsaspekten lämnas därmed därhän.
Jag vill på inget sätt sticka ut hakan och påstå att islam är sämre än kristendom historiskt sätt; det känns som en besynnerlig övning att göra den jämförelsen. Däremot synes det mig uppenbart att den muslimska världen idag är hem för mest illiberala värderingar, och alltså ligger sist i moderniserings-resan. (Relaterat: Normdeterminism, aztekdödskult, etcetera; glada människor; vad UK måste vilja; högergökar, vänsterlökar, ragnarökar.) Låtom oss kolla på Pinkers Enlightenment Now, s. 227:
Liberaliseringen i den muslimska världen går sämst, om ock framåt. Betyder det att islam är dåligt, eller att islam råkar vara den mössa som den del av världen som går sämst har på sig? Jag gissar: Mössan. Vilket leder vidare till en djupdykning i frågan:
5. Så, om islam relativt sett leder till våld och vansinne med högre sannolikhet; är det då en fråga om korrelation eller kausalitet? Är det islam som leder till dåligt utfall, eller dåligt utfall som leder till islam, eller dåligt utfall som råkar sammanfalla med islam?
Alltså, jag har redan svarat Mössan. Jag tror att de materiella underliggande förutsättningarna bajsar på islam om det behövs. Om Det är uppenbart att folk optimerar för förutsättningarna, och att man hade gjort något bra av islam om det hade varit så att MENA blomstrade. Traditionellt sett skulle detta i någon mening innebära en friskrivning av själva ideologin.
Men, som SSC-Scott nyligen berört: Vi har förmodligen ett alltför förenklat sätt att se på effektmätning och kontrafaktiska världar.
Antropofagis mänskliga avatar arbetar i sitt civila liv tidvis med effektmätningar i utkanterna av offentlig sektor. Ofta pratar man här om effekter, av t.ex. en insats eller ett projekt, som det som uppträder när insatsen har bedrivits, men som inte hade uppträtt insatsen förutan. I en kontrafaktisk värld där insatsen icke bedrivits, hade uppmätt påverkan icke infunnit sig - då har vi en effekt. T.ex. kan en deltagargrupp som deltagit i en insats jämföras med en kontrollgrupp som inte deltagit, med hänsyn taget till selektionsmekanismer och urvalsproblematik. RCT-studier är det bästa, men man tager i regel vad man haver.
Den kontrafaktiska tanken är dock illusorisk. Som SSC är inne på: Hade inte regulation X införts, ja då hade kanske utvecklingen tankats med något annat bränsle. Om ett problem föreligger, och svenska kommuner identifierar problemet, ja då kanske de sätter sig i sinnet att lösa problemet. Att man då använder typ strukturfondspengar för att driva projekt med detta syfte, betyder inte att man inte hade försökt lösa det på något annat sätt om strukturfondspengarna icke funnits tillhanda.
Så; om vi har en viss uppsättning strukturella materiall förutsättningar, som vi tror leder till skit-utfall i MENA-regionen, så kanske man idag kör den bilen med islam under kylarprydnaden. Vi inser att man hade kört bilen samma väg utan islam, dvs. att någon annan dålig ideologi hade faciliterat processen.
Detta betyder ju dock icke att det inte är islam som är verktyget för att skapa jävligheterna! Analogt med SSC:s exempel, att regulationen ifråga leder till utfallet ifråga. Islam leder till utfallet. Det är en för snäv definition av "effekt" att påstå att utfallet är en effekt av islam, endast om utfallet inte hade uppträtt islam förutan. I själva verket är islam en länk i en kausal kedja, även om länken hade kunnat vara en annan!
Vad jag säger är att vi kunde kört 30-åriga kriget på en fin shia-sunni-schism istället för en protestantism-katolicism-schism. Men, detta friskriver inte de dåliga idéerna katolicism och/eller protestantism.
Eftersom vi pratar om memes/idéer här, dvs. hjärnans mjukvara, så kanske vi kan säga att mänskligheten tenderar att tillhandahålla sig själv den mjukvara som behövs för att lösa uppgiften. Vilken inte gör mjukvaran i sig själv mer eller mindre dålig.
När förutsättningarna förändras, och vi inte behöver kriga längre, så uppdaterar vi mjukvaran; Kristendomen blir Svenska kyrkan typ.
Följdfrågor på det är givetvis: Hade vi kunnat uppdatera nazismen? Hur dålig kan en ideologi/religion vara för att funka som en thrive-ideologi?
Och: Vilka inlåsningseffekter finns? Kan vi fastna i globalt suboptimala lokala optimum? Kan islam hämma en modernisering? Kan nazism?
Låt oss kliva av denna tankes tåg medan tid ännu är...
***
...och hoppa på följande buss:Finns islamofobi ens? Är det en typ av rasism? Houellebecq säger föga förvånande "nej":
"[Intervjuare:] But I don’t understand the connection with racism …
[Houellebecq:] That’s because there is none. Objectively speaking, there is none. When I was tried for racism and acquitted, a decade ago, the prosecutor remarked, correctly, that the Muslim religion was not a racial trait. This has become even more obvious today. So we have extended the domain of 'racism' by inventing the crime of islamophobia.
[Intervjuare:] The word may be badly chosen, but there do exist forms of stigma toward groups or categories of person, which are forms of racism …
[Houellebecq:] No, islamophobia is not a kind of racism. If anything has become obvious, it’s that.
[Intervjuare:] Islamophobia serves as a screen for a kind of racism that can no longer be expressed because it’s against the law.
[Houellebecq:] I think that’s just false. I don’t agree.
[Intervjuare:] You rely on another dubious dichotomy, the opposition between anti-Semitism and racism, when actually we can point to many moments in history when those two things have gone hand in hand.
[Houellebecq:] I think anti-Semitism has nothing to do with racism. I’ve spent time trying to understand anti-Semitism, as it happens. One’s first impulse is to connect it with racism. But what kind of racism is it when a person can’t say whether somebody is Jewish or not Jewish, because the difference can’t be seen? Racism is more elementary than that, it’s a different skin color …
[Intervjuare:] No, because cultural racism has been with us for a long time.
[Houellebecq:] But now you’re asking words to mean something they don’t. Racism is simply when you don’t like somebody because he belongs to another race, because he hasn’t got the same color skin that you do, or the same features, et cetera. You can’t stretch the word to give it some higher meaning.
[Intervjuare:] But since, from a biological point of view, 'races' don’t exist, racism is necessarily cultural.
[Houellebecq:] But racism exists, apparently, all around us. Obviously it has existed from the moment when races first began mixing … Be honest, Sylvain! You know very well that a racist is someone who doesn’t like somebody else because he has black skin or because he has an Arab face. That’s what racism is.
[Intervjuare:] Or because his values or his culture are …
[Houellebecq:] No, that’s a different problem, I’m sorry."Houellebecq har en klar poäng. Samtidigt har vi varit inne på att "rasism" är notoriskt svårdefinierat, och att rasister i allmänhet skiter i strikta definitioner. De idkar helt enkelt glatt bigotteri, xenofobi, osanna fördomar, och osakliga kategoriseringar, utan att hindras av (t.ex.) Nationalencyklopedins hårda kravlista på vad som egentligen rent lexikaliskt är "rasism".
Det kan helt klart finnas fientlighet mot islam - och framförallt mot muslimer - som är osaklig, inskränkt och destruktiv. Samtidigt är det ju inte alls samma sak att säga att "islam är skit" som att "muslimer är skit". Det är kanske som att säga att "muslimer är skitkorkade som tror på islam", eller "muslimer är infekterade av ett livsfarligt idéburet virus", eller "muslimer är offer för en ondskefull meme". Men, liksom, det är synd om de hivpositiva också. Det gör det inte till rasism att säga att hiv är en trist infektionssjukdom som - om den inte bromsas - leder till AIDS och ond bråd död.
Islamofobi är väl dock en okej term, eftersom folk i allmänhet förstår vad som avses. Det känns bara viktigt att saklig kritik mot islam - och särskilt delar av islam som är extra dåliga, såsom salafism, wahabism, och kalifat-döds-kannibalism-kult - inte misstas för islamofobi. Vilket jag ärligt talat inte ser som ett större problem i dagsläget, eftersom folk är rätt uppmärksamma på att nämnda delmängder av islam är dåligt. Och att det är helt okej att anföra detta.
***
Slutligen bör det noteras att IS-dödskult inte är representativt för islam. Att IS är skit goes without saying, och att alla som deltagit i denna rörelse bör straffas för brott mot mänskligheten är en rimlig argumentationslinje som jag tillsvidare ansluter mig till.
Däremot känns det fortfarande viktigt att i sammanhanget säga: Nä, okej, IS är inte representativt för islam - men det säger inte särskilt mycket om islam. Islam är, vidare, uselt helt i sin egen rätt - inte minst på grund av nämnda anti-utträdes-klausul. Och, återigen: Koranen är en rätt sjuk bok. Som är Guds ord, enligt religionen ifråga. Vilket blir ett problem i kombination med önskade, liberala thrive-värderingar.
***
Post skriptum:
Läs Koranen, och beakta att folk faktiskt tror på det som står där. Och, att det som står där i stor utsträckning är direkta instruktioner för hur en bör agera och leva. Och, att det som står där är ofelbarligen korrekt.
Vissa islam-apologeter brukar peka på att t.ex. Kon (dvs. andra suran) innehåller förhållandevis trevliga arvslagar för kvinnor, samt även förhållandevis liberala rekommendationer för skilsmässa. Denna typ av argumentation ger mig följande: Okej, då menar alltså, kära apologet, att idén har viktiga, faktiska implikationer på människors liv. I så fall borde också alla de dåliga, vidriga textställena ha viktiga, faktiska implikationer. Och, de textställena är fler, samt mer dåliga än vad arvsprylarna i Kon är bra.
Exempel på potentiellt bra grej i Kon: Kvinnor kan ärva.
"241. De bland eder, som avlida och efterlämna hustrur, skola testamentera sina hustrur underhåll för ett år utan att visa dem bort [...]"Exempel på potentiellt bra grej i Kon: Underhåll.
"242. De frånskilda hustrurna tillkommer underhåll på tillbörligt sätt, emedan detta är en plikt för de gudfruktiga."Skillsmässa tillåtet:
"229. Skilsmässan är tillåten tvänne gånger; sedan må I behålla dem i godo eller låta dem gå mot ärlig gottgörelse, men det är ej tillåtet för eder att taga något av vad I givit dem [...]"Man får t.ex. inte heller kvarhålla en hustru med våld sedan man separerat (Kon 231) eller förneka dem att ingå nya äktenskap (232).
Bra, även, med sunda amningstips.
"233. Mödrarna skola giva sina barn di under två fulla år, ifall fadern vill låta digivningen bliva fullständig [...]"Exempel på dålig grej i samma sura: Föreskriver blodshämnd. Se t.ex. Kon 173-174, och så vitt jag förstår det 175.
Vill vi ha pejl på jämställdhetsdebatten är det fjärde suran som gäller, t.ex. 4:38:
"Männen vare kvinnornas föreståndare på grund av det företräde, Gud givit somliga framför andra, och de utgifter av sina ägodelar, som de hava; därför skola ock de rättskaffens kvinnorna varar undergivna och aktsamma om vad som är fördolt, därför att Gud aktar dem. Och vad dem beträffar, av vilka I frukten uppstudsighet, så varnen dem, skiljen dem från bädden och agen dem, men om de då lyda eder, så söken ej sak med dem! Gud är förvisso hög och stor."(Det är Zetterstéens översättning jag håller i min hand.)
Läsa Bibeln ger som sagt också lite konstiga vibbar ibland, som t.ex. Domarbokens brutala rape-and-revenge-historia. Det rör sig emellertid inte regelmässigt om samma instruktionsmanual som Koranen, och som redan tjatats lämnar Bibeln mer tolkningsutrymme pga. inte Guds ord.
Apostasifrågan är lite komplicerad, om vi läser Wikipedia:
"Det står ingenstans direkt uttalat i Koranen att apostasi ska straffas med döden, även om den säger att Gud avskyr denna företeelse. Apostasi behandlas i följande verser: 3:72, 3:90, 4:137, 5:54 och 16:106 och där fastslås att Gud kommer bestraffa och avvisa apostiter efter döden. I hadithsamlingarna förekommer dock flera uttalanden från Muhammed, som tydligt säger att apostasi ska straffas med döden. Det mest citerade av dessa uttalanden finns i Al-Bukhari: 'Guds sändebud sa: 'Om någon överger sin religion (Islam), skall ni döda honom.' 'Al-Bukhari (nummer 6922)."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar