Vi är råttor

Expos vitbok ger lite historik över det rasistiska partiet Sverigedemokraterna. Perfekt komplement till det här resonemanget. Samtidigt går folk (men kanske framförallt fä) i taket efter att The Telegraph beskrivit SD som ett rasistiskt parti med nazistiska rötter, t.ex. här.

Troligen lever vi mitt i ett psykologiskt experiment, där illasinnade forskare försöker reda ut hur mycket relativisering och nyspråk vi människor är förmögna att klara av innan vi blir galna.

Medan surrealismen gör sig påmind i rasist-debatten, talar näringslivet i samma gamla vanliga tungor som alltid. T.ex. om det förträffliga i att det hittats på en drönare som kan skjuta strejkande arbetare. SvD Näringsliv skriver bland annat att de första 25 beställningarna kommer från gruvföretag i Sydafrika. Nähä.

Det ryms på något sätt ett underliggande hot i att SvD Näringsliv skriver om denna fantastiska produkt, samtidigt som Allians-politiker och "liberala" debattörer hetsar mot människors rätt att strejka (t.ex. här). Jag tänker så klart på Veolia-härvan. Att högern vill utöka prekariatet är klarlagt. Det är inte ens något de smyger med – anställningar ska vara osäkra.

Pallar ni icke avskedas och återanställas under osäkra anställningsformer, då kommer drönaren och skjuter er. Men det är ingen fara – det är bara en nödvändig del av experimentet. När försöksråttorna väl blir galna av alla retoriska krumbukter, lögner och rökridåer, då kan de behöva lugnas ned medelst en Skunk Riot Control Copter.

Storasyster ser dig

Ibland händer det att en enkel bloggare skriver lite om massövervakning. Ibland höjer en enkel bloggare ett varningens finger avseende nazismens framfart. Ska en enkel bloggare verkligen skoja till det, då kan den säga typ öh passa er med att skapa en extremt utbyggd infrastruktur och tillåtande lagstiftning för massövervsakning, tänk om nazisterna en dag sitter vid makten, hur ska det då gå.

Problemet är att detta argument inte biter på Reinis och hans smutsiga hantlangare. Hur kommer det sig? En enkel bloggare misstänker i sitt stilla sinne att Reinis et al inte tycker att nazism är så himla illa ändå. Inga vidare kopplingar där.

Så hur ska vi få Alliansen att chilla med massövervakningen? Jag tror att vi måste omformulera vårt tänkta hot: Öh. passa er med att skapa en extremt utbyggd infrastruktur och tillåtande lagstiftning för massövervsakning, tänk om feministerna en dag sitter vid makten, hur ska det då gå.

Tänk dig att du, Reinis, sitter och surfar hårdporr. Du skickar ett soft mail till Hägglund där du skriver något i stil med, kolla in den här helt sjuka gang-rejpen, tjejer asså, de ska ha det i ändan ändå! I samma ögonblick blinkar en liten röd lampa borta på Försvarets Radioanstalt. Löjtnant Führer Sahlin den yngre kontrollerar vad som ligger bakom. Jasså, en man som är misstänkt lik en jättebebis sitter och skickar porr-tips till en jättebebis misstänkt lik en man! Nu måste vi omedelbart gripa in.

Vad ska du göra, Reinis, när det bankar på din dörr? När uniformerade män kvinnor stormar in och tar dig och din hårddisk i förvar? Är det detta samhälle du ville ha?

Jag tror att vi kan avsluta denna förvirrade novell redan här. Sammanfattningsvis är det hiskeliga verktyg som skapas, och som kan användas till lite vad som helst av vem som helst enligt dennes agenda. Om nu inte romregister och mailavläsning i SDs och SvPs händer skrämmer, då tvingas jag hota med feminister istället.

Liberaler är snyltare, socialister är syltare och saftare

Visserligen brukar jag säga att liberaler är bra och nyliberaler är dåliga. Men då menar jag i sanningens namn själva ideal-liberalen, enligt en socialists definition, där liberalen ses som en slags outvecklad proto-socialist. I verkligheten omges vi av "liberaler" som Erik Helmersson, Hanne Kjöller och Susanne Birgersson, som mest är ett hopkok av konservativa och nyliberaler. Pga. detta tar jag mig nu friheten att smutskasta "liberaler", lite på samma sätt som idioter ofta tar sig friheten att smutskasta "feminister".

Här skrev jag lite om nyliberalernas totala fuck-up-erism gällande förståelsen av strukturer. Sammanfattningsvis är det oftast nyliberalerna som förnekar strukturer, och lyfter aktörens/agentens betydelse. Detta faller tillbaka på dem själva, eftersom det då är dessa världsförstörare som personligen är ansvariga för all skit de åsamkar. I anslutning till detta resonemang vill jag nu hävda att liberaler är gratisätare – vilket så klart är ironiskt, eftersom de inte tror på gratisluncher.

Liberaler säga saker som: "Jämställdhet är dåligt änna, för det är individen vi ser till. Dess kompetens. Idag har kvinnor och män likadana förutsättningar, rösträtt, lön, etc." Så går ramsan. Liberalerna glömma då de arbetstimmar som lagts ned på att genomdriva rösträtt, sexualbrottslagstiftning (som fortfarande kräver en del finputsning), mm. etc. osv.

Så vad äre jag sitter och säger? Jo, att liberalerna njuter frukterna av allt det hårda arbete som t.ex. feminister eller socialister lagt ner. Tror på den individuella förmågan, men gör ingenting för att påverka förutsättningarna, dvs. strukturen som aktören verkar inom. "Här är ett vakuum där man kan göra vad man vill", tycks liberalen säga. "Så har det alltid varit och kommer alltid att vara. Inom detta vakuum är det upp till var och en att götta sig bäst de kan." Men, libbo, nyss röjde femtusen suffragetter undan nio tusen ton norm-bråte och lagstiftning som annars hade tvingat dig att suga Dave Chapells kuk, leka med hans pungkulor, göra honom en macka, och inte prata så mycket. Typ.

Jag vill för övrigt poängtera att detta blogginlägg är skrivet i affekt pga. vrede över orelaterade saker. Men osakligheten är ju de sk. "liberalernas" paradgren, änna, så bara ät upp det och mys.
[Uppdatering: Här var tidigare en låt inbäddad. Innan Grooveshark släcktes ned.]

Barabbas

Barabbas är inte bara en skiva av Roffe Ruff, det är även en biblisk figur. Barabbas anses allmänt ha varit en rövare som fängslades i samma veva som Jesus. Pontus Pilatus lät, god som han var, pöbeln välja vem som skulle benådas – folket valde Barabbas.

"Men översteprästerna och de äldste övertalade folket att begära Barabbas fri och få Jesus dödad." Matt 27:20.

Det blev Jesus som fick hänga.

"Då frigav han Barabbas, men Jesus lät han prygla och utlämnade honom sedan till att korsfästas." Matt 27:26.

Inte bara Matteus berättar historien:

"Pilatus, som ville göra vad folket begärde, frigav Barabbas. Jesus lät han piska och utlämnade honom sedan till att korsfästas." Mark 15:15.

"Då ropade de igen: 'Inte honom, utan Barabbas!' Barabbas var en rövare." Joh 18:40.

Enligt t.ex. Bulgakovs Mästaren och Margarita blev Pontus Pilatus besviken på folket för att de inte tog chansen att fria Jesus istället. Jag kan dela hans besvikelse – utan korsfästelse, ingen kristendom. Rätt skönt när man tittar på den här mannen:

Så går alltså den gängse historien om Barabbas. Däremot finns det de som har grävt lite djupare i källorna, och kommit fram till en skrämmande sanning. Eller i alla fall teori.

Barabbas är egentligen en tautologi på armeiska. "Bar" betyder "son av", och "Abba" betyder fader – Barabbas således "faderns son", eller "sonen av fadern". Jesus, den gamle räven, benämnde allt som oftast Gud som sin fader, och ansågs av sina följeslagare ha varit Guds son. Ringer det några konspirationsteoretiska klockor, änna?

Jag ska inte hålla er på halster. Läser man sin Bibel ordentligt förstår man genast detta sjuka: Barabbas och Jesus var samma person. När Pontus Pilatus skulle fråga pöbeln om vem som skulle benådas, då lät det så här:

"När folket var samlat frågade Pilatus: 'Vem vill ni att jag skall frige, Jesus Barabbas eller den Jesus som kallas Messias?'" Matt 27:17.

Det är alltså frågan om huruvida Jesus, faderns son, eller Jesus, Messias, ska friges. Risken för sammanblandning här känns rätt överhängande, änna. Troligen så bad folket Pilatus att frige Jesus, men Pilatus vägrade, kanske under press från översteprästerna eller den romerska centralmakten.

"Så snart översteprästerna och deras folk fick se honom ropade de: 'Korsfäst, korsfäst!' Pilatus sade: 'Ta honom och korsfäst honom själva. Jag finner honom inte skyldig till något.'" Joh 19:6.

"Då ropade de: 'Bort med honom! Korsfäst honom!' Pilatus frågade: 'Skall jag korsfästa er kung[, änna]?' Översteprästerna svarade: 'Vi har ingen annan kung än kejsaren.'" Joh 19:15.

Man kan tycka att Pilatus kunde stått på sig och släppt Jesus, sonen av fadern, trots översteprästernas tjat. Hur som helst kom språkförbistring och kanske även medvetna missförstånd att göra Barabbas till en separat person i senare vittnesmål från t.ex. apostlarna.

Annars, om man accepterar originaltolkningen av Barabbas-sagan, så är den jäkligt tillämpar på Nuon-affären. Vi (även jag) hånar Maud Olofsson, men låter Reinis gå fri. Med detta inte sagt att Olofsson är Messias – däremot är Reinis en rövare av rang. Och om detta inte är en ljugande mans blinkningar och tics så vette fan. Lite mer Bibel på det kanske:

"Ni mäktiga, hur länge skall ni skymfa min heder, älska tomhet och bruka lögn?" Ps 4:3.

Det finns en varning till Alliansens kleptokrater också:

"Skatter som vunnits med lögn är flyktig dunst och dödlig snara." Ords 21:6.

Och visst dunstade 95 miljarder väck. Nu hoppas vi bara på lite dödlig snara i samband med valrörelsen.

De riktiga bovarna

Korruptionen i nationen är problemet med systemet. Att den skatt vi alla betalar försnillas av somliga är inte bara kränkande likt ett inbrott i ditt hem – det leder också till minskad legitimitet för nationen som välfärdslevererande enhet a la Habermas. Dels för att offentlig välfärd försämras när den inte kan finansieras ordentligt, och dels för att den samhälleliga tilliten drivs i botten. Låt mig förklara.

Det finns ett gäng bakterier som ses som ett förstadium till flercelliga organismer. Dessa bakterier kan nämligen sluta sig samman i kolonier när en yttre kraft hotar dem. Att sluta sig samman på detta sätt kostar en viss mängd energi, men låter bakterierna överleva viss press som annars hade eliminerat dem. Dock måste inte alla bakterier i sammanslutningen anstränga sig – om en tillräckligt stor andel gör det, fungerar taktiken ändå. Den andel bakterier som då inte bidrar med ansträngning är ändå skyddade inom sammanslutningen. De kan alltså slippa kostnaden för sammanslutningen, men ändå dra nytta av den. Om allt för många bakterier skiter i att bidra, då blir det däremot ingen sammanslutning, och strategin kollapsar.

Lite på samma sätt brukar somliga resonera om samhället. Vi vinner alla på sammanslutningen, men en individ kan maximera sin nytta genom att dessutom skita i att bidra, och ändå dra nytta av alla perks ett samhälle ger. Här kommer konceptet tillit in i bilden – om alltför många freeloadar, då riskerar samhällets legitimitet att minska. Människor i allmänhet blir mindre benägna att betala skatt, när man ser att andra både äter kakan och har den kvar. Problemet formuleras ofta i en spelteoretisk figur kallad Fångarnas dilemma. Det finns flera olika varianter av detta tankeexperiment, bland annat ett där fyra fångar sitter i varsin cell utan möjlighet att kommunicera. De vet att om de alla kniper käft, då får alla två år i finkan – här krävs dock att man litar på sina medfångar. Om någon tjallar kan denne någon gå fri, men övriga hamnar i giljotinen. Det kan vara synnerligen frestande att säkra sin frihet med att tjalla. Modellen kan också kryddas med att den som tjallar får någon form av ytterligare belöning. Hur som helst illustreras att tillit är en ypperligt viktig faktor för att sammanslutningen ska fungera, och den totala gemensamma nyttan maximeras. Mina damer och herrar, jag ger er lösningen på Fångarnas dilemma, the G-Code:

Eller, som den heter på svenska, Snackar tji med polis:

Med ett sådant kodex kan tilliten så att säga formaliseras, och dilemmat angripas.

Nåväl, tillit dårå. För att ett samhälla ska fungera krävs att de flesta ser nyttan för dem själva i sammanslutningen. Så resoneras i vart fall. När korruptionen skjuter i höjden under Alliansens kleptokratiska regim, då faller naturligtvis tilliten. Varför ska vi betala skatt när den inte går till den gemensamma nyttan, utan bara rakt ner i rövarbaronernas fickor?

Bolagen som tjänar miljarder på vår ”välfärd” skiter i att skatta: Så visar DN:s kartläggning. Rövarbaronerna själva täljer guld: Så visar ETC:s kartläggning. Men, problemet är mycket större än så. Jag har tidigare skrivit om att varje krona i bistånd till afrikanska länder motsvaras av tio kronor i skatteflykt från samma länder. Hade det multinationella monstret tagit sitt ansvar hade afrikanska statskassor dignat, eller i alla fall sett betydligt rikare ut än idag – och vi hade verkligen inte behövt köpa oss gott samvete med futtigt och tidvis till och med kontraproduktivt bistånd.

Det handlar emellertid inte bara om neokolonialismen, hur barsk och bister den än må vara. Forskare talar idag om att den totala skatteflykten i världen är en viktig orsak till den ökande ojämlikheten (något dåligt tycker jag här, här och här), orsaken till varför folk tror att västvärlden är i skuld till Kina (vilket i sin tur leder till moralistisk och destruktiv åtstramningspolitik), och en delorsak till varför transparens inte prioriteras av the corporates – läs här för att få den franske ekonomen Gabriel Zucmans forskning till livs. Kopplat till diskussionen om tillit är kanske detta det viktigaste:

”Because large-scale tax evasion skews key economics statistics, it hampers officials’ ability to manage the economy or make policy, Mr. Zucman says. It erodes respect for the law, preventing the government from carrying out one of its essential tasks. And it discourages job creation, since it rewards people and corporations for keeping money overseas, instead of investing it domestically.”

Att erodera respekten för lagen är rätt allvarligt, inte minst med tanke på att rule of law är en av demokratins mest centrala beståndsdelar. Att ha ett fungerande rättssamhälle ger oss även förutsägbarhet, vilket är avgörande för att vi ska kunna skapa välstånd.

Enligt källa sa Jonathan Swift att lagen är som en spindelväv – den fångar små flugor men låter större beläten bryta igenom. Låtom oss bygga ett spänstigare nät omedelbart, för de feta flygfiskarna.