Price:a gudarna

Den senaste tidens myckna tjötande om kulturell evolution (aztekernas bildkonst; thymos och prestige-hierarkier) har rönt agg i läsekretsen. Agget har i sin tur resulterat i visst näthat, mest i form av den här artikeln om huruvida Price-ekvationen är tillämplig på kultur, och om huruvida kulturell evolution ens borde anses vara en grej.

Låtom då fortsätta att prokrastinera vårt arbete genom att förinta kritiken - slutligen genom att vända dess egna beväpning mot den självlvlv!

***

Först:

We start by asking: what is Darwinian about Darwin's theory of genetic evolution?

For living things, there are unidirectional relationships of ancestry and descent [...] The modes of ancestor–descendant relationships are stable and straightforward: for us, for example, all descendants have exactly two parents, weighted almost equally. For selection, and hence the Price equation, to apply there need to be clear Darwinian individuals with simple, unambiguous ancestor–descendant links: if there are too many parents or their influence is obscure, there are no parents at all. Let us call the presence of discrete individuals with unidirectional, countable ancestor–descendant links the Darwinian pre-requisite.

Oh really, O'reilly?  "[C]lear Darwinian individuals with simple, unambiguous ancestor–descendant links" är inte alls exakt hur den biologiska verkligheten verkar. Låtom oss ta ett exempel:

Horisontell genöverföring är någonting helt annat är vertikal dito. Vertikal genöverföring är det vanliga: Man skickar vidare gener till avkomma. Men det är inte enda sättet.

Ta genmodifiering. Här kan vi överföra gener mellan organismer horisontellt, dvs. ej genom sedvanlig fortplantning. Detta alltså till skillnad från avel, där vi måste korsa individer för att få fram de önskade egenskaperna. Med genmodifiering kan vi helt enkelt flytta över egenskaperna!

Nå, detta kan låta som ett specialfall. Men faktum är att horisontell genöverföring är mycket vanligt även i den sk. Naturen! "About 8 percent of human DNA comes from viruses inserted into our genomes in the distant past", enligt källa. Även antibiotikaresistens verkar förklaras med horisontell genöverföring, då mellan bakterier.

För att vara lite intellektuellt hederlig kan vi väl nämna att vertikal genöverföring verkar vara det vanliga vertebrater emellan. Det är dock uppenbart att the Darwinian pre-requisite inte precis respekteras ens av naturen själv.

Hur det än är med horisontell överföring mellan människor - dvs. att överföring inte enbart sker förälder till avkomma - så säger det ingenting om överföringen mellan idéerna. Vi kan se idéer (eller memes, eller kultur) som egenskaper hos människor, som överförs mellan människor, och då kan vi prata om horisontell överföring (men också obviously ofta vertikal). Vi kan dock också se antalet människor som tror på en idé, eller mängden resurser som de troende människorna förfogar över, eller de troende människornas kapacitet att föra vidare idén (till andra samtida människor samt till kommande generationer), som idéns egenskaper. Låt oss helt enkelt säga att vi kan: Vända på steken!

Virus-analogin är härmed inte så fasligt dum. Det handlar om två distinkta (och diametralt olika) populationer som evolverar med varandra som miljö. Människorna bär på gott och ont på virus, och virusen behöver människorna för att reproducera sig. Vissa virus är bra, och vissa är dåliga, och virusens evolution kan ses som en slags group-selection-problematik där virusen över evolutionär tid kommer utvecklas mot en mindre parasiterande, och mer symbiotisk, relation till sina värdar. (Fladdermöss och andra virus-reservoarer är fin-fina exempel.)

Oavsett om vi vill prata om horisontell överföring av idéer mellan människor, så kan vi prata om vertikal överföring av människor mellan idéer. T.ex. blev troligen inte minst fd. judar kristna, och fd. katoliker protestanter.

Och vice versa - vertikal av idéer mellan människor (förälder till barn), och horisontell av människor mellan idéer (det missioneras ju som bekant).

I vissa fall kanske till och med överföring av idéer primärt sker vertikalt - judendomen vandrar famously endast ner från mamma till barn, och det ska visst vara ett helvete att konvertera till judendomen. Så samvarierar då genetiskt kluster med idé extra mycket vad gäller just judarna. Men, även judendom överförs horisontellt ibland, vilket de etiopiska judarna exemplifierar.

(Lite relaterat om ras &c.: K. Svensson och anglicismer; världen är min pen-pal; blett av mig; normer; ännu fler slutord.)

***

Nästa punkt i näthatet handlar om att "it would seem reasonable to reserve the category ‘Darwinian’ for cases where the Darwinian pre-requisite is satisfied and there is a prominent role for selection rather than transmission in explaining design-like properties." Det är nu jag vill vända näthatarens egna ord emot den själv. Strax därpå kan vi nämligen läsa saker som:

Others have made these points before, and yet the hold of the genes–culture analogy persists. Perhaps this is just because it is simpler and more transmissible than the alternatives.

Nä. Men. Ser. Man. På.

Ett litet fall av memetisk fitness, så säg! Ett litet fall av att idén "kulturell evolution" förklaras just av selektion?

***

Om jag för något litet ögonblick skulle bruka lite allvar så kanske det är dags att sluta överanvända begreppet "evolution", och inse att det säkert är värt rätt mycket att bara prata om vilken som helst selektion av det ena och det andra.

Men, den tanken är inte riktigt lika appellerande som alternativet: Att få fortsätta tillämpa insikter från evolutionsteorin, samtidigt som man bild-googlar aztekiska dödsgudar.

#svpol-prediktion för 2019-2119

Då det inkommit klagomål från läsarskaran om den drastiskt fallande bloggproduktionen här på Antropofagi, så kommer nu ett starkt och dristigt inlägg som plåster på såren för den gångna veckans inaktivitet.

2018 års prediktioner är uppdaterade och klara. Någon liknande ansats kommer inte att ske för 2019. Däremot kommer lite mer långsiktiga förutsägelser målas upp i föreliggande inlägg. Det gäller den svenska politiken och dess mellansiktiga utveckling.

***

Ser ni vad jag ser? Ett skägg. En möjlighet att klaga på IS-terrorister. En högersosse som groomas för att bli statsminister.

Ända sedan Mikael Damberg fick interpellationsdebatterna att spraka under tidigt 2010-tal, har Antropofagi tänkt: Den mannen kommer det att bli något av. Han är vältalig, begåvad, förnuftig. Inte en stapelvara i dessa dagar. Men ack; är det då egenskaper som opinionssnurran optimerar för?

Från slätrakat till skägg, men inte full Pagrotsky. Från näringsminister till inrikesminister, aka. "lag-och-ordning"-minister. Viktiga frågor. Framförallt synliga frågor. Frågor där man får tillfälle att visa vilken pragmatisk, ansvarstagande realist man är. Realpolitik. Gravitas. För ansvarstagande mans-gubbar i sina bästa år.

Frågor som får traction i media, som ger synlighet och en allvarstyngd aura. Ygeman trillade ur rotation. Vem är nästa kronprins till rakning? Eller tvärt om; till skäggning.

Ojdå. Hur targeta marknadssegmenten i dotcomaktiebubblan? Jag kände Jonas Birgersson när han var cool.

Oro för Riket ger pannrynkor. Jag bitchslappar väna antirasistiska miljöpartister så att de vaknar ur sin djupa genussömn och ba' (nästan viskandes): "A hundred million terrorists in the world, and I gotta kill one with feet smaller than my sister."

Så, jag tror att jag etablerat faktum: Damberg är nästa statsministerkandidat för (s). Som sagt, en högersosse. En näringsjävel, liksom. En entreprenöriell marketect läggs på förvärmning i sossarnas kingcubator. (Tack till Entendrepreneur.) Vad betyder då detta i det större perspektivet?

SD har ätit sig in i den parlamentariska brytpunkten. Detta är känt. Jag vill påstå att väljare icke strömma mellan blocken. Väljare strömma mellan blocken och SD. SD snor från (s) och (m) - icke (s) från (m) eller (m) från (s).

Det finns ingen majoritet längre. Inte i tvåblockspolitiken av klassiskt snitt. Vad finns det då?

Det finns en mitt. Eftersom maktpartiet Socialdemokraterna, det evigt opinionsoptimerande, vill in i denna mitt, och denna mitt i skrivande stund spänner från där (v) slutar till där (m) börjar, så måste (s) kontrollera en koalition av centerpartister, liberaler, miljöpartister och socialdemokrater. Då kan vi inte ha Super Mario Håkan Ljugholt som Ordförande över Partiet. Vi behöver en överbryggande faktor. En Ville Vessla som kan gömma sig bakom gardinen i de fina salongerna.

Att Damberg bereds väg till statsminster(kandidat)posten betyder att sossarna vill etablera sig som det mittersta partiet. Vänstervindarna har mojnat, och Seriösa Tuffa Tag är det som gäller nu. Vänstern har målat in sig i ett poststrukturalistiskt hörn, och misslyckas socialkonstruera en planka att balansera sig därifrån på. Miljöpartiet finns typ inte längre, eller är komprometterade av islamister och annan paria. Damberg är inte menad att ta en kopp yerba mate med Ship to Gaza-kommunister. Han ska kunna basejumpa från en skybar i Macao med Annie Lööf fastbunden på ryggen, och blanda en perfekt martini i fallet. Nonchalant borsta glaskrosset av smokingaxlarna när de störtlandat igenom ett glastak till ett rosémingel på Almedalen. High five:a Svenskt näringsliv på vägen ut förbi VIP-kön. Och skända Koranen på sin fritid.

I den mån det ovanstående lämnar ett tolkningsutrymme, kan jag unna mig ett förtydligande: Damberg är Reinfeldt i den nya Alliansen, som består av (s), (c), och en rolig kuk.

Vad som talar för är att alla vill ditåt. SD, som ju är debattens perpeteuum mobile och ändock tredje största parti, vill se en amerikansk situation med ett liberalt (i bemärkelsen eng. liberal) och ett socialkonservativt block. SD-M-KD mot resten, med en marginaliserad vänsterfalang som de nygamla extremisterna.

Och, eftersom vänstern vill samma sak - måla ut alla som tar orden "Hanif Bali" i sin mun som den senaste upplagan av George W. Trump - så kommer vi förmodligen att hamna där. Både ändarna av spektrat strävar mot samma polarisering. Då kommer de springa mot vars en pol, och se: Polariseringen ett faktum. Den enda motverkande faktorn är den tredje kraften; mittenjävlarna. De rimliga, sakliga, rationella. Dambergarna.

Varför vill då (s), (c), och (l) samsas? För att det finns så mycket att enas om. Gamla dogmer kan äntligen få förpassas till sophögen. Högersossarna får ett alibi för att göra upp med LAS. Liberalerna en smitväg ut ur sina målkonflikter; medelst en fin, bred skattereform kan man få bibehållen eller ökande lönespridning i kombination med minskande ekonomisk ojämlikhet. Centern kan få human-låtsas att man inte vill stegla IS-terrorister.

***

Vad alla (i mitten) vill, del 1: Skatten.

Alla vill sänka skatten på arbete. Det optimerar ju för röster. Det stora flertalet tänker: Jippi! Den berömda pengen i plånboken! Den 24 skjuts ytterligare några minuter närmare den 25!

En konsensusdriven skattereform kan blir riktigt bra. Reinfeldtregeringen gjorde en ... rejäl impact. På gott och ont. På ont inte minst ett rörigt lappverk av godtycke, disparata avdrag, jobbskatte-, ROT och RUT. Kan man stryka alla enstaka specialintressen och sänka skatt på arbete på bred front så kan många bli glada. Liberalerna för att deras mjäkiga akademikerväljare potentiellt sett får mer payoff för sina högskolepoäng; centern för att deras (både Stureplans- och glesbygds-) -libertarianska anhang får mindre Statlig Stöld per tjänad krona; sossarna för att ekonomin är en maskin och de är mekaniker som älskar att se den skiten snurra; miljöpartiet för att det ska vara dyrt att köpa produkter, men billigt att köpa tjänster.

I andra änden: Kapitalskatter. Den ekonomiska ojämlikheten som vi alla med all rätt fruktar, drivs främst av ojämlikt kapitalägande och de vinster som detta ägande genererar. Liberalernas mjäkiga akademikerväljare äger på sin höjd sitt lite finare kedjehus - lite oroliga för arvs- och fastighetsskatt, men inte så det stör. Centerns Stureplanslibertarianer äger bara sin telefonbok och sitt vaga minne av att ha läst Atlas Shrugged - deras glesbygdsväljare äger bara kreatur. (Bortsett såklart från de jättelika Hälsingegårdar som du inte kan byta in mot ett torrdass i Söderort. Vi bryr oss... not.) Socialdemokrater äger allting indirekt, via statliga bolag. Miljöpartister äger bara Luften, Vattnet, och de tre Vildmarksmålen. Och det, mina vänner, är oskattbart.

Vad alla (i mitten) vill, del 2: Arbetsrätten.

Alla vill bara bli av med LAS. Miljöpartiet är ju enbart egenföretagande conscious-bloggare (som visserligen gör sina bread and butter-uppdrag för telecom-nazister som säljer övervakningslösningar för tuktande av saudiska homofiler ... skenheliga jävla), samt egenföretagande alternativmedicinare. Plus att "rätt till arbete" för en miljöpartist har ungefär samma nice ring to it som arbeit macht frei.

Centerpartister grindar på på sitt jordbruk; runstenarna är deras personalliggare, och folkfördrivning deras enda uppsägningsanledning. Alternativt säljer libertariansk weed till andra klubbkids som inte heller kan dansa - jobba?

Liberaler är så jävla anställningsbara att de aldrig haft ett jobb mer än tre år ändå.

Socialdemokraterna har automatiserat bort sig själva sedan länge. Och i den mån en sosse-pamp får sparken väntar ändå en konsulttjänst på JKL.

Så vad jag försöker säga är: Fuck LAS och den heliga ko den red in på.

Vad alla (i mitten) vill, del 3: Ekonomiskt bistånd.

När högkonjunkturen snart mattas av, sammanfaller detta med att de försenade class of 2015 går ur etableringsprogrammet. Eftersom invandrare tyvärr ofta är extremt lågutbildade, och extremt sällan kvalificerar sig för andra trygghetssystem (sk. nollplacerade, dvs. ingen SGI), så blir det ofta soc. Särskilt om och när arbetsmarknaden sviker. Etableringsersättning och sjukpenning kommer från staten. Men ekonomiskt bistånd, det kommer från kommunerna. Ni vet de där panka jävla kommunerna som hela Sverige kryllar av, möjligen med undantag av Södermanland. Nämnda invandrare har också som grupp betraktat en hög nativitet, och med sin låga kvalifikationsnivå som bäst en låg förväntad inkomst. Eftersom socialbidraget beräknas på antalet barn, och bidraget dras in i samma takt som annan inkomst tillkommer, så är kommunernas kostnader för bistånd lika höga som incitamenten för den individuella bidragstagaren att börja jobba är låga. Kontenta: Det kommer blir en sjuhelvetes ekonomisk smäll för svenska kommuner inom kort, om inte systemet förändras drastiskt.

Centern reppar a) landsbygden, dvs. vill värna om fattiga glesbygdskommuner, och b) Ayn Rand-högern, dvs. vill värna om att Hank Reardens brorsa (Philip) fan inte ska ha några allmosor. Som det kanske mest koherenta invandringsvänliga partiet vill man kombinera en selektiv välfärdsmodell med en hög invandring, dvs. mer eller mindre låta folk komma hit och bo i skogen och leva på småvilt men inte belasta det allmänna. (Typ exakt vad EU-migranterna gör, vid närmare eftertanke.) Liberalerna har tillräckligt mycket utbildning för att - on average - fatta att kalkylen inte kommer gå ihop. Och socialdemokraterna tycker egentligen bara om folk som är på insidan av systemet, dvs. som har kvalificerat sig för a-kassa eller sjukpenning. Miljöpartiet fattar inte varför man inte bara kan leva av det jorden ger.

Vad alla (i mitten) vill, del 4: Försvaret.

Sossarna och liberalerna ser värnplikten som den yta där den korporativistiska nationen uppstår, i och med att alla människor av alla klasser får tillfälle att förbrödras.

Centerns libertarianer är ju i alla fall för statens nattväktar-funktioner, dvs. försvar och polis. Bönderna i sin tur är ju med i hemvärnet, så det är en no brainer att de gillar när det smäller.

Miljöpartiet är ju faktiskt pacifister, men det är ju å andra sidan en lukrativ tjänstesektor att konsulta för telekom-nazister och ... det blir rätt bra kontrakt dära, när Eriksson, Telia och Bofors går ihop och upphandlar killar i hästsvans som jobbar hemifrån.

***

Låtom oss sammanfatta. Damberg blir kung över Mittens Rike, vilket kan passa både gamla (s)-maoister och Center-liberaler. På det stora hela kommer vi ha eng. liberals mot conservatives, dvs. en socialkonservativ konstellation av M-KD-SD. Vänsterpartiet kommer vara fetmarginaliserat, vilket (s) tycker är störtskönt eftersom de äntligen kan skära bort den sista ärrvävnaden av sitt idéhistoriska arv. Det kommer gå strålande för Dambergs mitten-koalition, och maktpartier (s) kommer fortsätta regera i praktiken oinskränkt i ytterligare 100 år. Till alla uppåtpekande kurvors bästa. 

Detta är min ödmjuka prediktion.

Och mitt likaledes ödmjuka blogginlägg åt ack ni svultna Antropofagi-läsare.

Tack till uppmärksam läsare

Det som jag konstaterar inledningsvis här, dvs. att u-ländernas mer trapp-lika kurvor sannolikt beror på färre mätpunkter, förklarar förmodligen Rwanda-gåtan, vilket uppmärksam läsare påpekar.

Läsarkritik, del 5

Kritik inkommen avseende förra inlägget:

"hur ar '... där en stamtavla fri från konvertit-blod måste kunna uppvisas' ett exempel pa icke-biologisk rasism?"

Jag låter Gardell själv svara:

"Rasismens historia föregår idén om biologisk ras med många århundraden och legitimerades länge med hänvisning till teologi, inte naturvetenskap.

Den första ras-stat som etablerades i Europa uppstod på den iberiska halvön på 1400-1500-talen då judar och muslimer fick välja mellan att konvertera, lämna landet eller dö. Därefter infördes doktrinen om 'blodsrenhet', limpieza de sangre, för att särskilja de invånare i vars vener det rann rent kristet blod från de som härstammade från conversos. För att kunna bli köpman, tjänstgöra i staten, bli medlem i en religiös orden eller militärakademi behövde man visa upp en stamtavla som bevis för att man tillhörde samhällets priviligierade invånare med ren kristen bakgrund. I denna maktordning handlade skillnaden om kristna, judar och muslimer, uttryckta i termer av sed och rit, det vi idag kallar kultur och religion.

Den så kallade nyrasismen som talar om kultur och religion istället för ras är således inte alls ny utan snarare en återgång till ett tänkande som gällde innan den 'vetenskapliga rasismen' etablerades på ett mycket sent stadium i rasismens historia. Inte ens under den vetenskapliga rasismens och fascismens glansdagar handlade det uteslutande om biologisk ras, utan alltid också om kultur, civilisation, ande, förädling. Medan Hitler knöt dessa termer till biologisk ras, kunde Mussolini aldrig hantera motstridigheterna i den biologiska rasismteorin. Tillhörde italienarna den 'alpina rasen' eller 'medelhavsrasen'? Var italienarna måhända en blandning? Men rasblandning var ju inte bra! Till slut gav Mussolini upp och återgick till att tala om den kommande uomo fascista, den fascistiska människan, i termer av kultur, ande och vilja.

Då föreställningen om biologisk ras under efterkrigstiden successivt detroniserades som vetenskaplig sanning och legitim utgångspunkt för den politiska hanteringen av skillnad, kom rasismens bärande idé om nedärvda essenser att fortsätta färdas inbäddade i begrepp som kultur, etnicitet och religion [...]"

Den biologiska/vetenskapliga rasismen var ett beställningsjobb inom det rådande paradigmet. Åk till Namibia, mät lite skallar, och kom tillbaka med argument till det nazistiska samhällsbygget! Vetenskapliga argument ska det vara. Som någon skrev angående Lundborgs rasbiologiska studier av samerna (jag parafraserar): "Lundborg åstadkom en hög meningslösa siffror och ett samiskt trauma." Det fick gälla för vetenskap, och fungerade ganska väl som ideologisk överbyggnad under ett antal årtionden.

En intressant episod i Gardells Mangs-bok (Raskrigaren, som sagt) är när Mangs förtrogne, som intresserar sig för genetik, menar att personer från Mellanöstern genetiskt sätt är väldigt lika vita Européer. Vännen menar att Mangs borde inrikta sig på att mörda afrikaner, eftersom dessa ska vara mer av ett intrång i folkstammen, ur kontemporär vetenskaplig synpunkt. Mangs hatar emellertid MENA-blattar med passion, liksom romer och judar. Vännens argument biter inte. Episoden kan sägas spegla den nutida rasismens ambivalenta förhållande till "vetenskapen".

Läsarkritik, del 4

En storm av läsarkritik har drabbat Antropofagi sedan förra blogginlägget. Och så blir det väl, när en skriver om SD:s rasism, att de tokiga nättrollen går till samlad attack likt en stingslig svärm getings-bin i humlekostym.

Antropofagi gladde sig i föregående inlägg åt en undersökning som indikerar att minst ca hälften av SD:s väljare tror på att människor kan delas upp i raser. Detta tog Antropofagi som en intäkt på att "är SD rasister?"-debatten äntligen kan läggas åt handlingarna. Icke, tydligen.

Låt oss ta det från början. När en i vardagstal häver ur sig att SD är rasister, stöter en alltid på typen SD-apologetiker. Dessa djävulens advokat-spelande okynnes-provokatörer ska alltid klyva hår i frågan: Men hördu, inte kan du väl säga att SD är rasister. De är utan tvivel främlingsfientliga – men inte rasister!

SD-apologetiker uppträder även ofta i mainstream-höger-pressen. Här har vi ett typexempel på sådan SD-apologetiker. (Pallar inte tjöta om detta mer, men har skrivit om denna grupp tölpar bl.a. här, här och här.)

SD-apologetikerna argumenterar i SD:s sak, när de menar att SD inte är rasister. SD-apologetikerna tvättar ur kritiken mot SD, och bidrar till normaliseringen, när de väljer att kalla rasisterna för "främlingsfientliga" eller "invandringskritiska" (eller tillslut "Sverige-vänner"). Som exempel kan vi ta Dick Harrissons utlåtande här, även om diskussionen i detta fall gäller etiketten "fascism": "Nej, fascister är inte en rimlig benämning. Det är bättre att beskriva partiet som främlingsfientligt, nationalistiskt, konservativt och populistiskt." (Användandet av epitetet "rasistiskt" om SD har förresten minskat, visade Anders Sundell 2013.)

Släktskapen mellan biologisk rasism och annan rasism är okontroversiell - rasism kan sas. användas i överförd bemärkelse. Denna diskursiva karta visar rätt bra hur det hänger ihop, när "Cultural biology" länkar SD till "Racism", vilket länkar till "Scientific racism". En kan också vända sig till Jonssons evolverande rasist-diskurs, som skiljer på imperialismens och nazismens rasistiska diskurser och kulturalistisk och universalistisk nyrasism. De två föregåendes doktriner utgörs av rasbiologi i olika tappningar – de två senare av t.ex. kulturdifferentialistisk sociologi och ny-orientalism. (Läs lite om kulturrasism och dess överlappningar med biologisk rasism.)

Låt oss titta lite närmare på vad random SD-apologetiker kan häva ur sig. Ulf Bjereld:

"Jag tycker att det alltför sällan görs en skillnad mellan rasism och främlingsfientlighet. Med rasism menas att man tillskriver människor med olika hudfärg olika värde eller olika egenskaper. Det gör inte Sverigedemokraterna och därför är heller inte Sverigedemokraterna ett rasistiskt parti."

De mindre välformulerade och mer rabiata SD-försvararna slänger sig med lite liknande argument. Insändare i Dalademokraten:

"Om vi ska hålla oss till fakta, kan vi ju dra slutsatsen att SD inte är ett rasistiskt parti, läs vad de står för. Så länge du inte missuppfattat vad rasism är, blir det svårt att förknippa deras ståndpunkter med rasism. [...] SD:s migrationspolitik handlar inte om att dela upp folk i raser, utan om något som i Norge eller Finland ses som normalt, nämligen att inte kompromissa med sin egen välfärd för att bara ta emot en promille av alla utsatta. Jag ser hellre att alla vi svenskar, oavsett ursprung, hudfärg och ålder prioriteras i första hand."

En kanske rimlig förutsättning för att komma tillrätta med diskussionen är att definiera vad rasism är, och vad passar sig då bättre än en lexikalisk definition. NE:

"Rasism, i strikt (europeisk) bemärkelse en ideologi som grundas på kombinationen av följande fem förutsättningar:

1) uppfattningen att det är rimligt att indela människosläktet i ett antal distinkta raser utifrån fenotypiska skillnader (yttre kännemärken);

2) antagandet att det finns ett samband mellan å ena sidan sådana fenotypiska skillnader och å andra sidan nedärvda mentala och intellektuella anlag, beteendemönster samt lynne och moralisk karaktär;

3) antagandet att dessa nedärvda drag är gemensamma för alla medlemmar av resp. raser;

4) övertygelsen att raserna låter sig klassificeras i en hierarki, beroende på kvaliteten av de nedärvda dragen;

5) föreställningen att denna hierarkiska klassifikation berättigar medlemmar av förment överlägsna raser att dominera, exploatera och t.o.m. förinta medlemmar av förment underlägsna raser."

Denna hard-core definition lämnar kulturrasism och universalistisk nyrasism bakom sig i ett moln av damm. Här ska det till äkta biologisk rasism, skallmätning och fenotypiska drag. Det är definitioner av denna typ som SD-apologetikerna och SD-försvararna rimligen lutar sig mot.

I mötet med SD-apologetikerna tvingas SD-kritikern uppfinna urvattnade termer som kulturrasism och liknande, när det inte går att fästa sann biologisk rasism vid SD-arna. Apologetikerna och försvararna kan dock alltid anföra att dessa akademiska mumbojumbo-termer inte är riktig hederlig rasism enligt Nationalencyklopedin.

Är det då märkligt att Antropofagi gläds över att 48 procent att SD-väljarna i denna undersökning tror på att människosläktet kan delas in i raser?

Lite bakgrund kring ras-begreppet. Människan är en homogen art:

"Under 1900-talets början kulminerade rastänkandet och fick en alltmer ovetenskap- lig framtoning. Ett problem med människans rasklassificering har varit svårigheten att enas om rasernas antal. I litteraturen kan man finna exempel på mellan tre och tvåhundra raser. Det vanliga är att man räknar med en europeisk (vit), en afrikansk (svart), en asiatisk (gul) en amerikansk (röd) ras samt eventuellt gör tillägg av ocea- niska och arabiska rasgrupper.

En pionjär när det gäller studier av genetiska skillnader hos människan har varit den amerikanske forskaren Richard Lewontin. Denne visade 1972 att de genetiska skillnaderna mellan s.k. människoraser var små och uppgick till bara några få procent av all genetisk variation som finns hos människosläktet. Utgående från detta ifråga- satte han kraftfullt indelningen av H. sapiens i raser. Även om Lewontins slutsatser blivit omdiskuterade blev det klart genom hans studier att människan är en sällsynt homogen art.

[...]

Om DNA-texterna hos två obesläktade människors jämförs finner man att de är 99,9 procent identiska oberoende av varifrån personerna kommer. Detta innebär att i genomsnitt var tusende bokstav i DNA-texterna skiljer sig åt. Trots att vi ser så oli- ka ut beroende på härkomst är vi sålunda väldigt lika varandra ur genetisk synpunkt.

Människan är unik bland sina närmaste nu levande släktingar med avseende på sin mycket begränsade genetiska variation. Som jämförelse kan nämnas att man kan hitta lika mycket genetisk variation inom en flock schimpanser som det finns bland jordens i dag 6 miljarder människor. Vad beror då vår genetiska homogenitet på? Två faktorer brukar nämnas. Den ena är att H. sapiens är en väldigt ung art. Det tar tid för mutationer att uppkomma och etablera sig inom en art och vi har ju bara funnits på jorden under 200.000 år. Schimpansgrenen etablerades för 6 miljoner år sedan och de flesta andra arter har funnits betydligt längre och har därmed haft mycket längre tid på sig för att bygga upp genetisk variation. Den andra faktorn är att den mänskliga populationen sannolikt genomgått ett antal s.k. genetiska flaskhalsar. Med detta menar man att populationen reducerats i storlek vid flera tillfällen exempelvis beroende på massdöd i samband med infektionssjukdomar. I och med att en bety- dande del av en population går under försvinner den del av den genetiska variationen som var unik för dessa individer. En besläktad faktor är att människan under mer- parten av sin tid på jorden utgjort en liten population. Det är först under de senaste 10.000–15.000 åren som populationen kunnat expandera snabbt i och med att vi övergått från att vara jägare och samlare till att bli en jordbrukande befolkning. Fram till dess omfattade hela människosläktet bara några hundra tusen individer." (Källa.)

Att minst hälften av SD-väljarna felaktigt tror att människoarten kan delas in i raser, visar att kriterium nr 1 i NE:s definition är uppfyllt. 

SD-försvararen som citeras ovan menar att SD politik inte handlar om att dela upp folk i raser. SD-apologetikern Bjereld anför i sin tur inte tillskriver människor med olika hudfärg olika egenskaper.

Antropofagi vill bestämt hävda att själva indelande av människor i raser implicerar att en tillskriver raserna olika egenskaper. Det är givetvis skillnaderna i egenskaper som utgör själva åtskillnaden.

Samtidigt ser vi i NE:s definition att fenotypiska skillnader och andra egenskaper inte bör sammanblandas. Bara för att en delar upp människoarten i raser, betyder inte det att en tillskriver de olika raserna andra skillnader i egenskaper än de fenotypiska.

Således måste Antropofagi erkänna att uppdelandet av människor i raser inte i sig är tillräckligt för att fästa epitetet rasist vid någon, givet NE:s stränga definition.

Med detta sagt vill jag be att få klippa in lite länkar från Inte rasist, men...:

Man bakom nazistiskt bokbål invald i SD-styrelse
Utesluten SD-politiker förhandlar om att bli nazist på heltid
SD har en historia av att behålla politiker som uttryckt antisemitism
SD-politiker bakom rasistisk och förintelseförnekande blogg
SD-politiker: SD hatar muslimer på grund av Ekeroths judiska påbrå
SD-politiker om nazister: ”Jag tycker att de har kommit ut med vettiga grejer”
Politiker lämnar SD för nazistparti
Sverigedemokrat samarbetar med nazistisk representant
SDU-politiker berättar öppenhjärtigt om hur han blev nazist
SD-topp ser inga problem med att partikamrater sprider nazistblogg
SD:s representant i Östra Göinge skriver att det är vetenskapligt belagt att diverse ”raser” har lägre IQ
Riksdagsledamot hyllar nazistiska SVP:s aktioner – ”Det är mycket bra”
SD-politiker delar nazistiska bloggar på facebook: ”datorn var ju på reparation?”
Erik Almqvist till organiserade Nazister ”Vi respekterar dig och ditt engagemang”
Erik Almqvist – Ska inte nazisterna få försvara sig när vänstern misshandlar dem?
SD-nämndeman poserar med mordmisstänkt beväpnad nazist
Riksdagsledamot diskuterade strategier med nazister: ”Vi svenskar måste vara taktiska”
SD Norrbottens vice ordförande avslöjad: nazist eller sverigedemokrat?
SD-politiker stödjer terrorstämplade nazister
SD-politiker sprider nazisters uthängning – flera personer hotas till livet
IRM rekommenderar – nazisterna drev samma kampanj mot tiggare som SD
Vice ordförande i SDU Norrbotten – Breivik borde inte få något straff
SD-politiker avslöjades som före detta nazist – kräver Expressen på 250 000 kr för hatbrott
Riksdagsledamot hånar Pascalidou – flytta till Grekland om du känner dig hotad av nazister
SD:s ledning tillåter nazimärke i riksdagen – har förbjudits i tyska parlamentet
Björn Söder intervjuas av förintelseförnekare och högerextrem tidning
SD-topp uppmanade ”kryptonazister” att skriva om Sahlins svärson och hans hudfärg
Se SD-toppen som städar med nazi-armbindel – det är spexigt
SD-politiker gillar nazister – du din jävla vänsterkommunist, stoppa upp telefon i arslet
SD-politiker heilar utklädd till Hitler – jag har ganska sjuk humor
Thoralf Alfsson: ”Alla som går till moskén vill givetvis leva under sharialagar!”
Riksdagsman: Islam borde hållas utanför landets gränser
Alfsson: ”Islam hör inte hemma i Sverige!”
Vill SD:s riksdagsman också förbjuda islam?
Gillar utlänningar – så länge de inte är muslimer
Riksdagsledamot(SD) attackerar IRM – fatta att alla muslimer är extremister!
SD-ordförande – det stämmer att muslimer vill suga ur Sverige allt!
SD-politiker – det är otäckt med muslimer, de har ju ofta många barn
SD-politiker hånar muslimer – snart blir självmordsbombarkit populärt i Sverige
Richard Jomshof attackerar muslimerna – firar du ramadan har du inget i Sverige att göra
SD-politiker förespråkar ”öga för öga, tand för tand” mot muslimer
SD-politiker vill förbjuda muslimer att föda barn
Ville begränsa muslimers barnafödande – välkomnas tillbaka i SD
Även Kent Ekeroth tror att muslimerna försöker ta över världen genom barnafödande
”Det finns väl ingen som tycker det är trevligt att muslimer kommer till Sverige?”
Menar SD att ALLA muslimer hedersmördar, stenar och gifter sig med barn?
SD-man ”Muslimerna ska kontrolleras och nya lagar borde skapas”
Sd:s hemliga etniska plan
Richard Jomshof till Hess försvar – våldtäkt är muslimsk kultur
SD:s islamexpert – Koranen innehåller mer hat än Mein Kampf och islam borde förbjudas
SD-politiker i Botkyrka: araber är ”råa, primitiva halvmänniskor”
SD-poltiker – de flesta våldtäkterna begås av muslimer
SD-politiker – våld och mord är rotat i islamisk kultur
SD-kandidat: ”VI BEHÖVER STARTA MOTSTÅNDSKRIGET NU!!!”
SD-politiker har införskaffat en AK47 och sprängbälte för att skydda sig mot ”svartingar”
SD-politiker vägrar diskutera rasistiska uttalanden – jag förhåller mig bara till gudsordet
Riksdagsledamot (SD) – muslimska transvestiter en fara för trafiken
SD ordf. tror ”zigenare” uppmuntrar sina barn att bli kriminella dieseltjuvar som skjuter på vårdcentraler
SD-politiker – invandrare struntar i renlighet, de vet inte ens vad renlighet är
SD-politiker muslimer ska diskrimineras och islam förbjudas
SD-politiker hånade muslimer med grissexbild – spelar oförstående när IRM intervjuar
SD-topp: alla är lika mycket värda – förutom de av annan kultur
SD-toppar diskuterar handel med invandrare – vill få bort folk genom auktion
SD-politiker: muslimer infiltrerar Sverige och är inte att lita på
SD 0rdförande tror att ett folkmord utförs på Europas ”härskarfolk”
SD-politiker sprider islamofobiska fördomar och vill ”Bevara Sverige Svenskt”
SD-politiker kallar ”zigenare” för skrupellösa och tycker nazistparti bara är icke-pk
SD-politiker – ge inte mat till flyktingarna i Avesta
Vice ordförande(SD) – ”jävla halal cp:n käka kamel skit i arabik land”
SD-politiker och förtroendevald i Unionen – hetsar mot somalier i Borlänge efter en dröm
SD ljuger om sin historia och järnrören – ”SD grundades inte av rasister”
SD-politiker jämför ratificerade med ”tjockisar” – en ursäkt för att inte behöva prestera
SD-politiker spårar på Twitter – du är en självutplånande judisk förrädare
SD slopar nolltoleransen – okej att håna folk som gifter sig med svarta
SD-politiker – vi borde dela upp skolklasser efter etnicitet
Var tredje SD-kandidat gillar eller sprider fascistiskt och nazistiskt material
SD-politiker raljerar över den ”växande negroida populationen” och förutspår inbördeskrig
SD-politiker har införskaffat en AK47 och sprängbälte för att skydda sig från svartingar
SD-politiker – jag jagade upp en ”neger” i ett träd men det är mörkt så ser jag honom inte
Antirasist påhoppad av SD-politiker: ”Din jäkla arab-f…a” – IRM hotas till livet
SD-kandidat sprider bild på muslimer som halshugger – det här är vardag för våra barn
SD-politiker – det är åt helvete med alla muslimer, de hör inte hemma här
SD-kandidat – läser man islam ordagrant så går det ut på att döda alla utanför islam
SD-kandidat: ”Sverige måste införa jaktsäsong på muslimer de är de största skadedjuret”
Jimmie Åkesson – viktigaste åtgärden är att begränsa den muslimska invandringen
SD-politiker vill se Zlatan avrättad – skjut och begrav fanskapet!
SD-topp visar sig vara avpixlattroll – skriver att araber har våldsamma gener
SD-politiker kallar flyktingar ”kannibaler” och ”huvudjägare”
SD-kandidat: ”Åk tillbaka i den bananbåt du kom i Aregawi jag vill då inte ha dig här”
SD-Politiker – våld och mord är djupt rotat i islamisk kultur
SD-politiker – muslimer ska diskrimineras och islam ska förbjudas

Konspirationsteorier, bibliska drev, pedofilpoliser, mord, inbrott och trakasserier

Nej, kära läsare, rubriken är inte satt för att på något sätt försöka tävla med tabloiderna. Den är bara rakt upp och ned deskriptiv.

Innan själva historien tar fart vill jag bara förtydliga att Antropofagi inte har någon åsikt eller uppfattning om sanningshalten i de olika påståenden som framförts och som citeras här. Antropofagi har tagit bort kommentarerna från föregående inlägg och i denna text tvättat bort personnamn för att inte bidra till att sprida osanna – och oerhört märkliga – uppgifter om någon privatperson. Om de nu är osanna vill säga, jag har fan faktiskt ingen aning alls.

Men låt oss dra igång föreställningen. I ett tidigare inlägg vek Antropofagi som brukligt ut i ett litet sidospår. Jag tar det igen i sin helhet:

"Totalt sidospår: På bokus.com har signaturen [NN] kommenterat Kung Leopolds vålnad som följer. "Det som saknas är att man inte får något försvar av Kung Leopold, författaren står bara på den ena sidan och berättar. Det man önskar är att författaren hade fått med andra åsikter av historien, där man fick veta hur Kung Leopold såg på det hela utifrån hans perspektiv." Kritiken känns ganska märklig, i ljuset av att Hoschilds forskning är oerhört grundlig och omfattande, samt i skuggan av att Kung Leopolds illdåd är helt gränslösa. Googlar en sig vidare på namnet [NN] [...] hamnar en plötsligt i en märklig härva som innefattar stämningar gällande förtal (där en [NN] förlorar mot en person som ska ha spritt hennes uppgifter på olika "sexsidor"), en avsatt nämndeman, beslagtagna datorer i anslutning till den sk. Sefastsson-affären, samt någon slags debatt om ett fruktansvärt sexuellt övergrepp på Stureplan. Att slö-googla bokus-recencenter är tydligen det nya Pandoras ask."

Okej, inte mer med det, inlägget fortsätter på annat håll. Så plötsligt, närmare bestämt den 8de augusti 2015, dimper följande kommentarer ned i anslutning till inlägget (klicka för större):

Signaturen Hemlig menar att personen som Antropofagi tidigare slö-googlat utifrån en Bokus-recension också driver bordell och har kopplingar till Göran Lindberg (aka. kptn. Klänning). Pandoras ask, som sagt. Här bara sprutar det ut anekdoter från samhällets undersida.

Eftersom inget eggar Antropofagis upptäckarlusta så som glittret av en foliehatt, klickade jag mig in på de länkar som kommentatorn föreslår.

***

Flashback. Historia, A-kursen. Solen ligger in genom dammiga institutionsfönster. Tankarna är på olika håll, men inte i nuet. Ändå ser jag hur föreläsarens mun rör sig, som i ultrarapid, och jag skönjer ett dovt ljud genom den tjocka klassrumsluften: Källkritik.

Så, vad är källan? inblick.se, en nyhetstidning med kristen profil. Som vill "berätta om att Jesus lever och berör vanliga människor i deras vardag".

Tidningens skribent Ruben Agnarsson skriver utförligt om hur NN, dvs. den person som Antropofagi endast kände som Bokus-recensent, är en fd. nämndeman som i samarbete med en polis planerat ett intrång i en kvinnas lägenhet – en kvinna som anmält nämnde polis för våldtäkt. För att hålla rätt på personerna kallar vi fortsatt bokus-recensenten för NN och kvinnan för K.

Agnarsson ger en bakgrund till lägenhetsintrånget. Enligt honom ska K anmält polisen för våldtäkt, och sedan levt under "ständiga hot utan att polis och åklagare vidtagit några åtgärder". Vidare har, skriver Agnarsson, den

"rättsliga processen kring dessa händelser [...] kantats av ett stort antal anonyma hot, otaliga inlägg på anonyma bloggar, liksom ett stort antal motanmälningar, polisläckor och andra försök att påverka och föregripa den rättsliga processen. [K] själv menar att hon via sin anmälan och genom att ha haft kontakt med medier, har kommit i kontakt med och utmanat ett sexnätverk med förgreningar inom poliskår och rättsväsende."

Även denna bakgrund har en bakgrund. Agnarsson skriver att NN 2008 avgått som nämndeman efter att en smutskastnings-skandal briserat. Historien inkluderar även en ambition att hacka Radio Islams hemsida – den hackare ska ha anställt i detta syfte hackade istället NN:s dator, sålde uppgifterna vidare till media, och fick så småningom sitt hus sprängt. I samma veva ska NN ha haft kontakter med kända nynazister. Allt enligt Agnarssons text.

Någon stans här tappar Antropofagi totalt tråden i den här skandalen. Intressanta/tragiska episoder sticker dock fram, som när en kvinna

"hällt bensin på sig själv på Googles huvudkontor där hon protesterade mot att sökmotorföretaget inte tog bort de grova förtalsbloggarna om henne."

Även "antisemitiska formuleringar om Robert Aschberg" kittlar någon sensationslystnad lång bak i reptilhjärnan, liksom "hot om att tända eld på synagogan i Stockholm".

När Antropofagi orkar fokusera på själva plotten igen, befinner vi oss plötsligt på en bordellresa till Tallin med "ett antal poliser". Agnarsson skriver:

"I januari 2009 återgav TV4:s reporter Niklas Svensson [K:s] uppgifter om att ett antal poliser besökt en bordell i samband med en facklig resa till Tallinn i oktober 2007.

[K:s] före detta sambo hade i fyllan högljutt berättat om polisresan, och TV4 kunde bekräfta att poliserna – inklusive [K:s] sambo och dennes kollega – fanns med på passagerarlistan.

Polisförbundet inledde en internutredning med anledning av uppgifterna.

– Det här skadar inte bara Polisförbundets anseende utan också förtroendet för polisen, sade Jan Karlsén, Polisförbundets ordförande, i ett uttalande till Polistidningen.

Bordellbesöket polisanmäldes, men utredningen lades ner. En svensk som köper sex på en bordell i ett land där det är tillåtet, kan inte dömas för brott i Sverige, trots att det är förbjudet här, skrev Polisförbundets tidning. Även Polisförbundets internutredning lades ned.

[...]

År 2009 började dödshot och kränkande sms med grova sexuella övergreppsbilder skickas till [K:s] telefon. Vissa av bilderna som beslagtogs i samband med husrannsakan hos den man som skickat bilderna var så grova att polisens barnporrenhet kopplades in.

[K] polisanmälde konsekvent alla hot och kränkande bilder som hon fick via sms och mms. Istället för att ta sms-hoten på allvar, beslutade polis och åklagare om husrannsakan och telefonavlyssning av [K]. Polisen gick dessutom igenom hennes post, visar polisens egen utredning."

K blir även sedermera misshandlad och vid flera tillfällen hotad, berättar Agnarsson. Detta kopplas ihop med "grovt kriminella med koppling till mordet på Mille Markovic".

***

Antropofagi ba': Eh, va? Vad hände? Munnen vidöppen, förvånat. Har jag precis snubblat över världens mest konspirationsteoretiska kristna nyhetstidning? Eller har jag ramlat in i P3-dokumentär-studions jubileumsavsnitt, precis när de sitter och klipper ihop alla godbitar från tidigare episoder?

För att få lite klarhet i det hela kollar jag upp Inblick-skribenten Ruben Agnarsson. Är han galen, kanske? Skjuta lite på budbäraren liksom.

Twitter-kontot som heter @AgnarssonRuben framstår som en socialkonservativ kristen högergubbes. Som stör sig på att Vatikanen erkänner Palestina. Det gör mig faktiskt inte det minsta klokare.

Nåväl, pandoras ask är vidöppen och jag är förvirrad. Det är väl ett gott nog resultat att avsluta den här bloggposten med.

Läsarkritik, del 3

Antropofagis kanske mest trogna, och för den delen mest uppskattade läsare, har inkommit med en smula kritik i form av en påstådd motsägelse som Antropofagi ska ha gjort sig skyldig till. Antropofagi är inte sen att granska sina egna motsägelser, och så inte heller denna gång.

Läsarkritiken lyder:

"Jag forsoker ju sa gott jag kan leva mitt liv som den heliga texten lar, men hur ska jag forhalla mig till denna synbara motsagelse:

'Avståndstagande från vidrig idé kan ske utan vidare diskussion. Naturligtvis kan principiell diskussion föras vid något tillfälle, men man måste inte ha statistikpärmen och Peter Englund med sig varje gång man ska grilla i koloniträdgården.'

vs

'Den som inte är rasist måste vid varje rasistisk yttring påpeka och ifrågasätta den rasistiska yttringen, sakligt men bestämt.'"

Antropofagi förstår omedelbart att den ödmjukt kritiske läsaren syftar på detta och även detta inlägg. Men, Antropofagi förstår ej tillfullo vari den påstådda självmotsägelsen består.

Att ta avstånd från rasistiska yttringar är viktigt ur normerande synpunkt. En måste alltså icke varje gång inbegripa sig i en diskussion på principiell nivå. Däremot bör en tydligt visa att en inte håller med om den rasistiska yttringen, och att en uppfattar den rasistiska yttringen som stötande. Skulle rasisten/yttraren ifråga ifrågasätta ifrågasättandet, kan en naturligtvis välja att diskutera frågan. Det är dock ingen skyldighet, och en kan inte förväntas vara förberedd på diskussion vid varje givet tillfälle. En bör heller inte förledas att diskutera ett specifikt påstående såsom att "invandrare är mer kriminella", även om detta specifika påstående naturligtvis kan diskuteras – en kan och bör lyfta perspektivet för att avlägsna sig från dylika specifika frågeställningar. Risken är annars att en gynnar rasistens idé genom att legitimera henoms problemställning. Detta betyder inte att vissa specifika problemställningar inte förtjänar att diskuteras – det måste bara ske under gynnsamma förutsättningar, för att den tilltänkt sakliga diskussionen inte ska få så att säga osakliga biverkningar på diskursen i större bemärkelse.

Kontenta: Ta avstånd från rasistiska yttringar, alltid, pga. normerande. Diskutera ej specifika frågeställningar med illvillig rasist om du inte har väl på fötterna – du måste kunna bemöta rasistens lögner, insinuationer, falsarier och allmänna dumheter.

(Observera att den normerande funktionen inte nödvändigtvis måste syfta till att uppfostra själva rasisten, vilket kan vara svårt eller omöjligt skulle denne vara särskilt övertygad och dogmatisk. Emellertid finns det mer tvehågsna hjärnor i omlopp, för vilka det kan vara viktigt att tydligt markera vad som är acceptabelt beteende och vad som inte är det.)

Det var väl så att säga steg ett i tvåstegstrappan avseende rasist-bemötande. Våga säga ifrån, men våga vägra debatt. Våga framförallt vägra ta pseudodebatt – en sann debatt ska präglas av saklighet, ärlighet, och gärna viss stringens.

Steg två är alltså att "den som inte är rasist måste vid varje rasistisk yttring påpeka och ifrågasätta den rasistiska yttringen, sakligt men bestämt." Här handlar det alltså också om att idogt beskära normträdet för att det ska få önskad form. Samtidigt menar skribenten, dvs. jag själv, att en inte bör säga t.ex. "fyfan din dumme jävel håll din dumma jävla flabb". Det är själva det rasistiska yttrandet som en ska ta avstånd från, inte nödvändigtvis personen som yttrar. Ska en ta avstånd från rasistens person, bör en göra detta med ett minimum av emotion och med en tydlig förklaring – jag tar avstånd från din person eftersom den är behäftad med rasistiska yttranden som speglar rasistiska synsätt, jag betraktar dig som rasist pga. detta och detta och detta, och därmed tar jag mig rätten att utestänga dig ur min sfär av intryck. Alternativet är som sagt att t.ex. säga att en "tar avstånd från dina rasistiska yttranden och de rasistiska idéer dessa yttranden speglar, jag vill inte att du yttrar dylika yttranden i min närhet, och även om jag kommer fortsätta att interagera med dig så hoppas jag också att du i framtiden kommer nå en insikt om att det du säger är rasistisk och komma till slutsatsen att du bör upphöra med dessa rasistiska yttranden eftersom rasism är något förkastligt."

Utöver dessa förhållningssätt anser jag att det är varje medborgares plikt att informera sig själv om en rad olika funktioner och fenomen i samhället. Således ska varje medborgare vara redo att vederlägga felaktiga och rasistiska påståenden, eller i det minsta att grundligt utreda och därefter vederlägga felaktiga och rasistiska påståenden. En bör hålla sig med icke-rasistiska och väl underbyggda åsikter om det ena och det andra, och en bör vid väl valda tillfällen ta sig tid att argumentera mot rasism eller rasistiska idéer. En kan också hålla sig med t.ex. en blogg, där en diskuterar dylika ting, som en kan hänvisa till hellre än att vid enskilda tillfällen nedlåta sig till osakligt stojande om romers tjuvaktighet eller liknande.

Kära läsare, vänligen återkom om det kvarstår några oklarheter kring Antropofagis rekommendationer angående hur en bör förhålla sig till löjliga individer såsom sverigedemokrater eller smygrassar av olika slag.

Etymologi och cigarrer

En uppmärksam läsare av Antropofagi-bloggen har, i samband med det här inlägget, givit prov på lite etymologiskt kunnande i kommentatorsfältet. Etymologi är inte bara roligt, det är också avslöjande. Läsar-kommentaren lyder:

Etymologin för det nu så positivt laddade ordet arbete är intressant:

'Den ursprungligabetydelsen finns även i forngermanska källor: arbejiðz är ett „föräldrarlöst barn, som då var tvungen till ofritt arbete“, därutöver – mera symboliskt och abstrakt – ”möda” (besläktad är även det fornslaviska rabota, som betydde ”träldom”, ”slaveri”, och som idag inom de slaviska språken allmänt betecknar ”arbete”). Denna utveckling, som abstraherar alltmer frånbetydelsen ”föräldrarlöst barn” i riktning till allt mer generaliserande betydelser fortsätter och blir sedan till ”möda, plåga, ansträngning'

Arbete är alltså historiskt sett något inneboende negativt. Definitionen står sig rätt bra även idag, vilket går att leda i bevis: Arbete är något en gör av nöd, icke av lust. Eller, som Thomas Mann skriver i omfångsrika Bergtagen: Arbete är det som är en smula i vägen för avnjutandet av en Maria Mancini (jag citerar fritt ur minnet och således inte ordagrant).

Läsarkritik, del 2

En trogen läsare av Antropofagi-bloggen har inkommit med några synpunkter via e-post. Jag vill uppmuntra alla andra läsare att också kasta sig in i debatten, varför inte genom att nyttja kommentars-funktionen.

Hur som helst. Jag skrev här, angående GBI och nyliberaler:

"Om någon skulle invända: Man ska inte ha pengar utan att anstränga sig! Okej, då avskaffar vi arv och exproprierar alla befintliga förmögenheter, för det är ju det ni säger."

Den kritiske läsaren poängterar att detta knappast är "den gängse nyliberala invändningen". Argumentet hade istället lytt att man inte ska ha pengar utan att vara produktiv. Och eftersom rika människors kapital är produktivt, såtillvida att det hela tiden tjänar mer pengar åt dem, så förtjänar de rika det de tjänar. En kabelbrännande soptippsgosse i Pakistan tjänar inte så mycket, och är därmed inte så produktiv, och förtjänar därmed inte så mycket. Tillåt mig modellera en liten anspråkslös modell:

Ett cirkulärt resonemang, bitches!

Läsarkritik

En läsare av Antropofagi-bloggen har påpekat två frågetecken i två av mina inlägg. Eftersom jag vill spela ödmjuk ägnar jag dem en egen liten post i all anspråkslöshet.

Här skriver jag: "Hela jorden är idag 'malthusiansk' på samma sätt som Västeuropa var när slaveriet föll ur modet."

Den kritiske läsaren ifråga påpekar att detta inte är korrekt, eftersom vi idag snarare lider av ett fördelningsproblem än resursbrist. Inte alla skulle hålla med, eftersom resursbrist kan målas upp i andra termer än akut brist på mat – klimatförändringar och miljöförstöringar skulle t.ex. kunna betecknas som resursbrist. Jag anser dock att detta är en alltför generös definition, och att vi mycket väl skulle kunna få dagens resurser att räcka till alla på jorden. Jag tycker därför egentligen inte att jorden är "malthusiansk", och jag kan i förbigående säga att få tänkare grind my gear som Malthus och arvtagaren Erlich. Jag anser att idén om "överbefolkning" är ett förtäckt sätt att förneka folket välfärd, gärna enligt en rasistisk fördelningsprincip.

I Västeuropa under medeltiden led man däremot av en mer påträngande resursproblematik, där mängden mat jämfört med mängden människor faktiskt kunde vara ett problem. Det kan ju också påpekas att Domars land/labor-ratio-teori är skräddarsydd för stagnerade samhällen utan teknologiska innovationer, vilket är medeltidens Europa ganska på pricken.

Däremot kvarstår det faktum att regimer världen över håller arbetslösheten på höga nivåer, vilket leder till en konkurrenssituation som sänker värdet på arbete. På så sätt blir arbete så billigt att slaveri inte är meningsfullt för neofeodalismens magnater. (Att vi har tillräckliga faktiska resurser, samt i vissa delar av världen en relativt rimlig fördelning, kan kanske förklara de 30 miljoner slavar som ändå finns.)

Här skriver jag om varför vissa har ett intresse av att bibehålla ojämlikheten. Ett litet stycke ägnar jag åt EU:s jordbrukspolitik:

"I EU är jordbrukssektorn en stor arbetsgivare för papperslösa som arbetar illegalt, under usla förhållande. Jordbruk går egentligen enkelt att outsourca - det är inte alls som tjänstesektorn. EU:s protektionistiska politik subventionerar dock europeiskt jordbruk, och skadar samtidigt lantbrukare och matproducenter i utvecklingsländerna. På så sätt kan man säga att EU:s jordbruks-fuckerism både 1) skapar de miserabla förhållande som utgör pushfaktorer i avsändarländer i tredje världen, samt 2) skapar de pullfaktorer i form av underbetalt och oreglerat arbete som erbjuds i Fort Europa. Det finns alltså intressen som hindrar viss produktion från att outsourcas, trots att detta enkelt hade kunnat göras – och det är dina skattepengar som pröjsar subventionerna!"

Den kritiske läsaren påpekar att jag verkar tycka att det är dåligt att outsourca produktionen av varor, men ändå dåligt att hindra jordbruk från att outsourcas. Ett par förtydligande är därmed på sin plats.

Jag tycker att ojämlikhet är dåligt, men inser att det är "bra" för vissa, eftersom rikedom är ett relativt begrepp. Du är rik om du är rikare än någon annan, och att det som för den andre personen är mycket är lite för dig. Vidare tycker jag att det är hemskt att människor världen över jobbar för usla löner och under usla förhållanden, bara för att vi ska få billigare Nike-skor och tandborstsmugghållare i plast.

Vidare tycker jag att det är dåligt att EU tillämpar en protektionistisk politik. Följden är att jordbrukare i andra delar av världen hindras från att konkurrera på världsmarknaden, och ofta även att de konkurreras ut på sina inhemska marknader när EU dumpar priserna. Härmed förstörs en möjlighet till utkomst som hade kunnat rädda många människor ur fattigdom.

Att låta "illegala" och andra arbeta inom europeiskt jordbruk, till sämre löner och villkor, är också dåligt. Det är nämligen vidrigt att vi tillämpar en selektiv välfärd. Dessa personers villighet att utföra arbete så billigt bygger ju också naturligtvis på deras fattigdom och juridiskt/politiskt marginaliserade ställning.

Så, anta att EU skippar protektionismen, och käket odlas någon annanstans. Hade detta då följt samma logik som outsourcandet av manufaktur (Nike-sko-produktion)? Inte nödvändigtvis. Visst skulle jordbrukare i Sub-Saharan Africa göra jobbet billigare (avseende lön och arbetsvillkor) än t.ex. franska bönder. De skulle dock inte befinna sig i samma desperata situation som de superfattiga personer som tvingas in i tillverkningssektorns mörkaste hörn. Jordbrukarna hade nämligen kunnat försörja sig själva och sina familjer i de flesta lägen, både genom att avyttra det man producerar på en marknad och genom att helt enkelt äta det man själv producerar. Enligt detta hypotetiska scenario skulle den akuta, absoluta fattigdomen kunna undvikas.

Här är det dags att syntetisera den kritiske läsarens två poänger. Dagens "malthusianska" samhälle lider egentligen inte av resursbrist, utan av fördelningsproblematik. T.ex. Walden Bellos The Food Wars visar hur världsmarknadens strukturer skapar svält och fattigdom. Genom att avskaffa protektionistiska policies kan fattigare lantbrukare få möjlighet att hävda sig på sin lokala marknad, och i viss mån även globalt. De vinster som sämre arbetsvillkor och lägre löner ger kan i så fall åtminstone tillfalla arbetarna själva, istället för europeiska arbetsgivare.

Sammantaget finns det alltså en möjlighet att skapa en bättre resursfördelning och avvärja svält och fattigdom. Problemet för ojämlikhetsivrarna är att detta förmodligen hade minskat underlaget för billig arbetskraft. Analogin till Domars land/labor-ratio-teori är att the Muscovite government politiskt instiftade en exklusiv deal där bara adeln kunde äga land. Annars hade ju fattiga arbetare kunnat dra iväg och starta ett eget jordbruk, där man hade kunnat skapa bättre villkor för sig själv. (Med detta inte sagt att livet som rysk självägande 1600-tals-bonde är en dans på rosor – det samma gäller en mexikansk självförsörjande majsodlare under 2000-talet.) Det är alltså den politiskt organiserade förstörelsen av tredje världens arbetares utkomstmöjligheter som skapar en situation där arbetskraft konkurrerar och således sänker sitt eget värde.

För att förekomma en kritik, angående det jag skriver om att selektiv välfärd är vidrigt, vill jag också brasklappa lite på slutet. Många akademiker menar att det är fullt möjligt att på sikt skapa ett världsomspännande, universellt välfärdssystem som innefattar alla människor på jorden i likvärdig utsträckning. Detta kan verkar utopiskt, men är i själva verket det enda rimliga. Fri välfärd och fri rörlighet åt alla. (De marknadsmekanismer som vi gillar får så klart frodas på de marknader där det passar – till exempel världsmarknaden för mat, om det visar sig skapa ett optimalt resultat.)

Hela problemställningen ryms egentligen i Marxistisk analys, även om det kan låta sunkigt. Kapitalisten stjäl det mervärde som arbetaren skapar med sitt arbete. Om Nike-sko-fabrikerna hade ägts kooperativt av arbetarna, hade outsourcandet av denna produktion inte varit problematiskt. (Här åsyftar jag en tänkt situation där alla fabrikerna är kooperativt ägda, och alltså konkurrerar på samma villkor.) I en värld där arbetaren inte får del av värdet hen själv skapar, måste vi politiskt arrangera lägstanivåer avseende ersättning och villkor.