Antropofagi

söndag 22 mars 2015

Önskeforsk

Intressant lead för en vetgirig sociolog: Krugman säger här (ca 15 minuter in i klippet) att tillgängligheten till information aldrig har varit större, men heller inte förmågan att leva i en kokong. Kan något bitte forska lite på detta? Förstärks ens confirmation bias i takt med den mängd information en utsätts för?

I totally agree but eh aah eeh

Senaste Lilla Drevet plockar i vanlig ordning upp ett antal intressanta trådar.

Tråd 1: Varför ljuger socialkonservativa alltid om vad de egentligen tycker? Liv Strömqvist exemplifierar med ett antal Ebba Busch Thor-exempel. Antropofagi har tidigare undrat över varför Sara Skyttedal inte vågar komma ut som islamofob, varför KD låtsas att det inte är homofobi som ligger bakom deras syn på surrogatmödraskap, och varför SD så gärna vill slippa att kallas rasister när rasist är pitchen man säljer så väl på.

Tråd 2:



Antropofagis gamla tes om att borgare är dumma i huvudet får helt klart luft under vingarna! Hur, liksom, blev Bjorn Kjos så rik? Från här är det riktigt kul.

tisdag 17 mars 2015

Borgarnas higgspartikel

Borgarna älskar som bekant "konsumentmakt". Tanken är att konsumenterna ska göra informerade val, och därigenom påverka. Miljöproblem ska lösas genom att vi alla köper rätt mat. Samma sak med ohälsa. Det är alltid den individuella konsumentens fel om ekosystemet kollapsar och fetma-epidemin exploderar. Politikerna står där bredvid och rycker på axlarna: "Det var konsumenternas ansvar!"

Samtidigt vet vi att borgarnas favorit-incitament är knapphetens piska. Genom att arbetslösa är fattiga ska arbete skapas. Genom att fattigdom existerar ska alla bli strävsamma. Varför detta är oförenligt med ett jämlikt samhälle har diskuterats ofta förut, även givet en hög social rörlighet. Det som Antropofagi stör sig på den här gånger är däremot det motsägelsefulla i att

å ena sidan vilja att konsumenter ska köpa den lite dyrare ekologiska tomaten

och

å andra sidan vilja att ett segment av samhället ska leva i knapphet.

Det hela speglar naturligtvis borgarnas självvalda segregation. Eftersom de inte förstår vad en tomat kostar (det vet på sin höjd deras housekeeper) så förstår de inte hella paradoxen. Eftersom knapphet bara är ett hypotetiskt tillstånd för borgarna, som de egentligen aldrig har sett i verkligheten, så förstår de inte de val en måste fatta i knapphet, och hur pressad denna val-situation kan vara. Att några spänn på någon vara kan spela roll.

Samma ovilja att förstå hittar vi i uttalanden som centerns "det är väl bara att köpa lite färre luncher ute", avseende att arbetslösa har det knapert. Eller, i perverterad form, i KDs hets mot gratis frukt i skolan pga. hotar valfriheten.

Kanske betyder ordet "valfrihet", som vi andra så gärna skojar om, något helt annat för en borgare. Kanske har de det så jävla gött att de faktiskt kan prioritera allt, precis som i lökiga hemma-reportage med grevinnor. "Jag prioriterar att resa, heminredning, att vara ledig, att ha fina kläder, att bo i en borg, att åka charter till rymden, och att mina barn ska få äta andra barns bräserade hjärtan."

Utifrån det (visserligen begränsade) perspektivet blir det faktiskt oändligt mystiskt hur gemene man gång på gång kan misslyckas att köpa ekologiska tomater. Med en borgares portmonnä är alla val likvärdiga, sett till kostnad. Distinktionen mellan 59 kronor (billigt fejkbubbel) och 19 000 kronor (trampat av oskulder i månsken och kolsyresatt av havslevande bakterier från Marianergraven) är utanför deras kognitiva förmåga. För dem låter frågeställningen som 'äckligt' eller 'gott'? Klart en väljer "gott"!

Knappheten som hypotetiskt fenomen som kan driva ett visst beteende, det är något som elfenbenstornsborgarna har hittat på. Ingen har någonsin kommit på att koppla knappheten, detta akademiska begrepp, till verkliga livet. Knapphet är lite som higgspartikeln. Den måste, på ett teoretiskt plan, finnas för att universum ska kunna existera – men inte någonstans i det vetenskapliga samfundet har någon lyckats se själva partikeln.

fredag 6 mars 2015

Svåra frågor

Att Nordea kommenterar De Trettioens gammelmedie-trollning såhär:

Hur ser ni på straff som halshuggningar och piskrapp i Saudiarabien?

- Nu ställer du frågor som inte ryms inom ramarna. Jag har inga ytterligare kommentarer. Vi har skrivit under på FN:s riktlinjer så självklart är det det som gäller.

...måste ha något att göra med att Ebba Busch Thor vägrar kalla sig antirasist, med hänvisning till att hon är kristdemokrat.

Ta ställning till svåra frågor är ju alltid svårt, så klart. Det ligger liksom i sakens natur.

Är du för eller mot halshuggningar och piskrapp?

– Ingen kommentar.

Är du antirasist?

– Nej, jag är kvinna/båtägare/yrkeschaufför/konstintresserad/mjöldaggsexpert.