Antropofagi

fredag 17 mars 2017

Mer mord: Knarkdöd jämförd med skjutvapenmord

Äntligen tog jag mig tid att titta lite mer strukturerat på något som jag tjatat en del om nyligen (12-40 tjat länkade bara här ovan till vänster!!!)
 
Jag har tänkt att repressiv narkotikapolitik leder till mer skjutningar i kriminella miljöer. Och jag har tänkt att narkotikarelaterad dödlighet är ett bra sätt att spegla repressiv narkotikapolitik. (Obs, starkt antagande inbakat i denna sockerkaka.) Jag har inte lyckats hitta statistik på mord kopplat till organiserad brottslighet. Så jag har nu tittat på alla skjutvapen-relaterade mord. Vi ser följande:
 
 
I motsats till min vad skakiga hypotes förutsäger finns det inget positivt samband mellan vapenmord och knarkdöd. Det samband som finns är mycket svagt, och dessutom negativt. (R=0,2.)
 
Så mega-fail på den hypotesen!
 
Adjöken och trevlig helg.

Mer mord: Fyllan men även villan

Mer om detta. Jag nämner att finländarna mördar varandra mycket mer än svenskarna. Tittar vi på en jämförelse mellan Sverige och Finland ser vi att alkoholen har en stor roll i båda länderna, men betydligt större i Finland. Bilden till vänster är saxad ur rapporten.
 
Den stora andelen sup-mord är en rätt intressant pendang till diskussionen om olika knark-formers farlighet för self respektive others. Även om crack, heroin och metamfetamin är farligast för self, verkar alkohol (enligt Nutt et al) vara farligast för others. Om lika många knarkade som söp kanske vissa former av narkotika skulle ha tydligare genomslag för den delen. Men att döda någon på svamp (eller svampekvivalent) känns i alla fall helt orimligt. Heronister känns inte heller så överdrivet farliga, just under själva ruset. Kanske lite griniga under abstinensen, samt givetvis gravt tjuvaktiga i sökandet efter fläskfillé till ett andrahandsvärde av 60 tkr i månaden.
 
Däremot indikerar ju bl.a. Big Lurchs öde att t.ex. PCP är riktigt, riktigt kasst för alla inblandade. Att mörda sin flickvän och äta hennes lungor är väl ett sätt att få sina femton minuter i strålkastarljuset, men det är knappast det enda sättet. Kanske inte ens det bästa. (Oj. Tänk er Big Lurch, på PCP, i Paradise Hotel. Eller, tänk er Robinson Battle Royal Edition med bara kändismördare/mördarkändisar. Vilket jädra bra teve ändå.)
 

Grumlad entusiasm förbytt i kunskapstörst och lusläsande av mäktig rapport

Här kan man titta på antal mord och murder rate för världens länder (statistik främst för 2012 och 2013 verkar det som). Man kan även klicka in på respektive land och titta på vanligaste mordvapen. I Sverige ser vi 2012 68 mord, vilket är 0,7 per 100.000 invånare, och "other" som vanligaste mordvapen. Att jämföra med USA som 2012 hade en ratio på 4,7 mord per 100.000 invånare, och "firearm" (60%) som vanligaste mordvapen ("sharp" 11%).
 
***
 
Datakällorna varierar lite för olika länder, men t.ex. i Sveriges fall är källan UNDOC:s Homicide Statistics. Som bl.a. erbjuder data gällande Homicide victims killed by gangs or organised criminal groups as percentage of total homicide victims, time series 2005-2012! Helt fantastiskt, eftersom det möjliggör en av de operationer jag tidigare bara kunnat dagdrömma om. Jag skrev att jag ville titta på narkotikadöd jämfört med dödsskjutningar, men det är ju egentligen dödsskjutningar kopplade till kriminella miljöer som är det intressanta. Föga hade jag anat att så smaskigt uppbruten mordstatistik kunde finnas att tillgå.
 
Dessvärre innehåller data-filen bara uppgifter för 2010 vad gäller Sverige - den totala tidsserien är egentligen 2005 till 2012. Vidare handlar det inte om en slags organized crime-mordratio, utan om procentandel "Intentional homicide victims killed by gangs or organised criminal groups as percentage of total homicide victims by country/territory". Är den totala mordration i ett land väldigt låg kan andel gängmord såklart se högre ut. Vi måste alltså kombinera de här uppgifterna med total mordstatistik. Jag börjar pyssla med att plocka ut länder som jag vill jämföra, egentligen alla EU-länder eftersom jag vet att det finns någorlunda knarkdödsstatistik för dessa.
 
Det visar sig snart att a) statistiken ovan verkar lite opålitlig eftersom länder som Albanien har 0,0% andel gängmord, vilket känns fullkomligt orealistiskt. Data saknas också för många länder. Entusiasm: Grumlad! En jämförelse visar sig omöjlig.
 
***
 
 
I mitt sökande får jag anledning att sätta mig in i vilka typer av död och mord som UNODC klassificerar efter. Bilden illustrerar (källa):
 
 
Det är givetvis intentional homicide, subkategori related to other criminal activities, som är intressant för mig. Eftersom tesen är att repressiv narkotikapolitik, operationaliserat som narkotikadödlighet, ska samvariera med hög andel mord kopplade till organiserad brottslighet. Enligt den nu något uttjatade utgångspunkten att svart knarkmarknad leder till knarkvåld.
 
Tittar vi på mordration globalt sett, så ser vi glädjande nog att Europa och Asien har en långsamt nedåtgående trend. Tristare ser det ut i Amerikat där rejtsen är höga och ökande. (Verkar som att kurvan bara inkluderar fem länder.)
 
 
 
Det ser också ut som att det i Amerikat (nu 36 länder) skjutmördas en hel del, medan Europa har en högre ratio "sharp objects" och "other" (om man ska tro bilden gift och baseballträ).
 
 
Tittar vi vidare i UNODC-rapporten ser vi (föga förvånande kanske) att Eastern Europa har en betydligt högre mordratio än övriga europeiska subregioner (s. 23).
 
På sub-national level ser vi, överaskande för mig som lekman, att södra Norrland sticker ut med en högre mordratio än riket i övrigt (s. 27). Det framgår även tydligt att Finländare mördar varandra i en mycket mer Östeuropeisk utsträckning än vi skandinaver.
 
 
 
Typ av mord är också kul att titta på. Sverige är ett av exemplen i figuren nedan:
 
 
Vi ser att familjevåldet står för 40 procent av morden, om vi antar att inget familjevåld bidrar till den stora andelen okänd typ-mord. Organiserd crime är dock 11 procent, vilket är mindre än Nederländerna men mer än Finland. I skuggan av Jamaica är vi dock alla dvärgar. (Jag kan även rekommendera den intresserad att titta på Italien och Maffia-mord, sidorna 44-45 i rapporten. Camorran verkar mest mordiska.)
 
***
 
Nämen ekorrhjulet pockar och jag får lämna er med detta för den här gången. Återigen förpassas intressanta statistiska jämförelser till dagdrömmarnas värld. Jag hoppas kunna återkomma med lite mer fullödig knarkvålds/knarkdöds-analys framöver. Tills dess, trevlig och vårsolig - och förhoppningsvis inte så mordisk - dag på er alla!



söndag 12 mars 2017

Pinnar

Antropofagi har nyligen hackat en del på psykoanalysen, inte minst som klinisk metod. (Här, här, här och här.) En aspekt som jag emellertid inte beaktat är att "enklare" former av terapi givetvis har lättare att uppbåda statistik. (Resonemang hört i Lilla Drevet.) Psykoanalys har inte kunnat positionera sig så bra som evidensbaserad metod, eftersom det är komplexa processer med väldigt långa insatser. Jättelätt för KBT:arna att dra ihop 100.000 individer och ge dem fem minuter var för att kortsiktigt hantera ångest, och sen har man massa sweet data.

(En statistiskt bevandra kollega har berättat att en effektstudie han varit med på indikerade att KBT ledde till minskade tvångstankar men ökande tvångshandlingar, dvs. att metoden bara kanaliserade om ett tvångsbeteende. Det kan till och med ha varit så att KBT-behandling av tvångtankar ledde till ökade -handlingar, och av -handligar till ökande -tankar. Källa: Vagt minne av en presentation som jag tog del av för ca tre år sedan. Association: Lägga ut kognitiv ansträngning i rummet, men i ganska negativ bemärkelse. Lös tanke: Visst är väl självskadebeteende ett sätt att kanalisera/hantera ångest? Låter som snarlik effekt.)

Sen kan ju psykoanalys vara skit ändå. Men det kan ju vara värt att påminna sig om att saker kan funka utan att vara "bevisade". Bevis finns, i strikt bemärkelse, bara i matematiken. I utvärderings-nomenklaturens tid, där konsulter är byråkrater och K. en stackars strukturfondsprojektledaradministratörsekonomiansvarig, vinner KBT över psykoanalys every time. Det betyder inte att KBT är "bevisat" effektivt, eller ens att KBT är mer resureffektivt än psykoanalys. Det betyder att det har lättare att leverera fler pinnar.

Ett bra argument

Jag skrev, 15 december 2015:

"Om Trump vinner är det ett rätt bra argument för ekonomisk jämlikhet. Inte alls lugnt att en blindgalen Biff Tannen kan vinna USAs presidentval på pur rikedom."

Det verkar som vi har ett rätt bra argument för ekonomisk jämlikhet som styr USA just nu.