Antropofagi

fredag 24 november 2017

Riskfaktorer

Socioekonomiskt utsatta? Check. Fattigaste jävla gruppen vi har i det här smutsiga samhällsbygget.
 
Ingenting att leva för? Check. Döden är endast en befrielse.
 
Religiositet, då? Jovars. Med all sannolikhet betydligt mer religiösa än befolkningsgenomsnittet.
 
Gömma dynamiten? Lätt som en plätt. Under rocken mitt i högsommarvärme, och ingen undrar det minsta. Eller varför inte ett kilo anrikat uran i sin dra-maten.
 
Pensionärer. De ideala terroristerna.
 
Dra-maten

onsdag 22 november 2017

Blandade synpunkter på verkligheten

När vi nu har teknik för att samarbeta utan att behöva förlita oss på intersubjektiva fenomen såsom religion - dock på intersubjektiva fenomen såsom pengar, men här kanske Bitcoins i någon bemärkelse är ett mer ontologiskt grundat avsteg från intersubjektiviteten - så kan vi återgå till att leva i småflockar. Våra behov av andliga upplevelser tillgodoser vi med droger, som inte längre behöver vara godtyckligt förbjudna av religiösa skäl.
 
***
 
Det finns sannolikt en feminism-rasism-paradox, eftersom den svenska statsindividualismen är en förutsättning för kvinnors frigörelse - och då är islam inge' vidare.
 
***
 
Att tala är silver, men tiga - det är guld!

tisdag 21 november 2017

Jämlikhet, broderskap, etcetera

Antropofagis åsiktsproduktion avseende #metoo:

2. Det är ett rimligt och rationellt agerande givet att rättssystemet inte levererar, vilket det inte gör.

3. Liksom dess vedersakare förmodligen menar att varje sexuell- eller annan handling ska bedömas på egna, separata meriter, bör också varje #metoo-uthängning bedömas enligt dito.

4. Det är ett fall av att inte kunna säga "dinner time", att tycka att diskussionen rörande män-som-grupp är fördomsfull.

5. Det begås väldigt mycket sexuella övergrepp i världen, inte bara i Sverige, vilket får en att överväga om "patriarkatet" kanske är ett rätt användbart begrepp ändå.

6. Vi bör skilja på verk och person.

7. Vi bör helga samtycke.

***

Jag vill härmed tillägga att det är bra att män i allmänhet rannsakar sig själva och sina egna attityder. Om jag minns högstadiet rätt var man inte särskilt woke, och det är uppenbart att många människor har mycket att lära om sex, samlevnad och mellanmänskliga relationer. (Funkis; EKB; sexarbetare; hedersknyfflar; moralister; dumskallar; konservativa; onanister; konspirationsteoretiker och/eller poliser; belgiska politiker; djur.)

***

Vidare vill jag modifiera min bild av punkterna 6-7.

Först, angående verk och person, dvs. punkt 6:

Jag var på barnteater med min treåriga son i helgen, och tänkte: Vad om gubben på scen varit dömd pedofil, och jag känt till detta? Hade det inte gjort hela situationen mycket obehaglig? Jo, definitivt.
Således finns det fall då verk och person inte kan separeras. Således rör sig denna fråga, som så många andra frågor, om en gränsdragningsproblematik.

Läkaren som beforskade Creutzfeldt-Jakobs syndrom hos människor i och med studier av Borneo-huvudjägarnas hjärnätande, våldtog också barn. Detta gör honom till en obehaglig person, som givetvis bör straffas för sina handlingar och behandlas för sin sjukdom. Men, det påverkar inte hans forskningsresultat. Huruvida dessa är korrekta och användbara påverkas inte av hans sexualförbrytelser.

Det är således förmodligen så att vissa typer av verk tydligare påverkas av personens moraliska egenskaper, så som de visar sig i dennes handlande.

Det som eventuellt kan vara fallet är i så fall att denna gräns dras för snävt, och att verk som inte rimligen borde anses påverkade ändå kompromenteras av upphovsmannens icke-niceness.

Soran Ismael, om det nu är han som är den svenske komikern som står anklagad för våldtäkt, påverkas då påtagligt av våldtäktsanklagelserna (givet att de är sanna) - han är ju moralist, och bör för syns skull bete sig moraliskt. Brasklappen om att sakargument aldrig kan bemötas ad hominem gäller inte, eftersom det inte är sakargument han pysslar med. Han pysslar med att få folk att mysfnittra till PK-klyschor. (Observera att jag inte är säker på att det är Ismael som är den anklagade komikern, och naturligtvis inte heller säker på skuldfrågan oavsett anklagelser. Detta är ett hypotetiskt argument.)

***

Så vidare till punkt 7, att vi bör helga samtycke. Louis CK frågade kvinnor om han fick onanera framför dem. Det fick han. Men det var ändå fel eftersom deras situation, i förhållande till hans maktposition, var utsatt.

Återigen en gränsdragningsproblematik. Utan andra jämförelser är den analog med frågan om surrogatmammors och prostituerades fria vilja.

Det finns uppenbarligen situationer där den fria viljan är beskuren, av tvång eller nöd. Så finns det situationer där vi tycker att människor är fria nog att kunna välja.

Eftersom samtycke är en bra och viktig princip, är det svårt och kanske lite slippery slope-farligt att börja frångå denna princip och minska ytan av fri vilja-situationer i det mänskliga handlande-landskapet.

En av de vänner som Antropofagi förknippar med den jungianska "vis man"-arketypen (jämför Oden, Dumbledore, Gandalf), har en gång sagt följande om "fri vilja"-gänsdragninsproblematiken, just avseende surrogatmödraskaps- och prostitutions-diskussionerna, jämfört med MWI-synens implikationer på determinism:

"Jag tycker att begreppet 'fri vilja' i skenet av huruvida världen är deterministisk eller ej, är något helt annat än 'fri vilja' i t.ex. surrogatmödraskapsfrågan.

Oavsett om världen är deterministisk eller ej, så kan människor tvingas till att göra val som är negativa för individen.

Det deterministism-vederläggande 'fria valet' måste vara någon sorts utom-fysisk kraft vars utfall inte går att räkna ut, medan det moraliskt diskuterbara surrogatmamme-'fria valet' snarare handlar om vilka incitament individen har för sitt val, och hur nära de ligger de incitament människor i allmänhet inte kan gå emot. Exempelvis 'jag måste göra det för att överleva'
."

Här lyckas den vise mannen skilja på "fri vilja"-nivåerna på ett fruktbart sätt. Det vi diskuterar i detta inlägg är naturligtvis tvång eller incitament för att göra val som är negativa för individen - ska vi börja diskutera determinism är inte Louis CK mer eller mindre fri än de kvinnor han utsatt.

Frågan är alltså, återigen, hur starka incitamenten ska vara för att vi inte ska erkänna samtycke som åsidosättare av sexualmoral/ism. Dvs., hur stor alternativkostnad krävs för att vi ska tala om "tvång" istället för "val".

Och det är alltså här Antropofagi vill sticka ut hakan och påstå att samtyckesprincipen ska gälla för alla personer som inte riskerar sitt liv, direkt eller indirekt genom akut fattigdom.

***

Allt sammantaget har jag resonerat mig fram till en övervägande positiv syn på #metoo-fenomenet. En sak som dock ändå stör min magkänsleuppfattning är att uppenbara serievåldtäktsmän (t.ex. den senaste kulturprofilen) av Män som hatar kvinnor-format, i någon bemärkelse just nu klumpas ihop med en viktig men väsensskild diskussion om det sk. gråzons-sexet. Kulturprofilen och hans gelikar är sannolikt immuna mot introspektion, men det är inte säkert att de män som är kapabla till självrannsakan faktiskt uppmuntras till detta när de sätts i samma sammanhang som sexualbrotts-monstrum.

Återigen, dinner time. Det är mest män som begår sexuella övergrepp, även om det är ett fåtal som begår de grova sexualbrotten. Detta måste manskollektivet kunna käka utan att kräkas.

***

Slutligen ett evolutionspsykologisk-sociologiskt perspektiv: Borde inte beta-hannarna välkomna att alfahannarna åter dit?

De riktiga rötäggen är - sannolikt pga. en kombination av 1) samvariation mellan framgång och svinighet och 2) kausalt samband mellan att ha makt och att ha erövrat institutionellt skydd - ju faktiskt, i sina respektive sammanhang, mäktiga män. (Timell är kanske inte Lord Voldemort liksom, men ni fattar.) Alla icke-mäktiga män borde glädjas åt att de mäktigas monopolsträvan avseende kvinnokönsresursen nu motverkas och försvåras.

Jag är givetvis inte hundra på hur det såg ut under jägar-samlar-tiden. En okej-rimlig gissning är att man levde i grupper där vissa män hade fler kvinnor och fler barn än vissa andra män. En annan okej-rimlig gissning är att människans "äktenskapsmönster" i ursprungstillståndet var mer demokratiska, dvs. i stil med dagens nordiska modell. En variation mellan grupper verkar sannolik, eftersom människan är höggradigt anpassningsbar. Förmodligen skaffade man i vissa grupper barn i tvåsamhet, och levde sedan i denna tvåsamhet under så många år som det var rimligt att man tillsammans ansvarade för barnet. I andra grupper kanske enskilda män hade mer haremlika grupper av kvinnor knutna till sig, och stod i mindre utsträckning för omsorgen av varje individuell avkomma.

I vilket fall finns det gott om samhällen i världen där månggifte tillämpas. Detta kan bero på männens högre dödlighet, dvs. att skev sex ratio skapar ett behov av polygami för att tillgodose samtliga kvinnors behov av man/prostata, men det kan också bero på en ojämlikhet i befruktningsmöjligheter där vissa män fick fler kvinnor och så småningom barn än vissa andra män.

(Hur många procent av världens befolkning var det nu igen som Djingis Khan är förfader till?)

(Kublai Khan ska i alla fall ha haft 3 000 konkubiner.)

(Abraham och Noa med flera bibliska patriarker var ju fäder till hela folkstammar, änna.)

Att vi i dag i Sverige tillämpar tvåsamhet är en fantastiskt demokratisk modell, där nästan alla män får möjlighet att föra sin DNA-molekyl vidare. Det är egentligen häpnadsväckande jämlikt.

Tvåsamhetsnormen har emellertid kringgåtts medels älskarinnor och annan promiskuitet. Här får en anta att kulturprofiler och liknande Mäktiga, har tagit en oproportionerligt stor del av kakan. Att alfahannarna nu får se sina möjligheter kringskurna kan således se som en ytterligare demokratisering av vagina-resursen.

Jämlikhet, broderskap, etcetera!

Alla blir idioter och demokratin dör

(Bakgrund; om IQ och läsning, detta och detta; om demokrati och philosophical majoritarianism, detta och detta och detta och detta och detta.)
 
***
 
Observation: Folk läser fan inte. Man kan säga "läs" och de säger "nej". Man kan köpa dem en bok eller skicka dem en länk, och de återkommer åratal senare med ett "jag har inte läst ännu".
 
Flynn-effekten är att IQ i världen stigit över tid. Det finns indikationer på att denna trend är bruten och istället går åt andra hållet. Att vi bli dummare istället för smartare.
 
Kan det vara så att folks ringa läsande leder till sämre utvecklade hjärnor?
 
***
 
Varför är demokrati bra? För att det under vissa historiska omständigheter verkar leda till bra samhälleliga utfall. "Det bästa av dåliga system", brukar det ju heta. Det finns ett element av heuristics här, men också några högflygande teoretiska antaganden om att Folket är smartare än Fursten; att ansvarsutkrävande är ett bra incitament för politiker; att människors deltagande skapar engagemang; och att ansvaret för att välja ger anledning att söka bilda sig en informerad uppfattning.
 
Till detta kopplar diskussionen om direktdemokrati jämfört med representativ dito. Direktdemokrati kanske gynnar engagemang och ansvarskännande i medborgarkadrerna, men ger en möjligen oönskad lutning mot att mer resursstarka och/eller engagerade individer får större inflytande. Här uppkommer också problemet med att när få har mycket att förlora, kan deras engagemang vara större än det sammantagna engagemang för de många som har lite att förlora - trots att nettonyttan blir negativ om de få engagerade (torskfiskarna) får bestämma.
 
I alla fall. Demokrati är en historisk parentes, om vi bara mäter den rena tidsrymden. Okej, jägar-samlar-grupperna kanske var i någon mening direktdemokratiska; okej, stadsstaten Aten var kanske i delar en demokrati så vitt fria män anbelangade; okej att Sveriges självägande bönder i lägre utsträckning var trälar än vad som var fallet annorstädes; men överlag har vi inte haft vidare mycket demokrati i världen, totalt sett. Ca 100 år nånting.
 
***
 
Som historiskt fenomen betraktat verkar demokratin och dess tillväxt samvariera någorlunda med såväl ökande läskunnighet som ökande IQ.
 
Resursfördelning kan självklart leda till att utbildning blir tillgängligt för fler. Men läskunnigheten började öka långt innan allmän rösträtt blev ett faktum i de flesta länder. Folkskolan kom i alla fall 70 år innan rösträtten.
 
Kan det vara så att demokrati kräver en viss grad av intelligensnivå för att fungera?
 
Vi har konstaterat att IQ och läskunnighet verkar gå hand i hand. Hur ser det ut med demokratins utbredning?
 

 
Här har vi Freedom House's kartbild över grad av frihet, dvs. ungefär grad av demokrati.
 
Här har vi nationell IQ enligt Lynn och Vanhanen.
 
Och här har vi läskunnigheten i världen:
 
 
 
Antropofagi är blott en enkel man - ja jag erkänner! - och jag vet föga om föga och mindre om mycket. Blott ett stoftkorn i en värld av galaxer.
 
Men - jag tycker banne mig att det ser ut som att demokrati verkar uppträda i samma länder där läskunnighet och hög IQ uppträder. Jag ser anomalier, såsom Kina och Ryssland, men de är inte så många. Eller vad säger DU?
 
***
 
Korrelation inte kausalitet, tjatade jag. Allt som inte är ett konstaterande om sådant vi observerar, är våra av fördomar besmutsade härledningar. Sällan ens nära att vara korrekta.
 
Med den brasklappen i ryggen: Kan det vara så att låg läskunnighet/IQ gör demokrati meningslöst? Kan det vara så att människor behöver en viss grad av begåvning för att philosophical majoritarianism ens ska rymma ett korn av sanning? En gång trodde alla på Gud liksom, och det var ju förmodligen fel rent objektivt betraktat.
 
En klassisk tanke inom statsvetenskapen är att ekonomisk utveckling leder till demokrati, pga. att medelklassen börjar ställa krav på medbestämmande.
 
Kanske det är så att människor som kan läsa och tänka, också ställer vissa krav? Samt, att dessa krav argumenteras för bättre, och uppfattas som mer legitima? Samt, att den paternalistiska tanken faktiskt är god, när pöbeln är dumma jävla potatisbönder och statare?
 
 
***
 
Det här landar lite äckligt nära någon slags Darwin Digest-harang om att afrikaner är för dumma för demokrati. Samtidigt inte alls; vi har ju redan konstaterat att IQ mycket väl kan tänkas hänga samman med läskunnighet, och den ökar som bekant även i Afrika. Den IQ-nedgång som jag nämner inledningsvis gäller främst västländer såsom Australien och Danmark. ("Funkar demokrati i Afrika?" har jag tidigare frågat mig. Fresh.)
 
***
 

Den dystopiska möjligheten för Sverige är att folk i allmänhet blir sämre på att läsa, och att IQ:n då sjunker. Tillslut, kanske, under den magiska gräns (om det finns sådan) som krävs för att demokrati ska fungera.
 
Frågan är alltså: Dör demokratin när alla blivit idioter?

måndag 20 november 2017

En fullkomligt överflödig genomgång av Luthers effekter på den svenska folkstammens intelligenskvot

Antropofagi har sällat sig till miljöpåverkans-dårarnas skara och hyllat läsningen företräden. Samtidigt har Berggren & Trädgårdh-läsningen (1, 2, 3, 4) väckt frågan: Vad fan hände i Sverige egentligen?
 
Jag snackar givetvis om boktryckarkonsten, reformationen, Luther och Gustav Vasa. I ungefär den ordningen. Berggren & Trädgårdh:
 
 
 
 
 
 
 
Det verkar uppenbart att reformationen bidrog till att många fler lärde sig läsa. Granted, allmänna folkskolan kom senare. Men redan Luther ville att folket skulle läsa Katekesen och Bibeln på folkspråket, hellre än att slumra till latinska ramsor i rökelsedis.
 
Då vi (som sagt) har etablerat att hjärnan rent fysiologiskt förändras av att lära sig läsa, på sätt som sannolikt höjer IQ:t; och då vi har etablerat att skillnader i läskunnighet sannolikt är en ganska viktig förklaring till skillnader i genomsnittligt IQ mellan länder; så kan vi undra: Hur påverkades Sverige av en ökande läskunnighet?
 
Frågan är en delfråga i frågan om hur mänskligheten påverkades av boktryckarkonsten. Men, Luthers läror berodde på denna innovation, och strukturerna är vanskliga att särskilja. En strikt historiematerialist skulle anta att någon annan skulle nyttjat den nya möjligheten till massindoktrinering, om vi antar att Luthers mamma hade hoppat från en för hög pall innan foster-Martin han utveckla livsdugliga organ.
 
Och, som sagt: Ett mer systematiskt läslyft, gissar jag, skedde i och med folkskolan på 1800-talet. Men då har vi i alla fall fyra hundra jävligt omvälvande år, med start 1527 i och med Västerås recess då Gustav Vasa kickstartade reformationen genom att förstatliga Uppsalas katolska kyrkoprovins.
 
Hur mäta utvecklings-effekten av ökande läskunnighet? En lockas att titta på life expectancy-grafer, då dessa tidigare tillgripits för att kvantifiera samhällshåvor. Vad en än tycker att sådana jämförelser skulle ge, så är problemet att jämförelseobjekten är få. Sverige är sjukt tidiga vad gäller att hålla sig med statistik över saker och ting. (Jag kanske ska credda kyrkböckerna här, snarare än Axel Oxenstiernas ande? Fan, en riktig historiker borde korrläsa den här skiten med rödpenna i hand...)
 
Vi kollar ändå pga. lockelsen för stor att motstå:
 
 
(Okej, Storbritannien var före Sverige. Annars ligger vi rätt tidigt vad gäller tillgång till life expectancy-data.)
 
Somalia (låg läskunnighet) ligger ganska precis 100 år efter Sverige i utvecklingen avseende life expectancy. Dvs., Somalia idag är Sverige år 1917. Så, om vi antar en mystisk, mytisk länk mellan life expectancy och utvecklingsgrad/läskunnighet - hur såg Sveriges IQ ut för 100 år sedan? Om mina multipla, lösryckta och bisarra antaganden är korrekta, bör vi landa kring IQ 70 (istället för kring 100 som idag).
 
***
 
Några IQ-tester skrevs sannolikt inte på 1550-talet. Låt oss kika på världens läskunnighet istället:
 
 
 
Så tittar vi på Sverige jämfört med världen och lite andra länder som finns tillgängliga:
 
 
Oj, vad läskunnigheten drog iväg omkring 1550-talet! Inte tillnärmelsevis lika stort brott omkring 1850 - var Luther/reformationen/boktryckarkonsten måhända viktigare än folkskolan? (Skulle väl stödja Sariaslans uppfattning, antar jag.)
 
Vår källa får hjälpa oss med den internationella historiken kring fenomenet läsning:
 
"From a historical perspective, literacy levels for the world population have risen drastically in the last couple of centuries. While only 12% of the people in the world could read and write in 1820, today the share has reversed: only 17% of the world population remains illiterate.

Despite large improvements in the expansion of basic education, and the continuous reduction of education inequalities, there are substantial challenges ahead. The poorest countries in the world, where basic education is most likely to be a binding constraint for development, still have very large segments of the population who are illiterate
."
 
Det har alltså hänt grejer i läskunnighet. Ja jädrans anamma. Förr var det en exklusiv business:
 
"While the earliest forms of written communication date back to about 3,500-3,000 BCE, literacy remained for centuries a very restricted technology closely associated with the exercise of power. It was only until the Middle Ages that book production started growing and literacy among the general population slowly started becoming important in the Western World. In fact, while the ambition of universal literacy in Europe was a fundamental reform born from the Enlightenment, it took centuries for it to happen. It was only in the 19th and 20th centuries that rates of literacy approached universality in early-industrialized countries."
 
Inte minst i norra och västra Europa verkar det jädrats anamz:
 
"Particularly fast improvements in literacy took place across Northwest Europe in the period 1600-1800. As we discuss below, widespread literacy is considered a legacy of the Age of Enlightenment."
 
Vidare är samvariation mellan läskunnighet och annan utveckling tydlig även historiskt:
 
"We have already pointed out that Northwest Europe made significant improvements in literacy in the period 1600-1800. Here we use historical estimates from England – a country that was very much at the center of the development of modernity – to show how the process towards universal literacy took place. Specifically, [...] modernization – characterized by science, technological progress, freedom and tolerance – was enabled by improving the education of ever-larger shares of the population. It also shows how this process of expansion led to a reduction in education gender inequality."
 
***
 
Jaja, okej. Vad har detta att göra med IQ? Jo, som vi konstaterat tycker minst en forskare att skillnader i läskunnighet förklarar skillnader i utveckling (hr. Marks som vi återkommer till nedan) - vilket Lynn m.fl. lite mer rasbiologiskt orienterade personer tycker att skillnader i biologiskt determinerad IQ ligger bakom. Antropofagis förståelse är förtillfället att Q-skillnaderna mellan länder högst sannolikt är faktiska, men att de förmodligen till stor del beror på skillnader i läskunnighet.
 
Kolla här liksom, vilka två kartor som ser ganska lika ut på något märkligt vis:
 
 

 
Jo, läskunnighetskartan korresponderar rätt så bra med ...
 

 ...IQ-kartan!
 
 
De historiska trenderna i ökande läskunnighet skulle i så fall förmodligen kunna förklara Flynn-effekten, det vill säga den observerade tendensen att IQ stiger i världen.
 
 
Forskaren David Marks påstår att IQ-skillnaderna beror på att man måste kunna läsa och skriva för att lyckas i testerna. Detta är en jävligt rimlig förklaring. Antropofagis hypotes är dock, med överhängande risk för upprepning, en annan: Att läskunnighet höjer IQ:n pga. fysiologiska förändringar i hjärnan hos individen som utsätts för denna miljöpåverkan.
 
Wiki på Marks och Flynneffekten:
 
"In 2010, David Marks systematically analysed the association between literacy skills and IQ across time, nationality, and race. Marks (2010) published a sceptical theory of IQ score variations explaining both the Flynn effect and the alleged racial variations in IQ as an artefact (error) stemming from uncontrolled literacy differences. Marks (2010) hypothesized that IQ differences across time, race and nationality are all caused by differences in literacy because intelligence test performance requires literacy skills not present in all people to the same extent. In eight different analyses mean full scale IQ and literacy scores yielded correlations ranging from .79 to .99."
 
***
 
Den mer rasistiske Lynns (i sammanhanget ej att förväxla med Flynn...) case är att biologiska rasskillnader i IQ förklarar skillnader i BNP och annan utvecklingsnivå över hela världen. Han gör det icke uppkollade och enligt mig extremt korkade antagandet att nordkoreaner har samma IQ som sydkoreaner, vilket han sedan använder som argument för att IQ inte påverkas av miljöfaktorer. Antagandet bygger på att koreaner är en relativt homogen folkgrupp. Vilket härligt cirkelresonemang! (Har, som nämnts, nämnts.)
 
Med tanke på detta uppenbara bias skulle Lynn kanske vilja förklara skillnaderna i läskunnighet mellan länder med att biologiska ras-IQ-skillnader gör att folk i Afrika inte kan lära sig läsa. Sådan skräpresonemang motbevisas emellertid lätt av verkligheten (tillbaka till källan):
 
"We highlighted above the fact that most low and middle income countries feature large differences in literacy rates across generations. [Oj!] how remarkably large these differences are in Northern Africa and the Middle East. Using UNESCO data [ser vi att] only less than a third of the older generation is literate – while in contrast, more than 90% of the younger generation is literate."
 
***
 
Med tanke på länken mellan läskunnighet och IQ och BNP/utveckling, så känns det rimligt att påstå att boktryckarkonsten, reformationen, och så småningom folkskolan, förvandlade den svenska populasen från relativt ointelligenta till lite mindre ointelligenta.