Vädret

Du kan inte mena allvar.

Jo, jag menar allvar. Jag har aldrig upplevt fint väder.

Det är verkligen häpnadsväckande.

Ja, jag vet. Och det är ren otur.

Hur?

Om jag är i Småland så är det regn över höglandet. Om jag åker vidare genom Östergötland är det åska och blixt, och vid Höga kusten som minst duggregn. Till havs är det tjocka eller i värsta fall stormbyar. Det kan hagla och snöa också.

Har du försökt åka till Spanien?

Sist jag åkte till Spanien kunde jag inte komma därifrån på grund av århundradets snöstorm. Alla flyg ställdes in. Jag åkte till Thailand en gång också, men då slog El Niño till ett år för tidigt.

Alltså.

Ja, jag vet. Jag har en jävla otur med vädret helt enkelt.

Det är otur?

Meteorologerna och fysikerna och alla jävla forskare i hela världen har studerat mig. De säger att det inte finns något som helst orsakssamband. Det är ren och skär otur, bara.

Du orsakar alltså inte dåligt väder?

Nej, precis. Och jag dras inte heller till dåligt väder. Det finns inga som helst speciella mekanismer som förklarar min otur med vädret. Det är bara en mystisk statistisk effekt. När vi är tillräckligt många människor på jorden så kommer någon ha min otur. Otur bara att det blev jag.

Är det – är det kvantfysik?

Att döma av hur du ställer frågan är ett utförligt svar menings­löst. Men alltså, jag verkar befinna mig i en väldigt lätt för­grening av multiversum. Vågfunktionens amplitud är ringa.

Men du –

Det gör jag redan.

Hur –

Den första fråga alla ställer är varför jag inte åker runt i världen och bekämpar torka. Mitt svar är att det gör jag redan. Jag är anställd av FN för att besöka fattiga länder där skörden är i fara. Jag gör också konsultuppdrag för kaliforniska mandel­farmare.

Men –

Ja, precis – men. Nej, du har rätt, jag bekämpar inte torka i egentlig mening. Jag orsakar ju inte dåligt väder – jag har bara otur. Om jag landar i Sahara så kommer det att regna där, men det har inte egentligen med min närvaro att göra.

Hur tänker dina arbetsgivare då?

De är pragmatiska. De tillgriper Newcombs problem, och de en-lådar.

Det där förstod jag inte.

Låt mig förklara. Newcombs problem består i följande tanke­experiment. En superintelligent entitet, känd som The Predictor (kalla den Gud om du föredrar det), visar dig två stängda lådor. Du får välja vilken av dem du vill öppna. Ett tillåtet alternativ är: Båda lådorna. Du får behålla det du hittar i den eller de lådor som du öppnar.

Då vill jag öppna båda lådorna. Om de inte innehåller giftig gas eller nåt sånt.

De innehåller pengar. Vi kallar lådorna 1 och 2, men du kan inte skilja dem åt. Innehållet i låda 1 varierar. Ibland är där en miljon kronor, ibland noll kronor. Låda två innehåller alltid tusen kronor. Du kommer givetvis att välja att öppna två lådor, för att maximera din avkastning. Men! The Predictor kan förutse ditt lådval med hundra procents säkerhet. Utifrån sin förutsägelse har The Predictor redan preparerat lådorna och bestämt deras innehåll (en miljon kronor eller noll kronor i låda 1, respektive tusen kronor i låda 2). Lådornas innehåll är således redan bestämt.

Om lådornas innehåll är bestämt vill jag fortfarande öppna två lådor.

Såklart. Det är dock inte slut där. Om The Predictor förutsett att du kommer att välja två lådor, är innehållet i låda 1 alltid noll kronor. Om hen förutsåg att du skulle välja en låda, är inne­hållet i låda 1 alltid en miljon kronor. Innehållet är redan bestämt innan du väljer. Hur många lådor väljer du att öppna?

Det blev lite knivigt. Men om innehållet redan är bestämt så borde jag öppna två lådor.

Beakta dock: The Predictor har alltid rätt i sina förutsägelser. Hur många lådor väljer du att öppna?

Då känns det som att jag borde vilja öppna en låda. Men det är ju irrationellt om lådornas innehåll redan är bestämt.

Du sätter fingret på problemet, min vän.

Vi är väl i strikt bemärkelse inte vänner.

Okej. Men du sätter i alla fall fingret på det, att det finns två olika taktiker. Tvålådetaktiken innebär att man väljer två lådor, eftersom man då försäkrar sig om att få sina tusen kronor i låda 2. Man kan ju ändå inte påverka lådornas innehåll. Det är mycket riktigt redan bestämt. Enlådetaktiken innebär att man väljer en låda, för att ha en chans på en miljon kronor. The Predictor har ju alltid rätt, så om man väljer en låda har hen såklart förutsett att man ska göra det, och därmed preppat låda 1 med en miljon kronor.

Det är verkligen kontraintuitivt.

Ja. Mina arbetsgivare en-lådar i alla fall. De väljer att manifestera att vi lever i en värld där vi lyckats optimera ut­fallet av alla givna situationer, oavsett vilken riktning de kausala pilarna pekar. De skickar mig till Namibia för att de vill att det ska regna i Namibia, även om det vet att jag inte på­verkar vädret i Namibia.

Otroligt. Men det förklara varför det började regna precis.

Det förklarar ju egentligen inte varför det började regna precis. Det var bara ren otur att det började regna, exakt samtidigt som jag gjorde dig sällskap.

Okej. Ja. Snacka om otur. Att det börjar ösregna när man bajsar hukande bakom en bensinstation. Verkligen. Har du papper?