Alla ni svartsynta svin som klär världen i er självkänslas gråa trasor. Alla ni glättiga ägg i påskmålning som dricker alltför djupt ur optimismens blanka flaska. Alla ni däremellan som inte befinner er i exakt de terapeutiska intervall som ja kan acceptera.
E ni få, ni rimliga, ni trevliga? Eller har ja bara lagt er i en liten, liten låda av isolation och felprioriteringar? Hej, alienation. Me dej kan ja kommunicera.
Men ack, ja hatar byns gyttja lika mycket som atomens ensamhet. Det finns ingen lämplig lösning när präglingen av själen skett under extraordinära historiska omständigheter.
Ja hade tankar om de gångna året. Ja hade väl rätt i de mesta men mår ändå illa av avsmak över alltihop.
Eller så mår ja illa för ja skriver detta på min telefon medan ja åker karusell. Tanken e rent bokstavlit talat faktiskt svindlande.
Gott nytt år alla fäns!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar