Knark och confirmation

När en ny tanke slår rot är det lätt att plötsligt se bekräftelser överallt omkring en. Antropofagis nya käpphäst är att förbudspolitiken orsakar narkotikarelaterat våld, även i Sverige.

 

Idag skriver DN om att de många morden kopplade till droghandeln på Seved gör att polisen inte hinner med att utreda. Mycket knarkvåld är det.

 

"Om 2015 varit handgranaternas år kom pistoler och automatvapen definitivt tillbaka till Malmö under början av 2016. Fram till maj skedde 54 skjutningar, varav tre slutade i mord."

 

Gällande en specifik skjutning:

 

"Ryktet säger att det var 'albaner' som gett sig in i Seved för att slå ut konkurrenter inom droghandeln."

 

Och mycket knark är det:

 

"Kunderna blir invinkade till det trapphus eller den innergård som gäller för tillfället. Utom synhåll för polisens kameror byter de pengar mot narkotika hos väntande säljare, som bara har små mängder på sig. Lagren finns i källare och på vindar."

 

Visst. Det finns andra aspekter här. Tillgång till vapen sedan balkankriget. Polisens omorganisering och allmänna uselhet. Arbetslöshet och socioekonomisk marginalisering i Malmö. Men Brå-rapporten Kriminella nätverk och grupperingar pekar på att knarket är viktigt för gängens ekonomi, och på att gängvåldet faktiskt har ökat över tid.

 

Våldsnivån eskalerar, vilket är en av komponenterna i det narkotikarelaterade våldet. En svart marknad utan statlig reglering tenderar att bli våldsam, eftersom våld är konfliktlösningsmekanismen som finns att tillgå, och eftersom våld är sättet att konkurrera om territorier. Våldet tenderar att eskalera iom. att grupperingar hela tiden måste övertrumfa varandra i våldskapital-ekonomin. Brå skriver:

 

"Kombinationen grupperingar och konflikter som går överstyr har fört med sig att personer i den kriminella miljön, enligt flera intervjupersoner, sedan omkring millennieskiftet har beväpnat sig på ett annat sätt än de gjorde tidigare. Skälet uppges vara att klimatet i den kriminella miljön har hårdnat. Kriminella känner att de måste beväpna sig för att kunna försvara sig mot andra kriminella."

 

(Antropofagi har tidigare strösslat länkar med motsvarande innebört, utifrån de specifika situationerna i Göteborg och Malmö: Se här och här.)

 

Vad gäller knark-ekonomin är bilden både spretig och samlad. Spretig, eftersom många andra verksamheter är viktiga för gängen. Samlad, eftersom drogerna är den stora inkomstkällan. Brå igen:

 

"Enligt flera intervjupersoner profiterar många kriminella konstellationer och individer på den så kallade informella ekonomi som finns i de tre storstäderna. Det handlar om billiga varor och tjänster till följd av skattebrott och annan kriminalitet. Det som tillhandahålls är exempelvis svarttaxi, försäljning av 'skattefria' cigaretter i jourlivsbutiker, alkohol, stöldgods, icke deklarerade matvaror och svartarbete. Kontantbranscher som restauranger är 'ett nav i brottsligheten'. Vid sidan av svartarbete hanteras smuggelsprit och cigaretter samt droger. Illegalt spel förekommer också. Personer med koppling till den kriminella miljön kan också via bulvaner äga restauranger, småbutiker etc. Misstankar finns också att pengar tvättas i restauranger.

 

/.../

Som tidigare nämnts utförs den vinstdrivande kriminella verksamheten sällan homogent av grupperna utan snarare genom att personer från olika gruppkategorier går samman och bildar projektbaserade konstellationer. Den vinstdrivande brottsligheten kan vara inriktad på smuggling och försäljning av olika varor, exempelvis narkotika, dopningspreparat, vapen, alkohol, tobak och stöldgods.

 Verksamheten kan också vara inriktad på mer parasitär brottslighet som rån, organiserade stölder, utpressning och bedrägerier. 

En tredje verksamhetsinriktning är att erbjuda olika typer av tjänster, exempelvis spel- och svartklubbar, organiserat svartarbete, skuldindrivning, penninglån samt prostitution och arbetskraftsexploatering."

 

Men, som sagt, narkotika dominerar:

 

"Både intervjupersoner och kriminalunderrättelsetjänsten bedömer att narkotika är en dominerande huvudnäring för många personer i den kriminella miljön. De flesta kriminella grupper och nätverk beskrivs på ett eller annat sätt ha koppling till narkotikamarknaden. Dessutom är konsumtionen av narkotika stor i den kriminella miljön."

 

I en GP-artikel uttalar sig chefen för polisens regionala underrättelseenhet i Västsverige:

 

"Kopplingen mellan narkotikahandeln och den organiserade brottsligheten är väldigt tydlig. Det är ofta det som fungerar som motorn för verksamheten och är den stora inkomstkällan. Inte bara för förortsgängen utan även andra kriminella nätverk. Och gängkonflikter handlar inte sällan om narkotika, till exempel strider om försäljningsanspråk."

 

Forskning och framsteg skriver om varför de kriminella gängens makt ökar. Här beskriver Brås Lars Korsell hur gängrelaterad brottslighet har ökat från 90-talet och framåt. Sociologen Amir Rostami uttalar sig också, bl.a. kring våldsanvändningen:

 

"Det finns en process i detta. I början måste man visa sig farlig, oberäknelig. Alla kriminella som ska etablera sig bygger och vårdar sitt våldskapital. När man sedan är etablerad tar man det lugnare. Man är affärsman, man är anständig. Men hotet om våld ligger ändå där latent."

 

***

 

Narkotikapolitiken och förbudet är inte hela svaret, givetvis. Hur stor del av svaret det är skulle onekligen vara intressant att veta.

 

Hade vi legaliserat och reglerat, hur hade det då påverkat den organiserade brottslighetens "näringsstruktur"? Hade intäkterna minskat, eller hade man sysslat med annat? Beror rekryteringen på narkotikan, eller på t.ex. socioekonomiska faktorer? Har våldsupptrappning och konflikter ett eget liv, oavsett knarket?

 

För att få ett hum om dessa frågor krävs fall av legalisering, och här ser vi inte många exempel. Antropofagi har tidigare diskuterat fallet Schweiz kopplat till heroin, och ett annat fall som dock kan behöva lite tid på sig för att visa resultat är Uruguay och cannabis.

 

Cliff hanger: Jag återkommer.