Regeringens skrivelse 2015/16:86 En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopning och tobakspolitiken 2016-2020. ANDT är akronymen. Rent allmänt konstateras att
"Bruk och missbruk av ANDT har starkt samband med individers livs-villkor och sociala position och är vanligare i socioekonomiskt svagare grupper och i grupper med låg utbildningsnivå."
Kring alkoholpolitiken står skrivet följande:
"Den svenska alkoholpolitikens mål är att främja folkhälsan genom att minska alkoholens skadeverkningar. Alkoholen påverkar i stort sett hela kroppen. Enligt WHO finns det mer än 60 sjukdomar som har ett sam-band med hög alkoholkonsumtion."
Kring narkotikapolitiken står följande att läsa:
"Målet för narkotikapolitiken är ett narkotikafritt samhälle. Under 1960- och 1970-talen hade Sverige en relativt liberal syn på narkotika. Politikens inriktning förändrades under slutet av 1970-talet och sedan dess har svenska regeringar fört en mer balanserad och restriktiv linje. Narkotika-politiken i Sverige har ett starkt och brett politiskt stöd. I Sverige vilar synen på narkotika på kunskapen om att narkotikabruk är skadligt för hälsan och därför inte bör förekomma i ett samhälle som värnar sina medborgares hälsa. Sverige bedriver och fäster stor vikt vid en politik som bygger på att begränsa både tillgång och efterfrågan i syfte att främja hälsa. Det är olagligt att bruka narkotika i Sverige. Avståndstagandet till narkotika är en viktig preventiv aspekt för att förhindra att människor testar eller missbrukar narkotika."
Alltså. Först slås fast, allmänt om ANDT, att socioekonomiska faktorer är förklarande för vem som brukar.
Sedan beskrivs målet att mildra skadeverkningar av alkohol genom det detaljhandelsmonopol som är Systembolaget och som syftar till att begränsa tillgänglighet och incitament till merförsäljning.
Sedan uttalas att narkotika inte alls ska finnas, och att narkotikapolitiken sedan 70-talet varit "balanserad". Därpå skrivs att avståndstagande är en viktig aspekt - det trodde jag att socioekonomiska faktorer var?
Vidare skriver rapportförfattarna att priset är avgörande för bruket, att priset på cannabis ökat kraftigt, och att "bruket av cannabis är relativt stabilt över tid om man ser till hela landet." Finns det inte en motsägelse i det här?
Lite senare i rapporten får vi läsa följande:
"En samlad bedömning av utvecklingen visar att denna går i enlighet med målet då det gäller skadligt bruk av alkohol och tobak, men inte när det gäller narkotika, där utvecklingen visar en tendens till ökning. Uppföljningen visar minskad risk-, intensiv-, och högkonsumtion av alkohol och ett sammantaget minskat tobaksbruk bland såväl skolelever som i den vuxna befolkningen." (Min fetstil.)
Det verkar som att totalkonsumtionsmodellen som tillämpas på alkohol ger bättre resultat än nolltoleransmodellen som tillämpas på narkotika. En annan aspekt av detta är att, samtidigt som alkoholdödligheten minskar, ökar
"både antalet narkotikarelaterade dödsfall och antalet vårdade patienter (slutenvård och/eller specialiserad öppenvård) med narkotikadiagnos [...] Under perioden 2011–2014 ökade antalet avlidna med 59 procent och antalet vårdade med 12 procent (t.o.m. 2013). Det är fler män än kvinnor både bland dem som avlider och dem som vårdas, men utvecklingen är densamma för båda könen."
(Förresten: Eftersom alla är överens om att socioekonomika faktorer förklarar narkotikabruk skulle det vara intressant att jämföra jämlikhetstal eller fattigdomstal med narkotikabruk på t.ex. regional nivå eller mellan olika länder. Samt även motsvarande jämförelser över tid - ökar narkotikabruket i Sverige i takt med ojämlikheten? Detta spår kommer jag följa upp en vacker dag. Om ingen annan hinner före.)
Så till den högintressanta internationella utblicken:
"Det internationella narkotikapolitiska läget är bekymmersamt. I april 2016 anordnas inom FN:s generalförsamling ett högnivåmöte om narkotikafrågorna och inför detta möte har skiljelinjerna i debatten blivit allt tydligare. Allt fler röster, från civilsamhälle, forskning, FN-organisationer och länder ifrågasätter delar av det internationella narkotikapolitiska agerandet, på delvis olika grunder. Skiljelinjerna handlar om hur man ser på konsumtion av narkotika dvs. huruvida eget bruk av narkotika samt innehav av narkotika för eget bruk ska vara kriminaliserat, skadereduktion som en del i det efterfrågreducerande arbetet, mänskliga rättigheter samt deras främjade m.m. Samtidigt har utvecklingen vad gäller cannabis tagit en riktning där några länder på federal nivå eller delstatsnivå valt att reglera användning av cannabis för eget bruk, och därmed gjort det lagligt att använda cannabis inom det regelverk som länderna och/eller delstaterna beslutat om. Detta förfarande ryms inte inom ramarna för FN:s narkotikakonventioner."
Bekymmersamt in deed, att värna mänskliga rättigheter och hålla på med skadereduktion!
"Sverige verkade under den förra strategiperioden för en restriktiv och folkhälsobaserad politik genom samarbetet inom EU och FN, men också i bilaterala kontakter. I ljuset av betänkandet Sveriges internationella engagemang på narkotikaområdet (SOU 2011:66) som publicerades samma år som ANDT-strategin antogs, har Sverige arbetat för att beskriva och tydliggöra svensk narkotikapolitik internationellt. Metoder för att utveckla insatser vad gäller prevention, vård och behandling samt skademinskning har utvecklats och spridits med EU eller FN som avsändare. Sveriges engagemang i ECNN har bl.a. bidragit till detta liksom det svenska stödet till UNODC. Sverige har också förstärkt WHO genom att finansiera en svensk nationell expert som arbetar inom områdena prevention samt vård och behandling t.o.m. april 2016. Inom cannabisområdet har Sverige vid två tillfällen stått värd för internationella forskningsmöten om de skadliga effekterna på hälsan vid användning av cannabis. Ett av mötena arrangerades av regeringen, det andra av WHO."
Oj vad skön vinkling att köra möten om de skadliga effekterna. Intressant forskningsområde, helt klart. Men indikerar viss brist på öppenhet mot andra perspektiv.
"Sammanfattningsvis kan det sägas att allt fler länder ansluter sig till ansatsen om en folkhälsobaserad politik. Den restriktiva linjen möter ofta motstånd internationellt, och har i allt större utsträckning kommit att förknippas med de stater som för en repressiv politik på narkotikaområdet. Sverige företräder en linje där restriktivitet ryms inom ramen för en folkhälsobaserad politik."
Trevligt umgänge?
Så till den mer allmänt hållna diskussionen - som för en avkriminaliserings- eller legaliseringsförespråkare ter sig något tautologisk:
"När det gäller narkotika, dopning och tobak är målet att minska allt bruk. Detta avspeglas i formuleringen av det övergripande målet för ANDT-politiken som innebär ett samhälle fritt från narkotika och dopning liksom ett minskat tobaksbruk. Gemensamt är att dessa substanser riskerar att leda till negativa hälsokonsekvenser, medan det för narkotika och dopning också handlar om att motverka brottslighet eftersom dessa substanser är olagliga att hantera och att bruka om det inte är för medicinskt eller vetenskapligt ändamål. Till skillnad från narkotika och dopningspreparat är tobak en laglig produkt. De stora hälsoriskerna med bruk av tobaksprodukter och framför allt tobaksrökning innebär emellertid att tobak och bruk av tobak är föremål för en strikt reglering. Rökningen har stadigt minskat vilket bidrar till att det i samhället finns en vilja att fler miljöer ska vara rökfria.
[...]
Även alkoholkonsumtion kan leda till negativa hälsokonsekvenser. Det handlar inte bara om risken att utveckla ett missbruk eller beroende utan också om olika medicinska skador liksom negativa konsekvenser för personer i omgivningen, inte minst barn och unga. Till skillnad från de andra substanserna är alkohol accepterat som en del av vår kultur och därför tar det övergripande målet fasta just på att minska de medicinska och sociala skadorna orsakade av alkohol." (Min fetstil.)
Detta är väl visserligen sanningen - alkohol är en trevlig drog som många av oss gärna brukar. Även om den har massiva skadeverkningar ur ett folkhälsoperspektiv.
"Det finns en socioekonomisk gradient i det riskfyllda eller skadliga bruket av alkohol framför allt bland män som generellt sett innebär att ju högre socioekonomisk status, desto mindre är sannolikheten för riskabelt bruk. Ur ett jämlikhetsperspektiv är det angeläget att uppmärksamma att socioekonomiskt sårbara grupper har mer skador, även vid samma konsumtionsnivå. I Sverige är alkoholrelaterad dödlighet ungefär tre gånger högre i gruppen med lägst utbildning jämfört med gruppen med högst utbildning, skillnader som inte lika tydligt speglas i konsumtionsdata."
Det känns rätt fräckt att skador är olika även på samma konsumtionsnivå! Hur fasen. Andra frisk- och skyddsfaktorer får en anta. Men mekanismerna? Kanske lite mer träning, bättre kost, trevligare liv, mindre stress. Är det då ens ANDTsens skador vi pratar om?
Nåväl, det var lite random citat ur en random skrivelse. Tack för mig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar