- Hej!
- Vem fan är du?
En mer intressant fråga, som aktualiseras av hans dödsannons i dagens Sydsvenska Dagbladet: Vem fan var han?
En sak var han redan då: En övermogen socialist som är patologiskt intresserad av demografi.
Den demografiska transitionsmodellen, till exempel. Den var en av hans käpphästar. Modellen utgår ifrån att alla samhällen initialt befinner sig i ett stadie av hög mortalitet och likaledes hög fertilitet. Populationen är då stabil, eftersom födseltalen och dödstalen båda är höga. När samhällen utvecklas faller mortaliteten eftersom fler människor får tillgång till bättre och säkrare föda, sjukvård, hygien, etcetera. Under en begränsad period är fertiliteten ändock fortsatt hög, varför den totala populationen ökar; fler föds än dör.
Efter en viss tidsrymd sjunker emellertid även fertiliteten, varför befolkningsökningen avstannar. Populationen stabiliseras sålunda återigen, på en högre absolut nivå. Att fertiliteten tenderar att minska anses höra ihop med ändrade familjestrukturer, ökad utbildningsnivå, kvinnors stärkta samhälleliga ställning, samt rent konkret tillgången till preventivmedel och andra verktyg för familjeplanering.
Vissa samhällen fastnar dock i vad man kallar den demografiska transitionsfällan. Om dödstalen sjunker utan att födslotalen sjunker, så inträffar en explosionsartad befolkningsökning som Ehrlich, och för den delen Noam själv, brukade kalla för en ”demografisk bomb”. En sådan situation kan uppstå om medicin och annat bistånd tillförs som externa faktorer, utan en korresponderande ekonomisk och social utveckling.
Människan som biologiskt massförstörelsevapen, kallade Noam det.
- Homo sapiens trängde ut neanderthalare och homo erectus en gång för länge sedan, när de vandrade ut ur Afrika. Samma sak kan hända igen.
Noams ord. De kanske inte smekte mig medhårs, men det var tillräckligt att ha någon att prata med. Eller i alla fall: Att lyssna på.
Folkölen, Noam och jag, i ett studentrum på Parternas gränd, Norra Fäladen, Lund, 1994. Jag minns det som igår.
***
Inte minst tack vara en gedigen dokumentation. Ur min dagbok från den tiden:
"Noam pratade idag om Evsay Domars teori gällande slaveriets uppkomst. Tydligen kan ration mellan land och arbetskraft förklara träldom i agrara samhällen. Domars eget favoritexempel var det moskovitiska Ryssland, där livegenskap infördes långt efter att det avskaffats i Västeuropa. Enligt Domar – enligt Noam – så öppnade sig de stora stäpperna i öster för kolonisering, i och med att militära landvinningar gjorde det möjligt att besegra hästburna nomadfolk som tidigare hade hindrat expansion. Då skiftade ration mellan land och arbetskraft, och när utbudet på land ökade så ökade också efterfrågan på arbetskraft. Marknadskrafterna drev då upp priset på arbete, eftersom efterfrågan var så högt relativt utbudet. Detta ville den ryska adeln inte veta av, och således kringgick de marknadens diktat genom att förslava bondeklassen.
Även Nya Världens upptäckt innebar en drastisk förändring i ration land visavi arbetskraft. Som bekant dog 99 procent av Syd- och Centralamerikas ursprungsbefolkningar i smittsamma sjukdomar som kolonisatörerna förde med sig. Liknande siffor kan ha varit fallet i Nordamerika, där militär erövring och regelrätta folkmord hur som helst decimerade populationen. Resultatet blev att enorma arealer obefolkat land tillfördes systemet, vilket drev upp efterfrågan på arbete.
För att kringgå en jobbig prisbild valde såväl spanjorer och portugiser som engelsmän, fransmän och svenskar att frakta slavar från Afrika till Amerika. En av världshistoriens största folkförflyttningar blev resultatet. Slaveriet i USA avskaffades först i och med Inbördeskriget, när nordstaternas industrikapitalister krävde att arbetskraft som låsts på improduktiva plantager i södern skulle frigöras.
Frigivna slavar översvämmade arbetsmarknaden och drev ner priset på arbete, menar Noam. Detta skadade nordstaternas arbetare och lade grunden till det nyliberalt orienterade samhälle som växte fram, med svaga fackföreningsrörelser och inhumana arbetsvillkor. Samma sak ser vi idag: Svarta och bruna människor från Latinamerika översvämmar USA, liksom andra invandrargrupper invaderar Europa. Denna migration gynnar kapitalet och missgynnar arbetarna, eftersom man bara kan konkurrera genom att sänka lönerna. Invandrarna är också de som främst utgör de kadrer av arbetslösa som i sådan utsträckning belastar både socialförsäkringssystem och arbetarrörelsens förhandlingsposition.
Kort sagt: Det är de svarta och bruna låglönearbetarna som river ner det som generationer av kaukasiska vita arbetare har byggt upp.
Jag låter Noam hållas, även om jag misstänker att han grovt vantolkar Evsay Domars teori. Däremot lyfte jag under vårt samtal frågan om England på 1300-talet, efter Digerdöden. Även Domar ska ha betraktat detta fall som en anomali, även om han inte såg det som en falsifiering av teorin.
Noam hade självklart svar på tal. Det var faktiskt så, menade han, att priset på arbete steg drastiskt i och med att stora delar av befolkningen dukade under för den medeltida Pesten. De styrande eliterna gillade inte utvecklingen, och instiftade ett lönetak. Bönderna blev ursinniga och revolterade, men upproret slogs ner med sedvanlig brutalitet. Resultaten blev kanske inte livegenskap i strikt bemärkelse, men väl ett åsidosättande av marknadspriset på arbete.
Domars teori förklarar också varför slaveri inte alltid uppstår, och varför det ibland avskaffas. När utbudet på arbete blir högt relativt efterfrågan, då sjunker priset. Vid en viss punkt blir det billigare och enklare för arbetsgivarna att helt enkelt anställa enligt det mycket låga marknadspriset, än att hålla sig med slavar vars liv och hälsa man i någon utsträckning ansvarar för. Kontentan kan sägas vara att slavar har det bättre än arbetare, såtillvida att de kostar mer under vissa förutsättningar."
Jag minns att jag brukade nicka och ta en djup klunk av den aluminiumsmakande trefemman, utan att låta själva sakinnehållet störa vår samvaro. Denna specifika utläggning innehöll faktiskt ett litet korn av substans som jag nu i efterhand finner intressant. Nämligen, just det att arbetarna väljer att delta i transaktionen även när utbud-efterfrågans-modellen talar till deras absoluta nackdel. Även när marknadspriset på arbete är så lågt att livegenskap blir irrelevant, väljer arbetarna att sälja sitt arbete.
Jag kan inte undgå att dra en parallell till min och Noams vänskap. Som jag ju valde att underhålla.
***
Noam gillade Habermas, men drog en närmast nynazistisk slutsats. Han brukade anföra att nationen är den bästa enheten för välfärd; en slags social nationalism. Som socialist så vill han jämställa nationens alla mänskor, och se jämlikhet i möjlighet såväl som utfall. Staten ska fungera som garant och ska fördela, samt med expansiva investeringar skapa en efterfrågedriven tillväxt. Kort sagt: Bygga motorvägar.
- Problemet med utilitarismen är avgränsningen. Vilken grupp vill vi maximera nyttan för?
Noams svar var enkelt: Medborgarnas. Nationalstaten är den givna Schellingpunkten. Vår circle of concern, för att tala med Singer, ska i det stora hela sammanfalla med statens territoriella gränser. Men, vi måste också avgränsa vilka entiteter inom staten som ska omfattas av vår utilitaristiska princip, och det är här nationen kommer in i bilden. Nationalstaten, således.
- Vi kan annars låta alla djur, ja alla molekyler som förmår replikera sig själva, att omfattas av principen. Enligt min modell gör vi en tydlig och intuitiv avgränsning. Det är folket som ska omfattas av statens omsorg.
Främmande element gör sig alltså icke besväret. Inte djur, och inte "otypiska genetiska kluster". Nationalstaten är en farkost för en väl avgränsad arvsmassa, som står i relation till ett kulturellt eller memetiskt idékomplex, som samvarierar med denna arvsmassa. Vad som lite slarvigt kan kallas för etnicitet, enligt Noam.
Det som lite slarvigt kan kallas för bärs, brukade jag tänka trotsigt, för att sen halsa en två-åtta ur flaket. Jag känner ljummen Ringnes-smak i munnen när jag tänker på det nu, knappt 30 år senare.
***
Noam var även förtjust i konstiga flygplan:
 |
| Dornier Do X |
 |
| Gee Bee Model Z |
 |
| Flying Pancake |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar