Det slår Antropofagi att saker och ting inte gärna samvarierar så där hur som helst. Efter att ha försökt sig på ett par, tre undersökningar inser jag med isande klarhet den lutande trendlinjens magi.
En bekants påpekande löd något i stil med "man kan förstå hur glada The Spirit Level-författarna blev när ojämlikhet samvarierade med allting". Och Antropofagi är banne mig böjd att hålla med.
Utan att förväxla korrelation med kausalitet är det fan jävligt sjukt att allt som är dåligt korrelerar med höga nivåer av ojämlikhet.
Här sammanfattas hela skiten. Men eftersom vissa inte kommer klicka på länken så har jag valt ut några fina bilder som presenteras nedan.
***
Vi börjar med output-delen, dvs. de aspekter som vi vill att samhället ska kirra åt oss. Det är alltså hur människor mår (vilket är en utilitarist-deontologs högsta princip).
 |
Jämlikhet korrelerar med child wellbeing i rika länder
|
 |
Hälsa är sämre och sociala problem är värre i ojämlika länder
|
 |
Mental ohälsa är vanligare i ojämlika länder i den rika världen
|
 |
Samma som med länder gäller när jämförelseobjektet är stater i USA
|
 |
Förväntad medellivslängd är längre i jämlika länder i den rika världen
|
Detta är sinnessjukt sinnessjukt. Och värre ändå är att vi ser att genomsnittlig inkomst däremot inte samvarierar med dessa dåliga samhälleliga outputs.
 |
Ohälsa och sociala problem korrelerar inte med snittinkomst
|
 |
Ohälsa och sociala problem korrelerar bara mycket svagt med snittinkomst när jämförelseobjektet är stater i USA
|
***
Eftersom Antropofagi intresserar sig för Ordningsmakten och Narkotikafrågor är det intressant att se att knarkkonsumtion respektive imprisonment är högre i ojämlika länder. (Dessa två frågor är knappast helt orelaterade, vilket t.ex. USA mass incarceration-problematik tydliggör.)
 |
Det knarkas mer i ojämlika länder.
|
 |
Det sitts mer i fängelse i mer ojämlika länder.
|
Att ojämlikhet och knarkande samvarierar är (confirmation bias, confirmation schmias) precis vad jag ville höra. Och det indikerar, som jag redan indikerat, att ojämlikhet är en bättre indikation än BNP är vad gäller social missär i rika länder. Det är inte du, det är buren du bor i! Är kulturen du gror i!
***
Låt oss gå vidare från sociala problem, dvs. output-ledet. Vi ser även att ojämlikhet korrelerar med framgångsfaktorer för att skapa bra samhällen. Statsvetare och tyckare världen över är rörande ense om att tillit/trust är avgörande för goda samhällen. Men det verkar som att låg tillit och låg jämlikhet trivs med varandra, eller i samma miljöer.
 |
Jämlikhet och tillit gingo hand i hand!
|
 |
Jämlikhet och tillit gingo hand i hand i USA:s delstater!
|
***
Det som skiljer socialister från liberaler, i alla fall om man läser ledarskribenter och deras likar, är att socialister går på evidens medan liberaler går på resonemang. Socialisterna är intresserade av världens faktiska beskaffenhet. Liberalerna av stiliga slutledningar.
Liberaler kan stiligt slutleda, tycker de själva, att social rörlighet är viktigare än jämlikhet. En snäll-liberal kan också förtydliga att man eftersträvar jämlikhet i möjlighet (hypotetisk jämlikhet), istället för socialistens jämlikhet i utfall (faktiskt jämlikhet). En snäll-liberal kan således anse att skolan ska vara likvärdig och kompensatorisk, samt att vi ska ha arvsskatt. Men skiter ändå i att vissa krälar i den fågelskit som skits av de sparvar som flyger in i andras munnar. (Antropofagi har skrivit en del om social rörlighet tidigare: Rörl och jäml 1; rörl och jäml 2; mångf och jäml och rörl.)
En kul brobyggare mellan liberaler och socialister borde vara denna bild:
 |
Social rörlighet är högre i mer jämlika länder!
|
En riktigt utopisk tanke i sammanhanget skulle kunna vara att liberaler och socialister härmed skulle kunna förenas, och bli social-liberaler hela bunten. Fast riktigt jävla vänstervridna, om en får önska fritt.
***
The Spirit Level har ju ett par år på nacken vid det här laget. Emellertid har flera stora klassiska nyliberala institutioner vänt på en femöring på senare tid. Nuförtiden snackar IMF om inequality som ett problem snarare än som ett viktigt incitament (exempel). De släpper även rapporter som pekar ut "widening income inequality is the defining challenge of our time", och skriver:
"In advanced economies, the gap between the rich and poor is at its highest level in decades. Inequality trends have been more mixed in emerging markets and developing countries (EMDCs), with some countries experiencing declining inequality, but pervasive inequities in access to education, health care, and finance remain. Not surprisingly then, the extent of inequality, its drivers, and what to do about it have become some of the most hotly debated issues by policymakers and researchers alike. /.../
/.../ we show why policymakers need to focus on the poor and the middle class. Earlier IMF work has shown that income inequality matters for growth and its sustainability. Our analysis suggests that the income distribution itself matters for growth as well. Specifically, if the income share of the top 20 percent (the rich) increases, then GDP growth actually declines over the medium term, suggesting that the benefits do not trickle down. In contrast, an increase in the income share of the bottom 20 percent (the poor) is associated with higher GDP growth. The poor and the middle class matter the most for growth via a number of interrelated economic, social, and political channels."
/.../ we show why policymakers need to focus on the poor and the middle class. Earlier IMF work has shown that income inequality matters for growth and its sustainability. Our analysis suggests that the income distribution itself matters for growth as well. Specifically, if the income share of the top 20 percent (the rich) increases, then GDP growth actually declines over the medium term, suggesting that the benefits do not trickle down. In contrast, an increase in the income share of the bottom 20 percent (the poor) is associated with higher GDP growth. The poor and the middle class matter the most for growth via a number of interrelated economic, social, and political channels."
(Även IMF kopplar social rörlighet med jämlikhet - se figur på sidan 8 i rapporten.)
Samtidigt snicksnackar Världsbanken om att ojämlikhet är vitalt att bekämpa för att komma tillrätta med fattigdomen och om att ojämlikheten är oacceptabelt hög i många länder. Det är milt sagt en viss omsvängning från tidigare attityder.
***
Sammanfattningsvis: Alla är ense om att jämlikhet är bra.
Men: Vi tycks i många delar (vilket bl.a. IMF och World Bank pekar på, se ovan) vara på väg på ökande ojämlikhet.
Synd!
(Relaterat om o/jämlikhet: Mångfald utan jämlikhet; slaveri; makroekonomiska prediktioner; stimulans; rörlighet och jämlikhet del 1; dito del 2; socialismen är kapitalismens räddning; argument; gammal debatt; Snyder syntetiserar allt; möjlighet och utfall; spret i förtret; en blind leder sig själv; Gud, libertarianism, och hierarkiernas död; framåt; diskussionsfråga; korrespondens.)
(Uppdatering: Den här sidan som SSC länkar till är rätt ball i sammanhanget. Bl.a. för att visa hur ojämlikheten ökar.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar