Scott modellerar även en modell för att beskriva skillnader i hur vi kan låta olika system jobba för samma värdering:
Exempel, utifrån sexual-moral (eftersom det är samma värderingskategori som Antropofagi diskuterar i sitt inlägg):
EXPLICIT MODEL: Figuring out the likelihood that your partners have STDs helps you avoid high-risk pairings
EMOTIONAL EXPERIENCE: Feeling grossed out at the idea of having sex with somebody who “sleeps around”
REIFIED ESSENCE: Idea of sexual purity
ENDORSED VALUE: It’s wrong to be slutty or have sex with a slutty person even if there are effective strategies for preventing STDsI Sam Harris diskussion med Steven Pinker kring Enlightenment Now ställer ett publikum frågan om varför moraliska slutledningar är så svåra att omsätta i praktiken. En kan resonera sig fram till vegetarianism utan att för den skull sluta äta kött. (Harris/Pinker-diskussionen stärker mig också i åsikten att Pinker inte har tänkt igenom AI-risk tillräckligt väl.)
Det slår Antropofagi att vi inte automatiskt omvandlar moraliska slutsatser till handling. Vi måste ofta gå omvägen via normer.
Antropofagi noterar hur människor i hens omgivning, som är eller som överväger vegetarianism eller veganism, ofta resonerar i termer av att "kött äcklar mig", "jag skäms för att äta kött", etc.
Samma sak gäller flygplans-debatten. Plötsligt känner folk skam över att flyga, sk. klimatskam. Personer i Antropofagis närhet uttrycker även att det är bättre att folk som ändå flyger, också känner skam!
För mig känns det självklart bättre att man inte också lider, om man ändå kommer bidra till att släppa ut lite koldioxid. Det känns som lite extra onödigt lidande bara. Så tycker jag även illa om folk som ber om ursäkt mer än en gång för samma typ av illdåd. Bara ändra beteendet, eller embrace that shit son!
Men det är uppenbart att system 2 à la Kahneman inte cuts it för att faktiskt beteendeförändra. Det behövs äckel och skam. Varför?
Min hypotes är att vi har en liten spelteoretisk modul i hjärnan, alt. att vårt gruppbeteende kan beskrivas i spelteoretiska termer, enligt följande.
Det är inte lönt att göra uppoffringar som enskild individ. Vi behöver gemensamma system som garanterar att alla, eller tillräckligt många, hakar på beteendet ifråga. Först då kommer vi kunna få ut nyttan av beteendeförändringen.
Antropofagi har tidigare halkar in på Elinor Ostrom, och bättre redogörs hennes forskning för på LessWrong. Vi verkar ibland lyckas skapa institutioner för att reglera användningen av gemensamma resurser. Vi kan ibland överkomma allmänningens tragedi.
"Klimatskam", eller "kött-äckel", verkar vara exempel på känslor vi behöver känna för att förändra respektive beteenden. Det verkar också vara system som vi kan pådyvla andra, och som vi kan använda för att straffa defectors.
Detta att vi inte enkelt omsätter system 2-resonemang i beteenden kanske således har någon slags evolutionspsykologisk förklaring, där det är lönsamt för DNA-molekyelen att göra vissa uppoffringar givet att andra hakar på.
Vi behöver system för att straffa defectors, men bara lite, så att det är billigt att testa systemets sanktioner och därmed vara trygg i förvissningen att andra också straffars för avfällighet.
Vi behöver icke-rationella känslor och normer för att försäkra oss om att alla samarbetar i fångarnas dilemma, även om det kan vara mer rationellt att defecta. (Du kan ju freeload:a om alla andra gör jobbet åt dig. Men tänker alla så så faller allt.)
Låt oss modellera:
Explicit modell: Du resonerar dig fram till att det är fel att äta kött.
Känslomässig upplevelse: Du känner äckel över att äta kött, samt tycker att andra köttätare är lite äckliga.
Representationell essans (eller nåt): Köttets inneboende äcklighet?
Värdering: Det är fel att äta kött, och det är fel att uppvisa tolerans mot köttätare.
...nåt sånt?
(Relaterat: Rökmaskiner.)
[Uppdatering: Följande uppenbara felslut bör såklart nämnas i sammanhanget: Att vi tycker det är äckligt att äta kött, även om kött är helt perfekt klimatneutralt och etiskt odlat utan lidande och utan external costs. Många dåliga äckel finns såklart. Såsom äckel över tecknad barnporr, kanske, givet att det leder till lika mycket eller mindre övergrepp som utan tecknad barnporr.]
(Relaterat: Rökmaskiner.)
[Uppdatering: Följande uppenbara felslut bör såklart nämnas i sammanhanget: Att vi tycker det är äckligt att äta kött, även om kött är helt perfekt klimatneutralt och etiskt odlat utan lidande och utan external costs. Många dåliga äckel finns såklart. Såsom äckel över tecknad barnporr, kanske, givet att det leder till lika mycket eller mindre övergrepp som utan tecknad barnporr.]
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar