Gästbloggaren

Hej, jag har fått äran att gästblogga lite här på Antropofagi-bloggen. Det känns trevligt för mig att äntligen släppas fram av vänstermedia. Jag för annars en ganska borttynande tillvaro i mitt mäktiga slott – faktum är att jag anser att Sveriges behandling av oss välförtjänt rika till stor del minner om Förintelsen. But it's o-cayman. Nu ska jag äntligen få vädra min åsikt, likt tjänstefolk vädrar sängkläder.

Som privatperson och konsument vill jag påpeka att skattelättnaderna för oss vanliga hederliga köksbordsmänniskor är på tok för låga. (Förresten, vad är ett kök? Matsalsbord känner jag ju till.) Flera av mina anställda tycks leva under drägliga omständigheter, vilket indikerar att samhället allokerar för mycket resurser till de "fattiga" (lata).

Detta tyder på en förmyndarstat, som använder skattebetalarnas mjältar och benmärg till att föda lättjefulla kreatur såsom invandrare, kvinnor med självkänsla, "funktionsnedsatta" (CP-mongon), samt pacifister. Att förmynderiet har gått för långt förstår vi när vi beaktar att muslimer får synas i teve, och homofiler får gifta sig. Så bögar för ligga med andra bögar helt gratis, men jag får inte ligga med barn ens om jag betalar för mig!? Orättvisorna tornar upp sig.

Degenerationen i nationen tycks gå mer eller mindre hand i hand med införande av rösträtt. En återgång till feodalsamhället är för mig den enda moraliskt försvarbara positionen. Endast så uppnås sann liberalism. Frihet för oss som förtjänar't.

Jag anser vidare att en större kvantitet silver ska köpas in från Lundins gruvverksamhet i Chile. Silvret ska omvandlas till skedar att stoppa i munnarna på mina barn. Varje gång något av barnen tappar en sked medan de pratar, ska deras rumpa ansättas med icke mindre än sju piskrapp. På så vis kommer samtliga barn att utveckla en ståndsmässigt talfel, vilket borgar för att de senare i livet klarar muntorna på Lundsberg.

Håll i hatten (du med mössa göra dig icke besvär), för nu vänder jag mig till statistiken. Allt policyarbete bör sträva efter att uppnå en situation där medelinkomsten i samhället är oändligt nära den högsta lönen, men där medianlönen är oändligt nära noll. På så sätt kan drivkrafter skapas, och jobben säkras. Exempel på jobb: Bli knullad oändligt länge av hästar för mitt höga nöjes skull.

Sen tycker jag också att Margareth Atwood måste sluta bajta Honduras, annars vill jag ha royalties.

Mortuus operarios, som det gamla släkt-ordstävet lyder. Tack för mig!